– Den tyska regeringens mål är klara och förbundskanslern kommer att göra allt han kan för att övertyga den amerikanske presidenten om att arbeta för en rättvis vapenvila i Ukraina. Det här innebär också hot om nya sanktioner, säger den tyske regeringstalesmannen Stefan Kornelius.
Aldrig tidigare har det på förhand talats så mycket om hur en förbundskansler borde förhålla sig vid ett möte med en amerikansk president.
Samtidigt som förbundskansler Friedrich Merz har uppmanats att inte trampa Donald Trump på tårna, varnas det för alltför mycket smicker och underkastelse från tysk sida.
– Kanslern ser med stort lugn och med nöje fram emot mötet. De båda har en god relation och det kommer sannolikt att gälla också då man nu träffas, säger regeringstalesmannen Kornelius.
Med sin konservativa bakgrund och genom de många åren i näringslivet torde Merz ha en lättare sits hos Trump än vad som gällde för hans föregångare Olaf Scholz och Angela Merkel.
Tyskland mindre i Trumps fokus
Förbundskansler Merz löfte om att Tyskland under honom kommer att axla en ledarroll och utrikesminister Johann Wadephuls stöd för att sätta fem procent av bruttonationalprodukten på försvaret, så som Trump har kastat fram, kan eventuellt minska på konfliktpotentialen.
Åtminstone under Trumps första månader i Vita huset har Tyskland inte varit den måltavla som landet ständigt var under hans första mandatperiod.
Då gick Trump bland annat hårt åt Tysklands energipolitik och bygget av gasledningen Nord Stream 2.
Nu verkar vindarna ha vänt och det spekuleras kring om USA tillsammans med Ryssland vill ta i bruk ledningen, medan Tyskland arbetar emot.
– Vi kommer att göra allt i vår makt för att Nord Stream 2 inte tas i bruk, sade Merz i förra veckan i samband med att han träffade den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i Berlin.
En fråga som i Tyskland har väckt kritik är att man från Trumpadministrationens sida visar ett öppet stöd för ytterhögerpartiet Alternative für Deutschland.
Elon Musk blandade sig i den tyska politiken flera gånger inför parlamentsvalet i februari och sympatiyttringarna i riktning extremhögern har fortsatt också efter det.