I vår sommarserie om Borgås historia pratar museilektor Hannele Tenhovuori från Borgå museum med reporter Hanna Othman om hur den medeltida stadsdelen som kallas Gamla stan nästan revs då invånarna ville bygga nytt.
Vid Runebergs hem i korsningen av Runebergsgatan och Alexandersgatan är gatorna raka, breda och kantade med träd. Det är en stor kontrast mot Gamla stans krokiga, smala gränder.
Det var ett medvetet beslut att börja bygga raka gator, och det ledde nästan till att hela Gamla stan revs. Allt fick sin början då tsar Nikolaj den första besökte staden på 1830-talet.
– Han konstaterade att staden ser liten och gammalmodig ut, och borde utvecklas. På den tiden bestod Borgå bara av det som vi idag kallar Gamla stan, säger museilektor Hannele Tenhovuori från Borgå museum.
Borgåborna höll med om att det var dags att lämna de smala gränderna och husen som stod huller om buller på krokiga gator bakom sig.
– Stadsborna tänkte dels på brandsäkerheten, men också på att invånarantalet höll på att växa, säger Tenhovuori.
Då började man titta söderut och planera raka, trädkantade gator med stora tomter.
Det var Carl Ludwig Engel som fick till uppdrag att rita upp en ny stadsplan för Borgå. På hans meritförteckning finns bland annat empirekvarteren kring Senatstorget i Helsingfors och Åbos rutnäsplan.
Med den nya stadsplanen etablerades det nya torget som idag är Borgås centrum. Det byggdes också allmänna parker, vilket var något alldeles nytt. Tidigare hade det bara funnits privata trädgårdar.
Byggandet av den nya stadsdelen gick långsamt och fortsatte ännu in på 1900-talet.
Småningom vaknade också en motrörelse som ville bevara Gamla stan som den var.
– Bland annat konstnären Louis Sparre talade för att absolut inte riva de gamla medeltida kvarteren där Borgåbornas rötter fanns. Tack vare rörelsen på slutet av 1800-talet har vi så mycket kvar, säger Hannele Tenhovuori.
Hör mera på Arenan om hur hela Borgå nästan förvandlades till ett rutfält.
Lyssna också på de andra avsnitten i serien som handlar om fisksoppsbranden 1760, pesten på 1700-talet, lantdagen 1809, förändringarna som järnvägen tog med sig, samt bombningarna av staden under andra världskriget.