Det är Södra Kust-Österbottens fiskeriområde som av NTM-centralen fått tillstånd att olja ägg på Juckasgrynnan i Vasa. Igår tisdag var det dags att olja för första gången och man kommer att utföra ännu en oljning till om en vecka.
Allt som allt finns det cirka 1 000 bon på grynnan, lite färre än i fjol då det beräknades vara 1 500 bon på Juckasgrynnan.
Marina Nyqvist som är verksamhetsledare vid Österbottens fiskarförbund säger att äggen oljas med rapsolja. Det hela går ganska snabbt eftersom oljningen sker med hjälp av en pump.
– Alla ägg i ett bo får behandlas. Oljan lägger sig runt ägget.
Oljan täpper till porerna i ägget och förhindrar på det sättet att fågelembryot utvecklas. Oljningen har visat sig fungera bra.
– Om man låter en del av kolonin vara ooljad så återkommer skarvarna dit för att häcka på samma ställe. Så man har möjlighet att på ett kontrollerat sätt reglera beståndet.
Vid oljningen får man inte heller störa annat liv som finns nära skarvkolonin. På Juckasgrynnan finns förutom skarvarna också ett sångsvanspar som häckar. I närheten av deras bo oljades inga ägg.
– De har varit där tidigare år också.
Mera styrt
Södra Kust-Österbottens fiskeriområde har nu tillstånd att olja ägg på Juckasgrynnan varje vår till år 2027. Men det som är nytt för tillståndet är att man nu har bestämda datum när oljningen ska ske. I år fungerade datumen bra, eftersom våren var tidig. Men om våren är sen kan det vara värre, eftersom det på de uttänkta datumen kanske inte ännu finns ägg att olja.
– Tidigare har det varit mer flexibelt.
Södra Kust-Österbottens fiskeriområde har fört en ojämn kamp mot skarvarna redan i ett tiotal år. Och för tillfället finns det skarvkolonier förutom vid Juckasgrynnan också i Södra Vallgrund, där det finns en större koloni med cirka 1 800 bon.
– Så har vi mer förekomst av skarv i Malaxområdet. I Sideby är det lite mindre än i fjol. Men fördelningen kan ändra. Beståndet ökar nog överlag.
Ingen jakt
Juckasgrynnan är det enda området som fiskeriområdet har fått tillstånd att olja ägg på. I fjol fick man också skjuta 500 skarvar på ett område från Sundom i Vasa till Harrström i Korsnäs. Det tillståndet var i kraft bara ett år och något man gärna hade fortsatt med i år. Men man fick inget tillstånd.
– Det här är en stor besvikelse. Det kom besvär på det här tillståndet i fjol. Man ansåg att jakten var för omfattande. Men besvären förkastades av Vasa förvaltningsdomstol. Och nu ansökte vi om samma och nu kom det nekande svar.
Det nekande beskedet på jakt i år beror på ett nytt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen som gäller ett annat fiskeriområde i Finland. Det beslutet blev prejuridiserande. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen har man inte tillräckligt med forskning på hur jakten inverkar på att minska skarvens skador.
– Vi har fört fram att i EU kommissionens anvisningsbrev så nämns jakten som en godkänd metod och i många andra EU länder så använder man jakten för att minska skadorna. Och nu har man en sådan här riktlinje i Finland. Vi tycker att det är helt absurt.
Hur ser det ut med skadorna för fiskarna i Österbotten när det gäller skarvarna?
– Skarven har en allvarlig inverkan på abborrebeståndet och abborfisket på långsikt. Man beräknar att skarvarna äter cirka 25 procent av abborren i sin diet. Det beror på området. Här i Stadsfjärden där vi har ett av Finlands viktigaste lekområden för abborren är procenten större.
Artikeln ändrades 8.5.2025 klockan 9:40 med preciseringen att Högsta förvaltningsdomstolens beslut för att inte tillåta jakt på skarv fattades för ett annat fiskeriområde än Södra Kust-Österbottens fiskeriområde och att beslutet blev prejudicerande.