Brandkårens första räddningsstyrka som skickas till en olycksplats vid brådskande larm är för liten. Det slår den övervakande myndigheten fast och kräver snabba förbättringar.
Vid larm av prioritetsklass A och B skickar Västra Nylands räddningsverk ut mindre personal än vad lagen förutsätter. Lagen förutsätter 1+3 personer.
Orsaken till bristen är enligt Västra Nylands räddningsverk personalbrist.
– Förhållandet mellan antalet utbildningsplatser och antalet jobb för brandmän har på sistone varit sådant att vi inte fått tillräckligt med personal, berättar brandchef Tero Kähkönen.
Problemet berör nästan alla kommuner i västra Nyland men på grund av långa avstånd utgör Hangö och Högfors undantag.
– Där håller vi enheterna med full bemanning eftersom de måste klara sig själva en längre tid innan de kan få förstärkning, förklarar Kähkönen.
En till räddningspatrull ska skickas automatiskt
Västra Nylands räddningsverk har försökt åtgärda problemet med för små enheter genom interna anvisningar så att den första räddningsenheten vid behov direkt larmar en till enhet som sedan kompletterar den första.
Enligt den övervakande myndigheten, regionförvaltningsverket, har det här inte fungerat tillräckligt bra i praktiken: antingen har den kompletterande enheten inte larmats eller så har det inte skett tillräckligt snabbt.
– Enligt tolkningen är det inte tillräckligt att räddningsledaren gör en egen bedömning av beredskapen, säger Tero Kähkönen.
Han förklarar att det handlar om ett begränsat antal fall som regionförvaltningsverket tagit fasta på.
– Jag kan inte säga exakt, men de betydande problemen enligt regionförvaltningsverket handlar om några tiotals uppdrag av åtta tusen.
Räddningsverket: Tilläggsstyrka kommer larmas automatiskt
Regionförvaltningsverket i Södra Finland kräver att bristerna i räddningstjänsternas larmsystem ska vara åtgärdade senast måndagen den 9 juni.
Enligt Tero Kähkönen kommer räddningsverket att lösa problemet genom att automatisera systemet så att en till enhet automatiskt alltid larmas om den första enheten är mindre än det som krävs.
Ett sådant system kan ändå få vissa oönskade effekter.
– Om det kommer enheter från en annan brandstation för att hjälpa så skickas också vår egen enhet till platsen, även om det inte skulle vara nödvändigt, säger Kähkönen.
Avtalskårerna kan inte lösa problemet
Räddningsverket i västra Nyland kompletteras av över 40 avtalsbrandkårer, de som tidigare kallades frivilliga brandkårer.
I Raseborg, Hangö, Ingå och Sjundeå finns det sammanlagt 18 avtalsbrandkårer.
Västra Nylands räddningsverk kan ändå inte lösa bristen på personal med att använda sig av avtalsbrandkårerna ännu mera än man redan gör.
– Starttiden för yrkesbrandmän är under 60 sekunder medan starttiden för den frivilliga brandkåren är betydligt längre, så det löser inte det här problemet, konstaterar Tero Kähkönen.
Avtalsbrandkårerna i Karis, Ingå och Ekenäs säger att de tillsvidare inte påverkats av personalbristen inom räddningsverket i någon högre utsträckning.