Korsnäs vill bli gruvsamhälle igen – urberget gömmer värdefulla metaller

Finländsk-australiska Bambra har beviljats tillstånd att utföra provgrävningar vid den gamla blygruvan i Korsnäs. Men eventuell gruvverksamhet ligger ännu långt i framtiden.

Året var 1972 när man slutade gräva bly i Korsnäs och gruvan stängdes – som man då förmodligen tänkte – för gott. Nu finns det mot all förmodan en vision om att öppna gruvan på nytt.

Redan på 50- och 60-talet gjordes det provborrningar i urberget och dessa visade på geologiska mineraler som yttrium, skandium och lantanider.

Göran Östberg är bolaget Bambras lokala projektledare i Korsnäs. Enligt honom fanns det under tiden gruvan var i bruk en överproduktion av de metaller som hittades och därför fanns det ingen marknad.

Därför finns det ännu i denna dag en så kallad lantanidhög på området.

– Lantaniderna praseodym och neodym är högmagnetiska och används i bland annat vindkraftsmagneter, robotar, mobiltelefoner och alla möjliga tekniska grejer. Och det här har man hittat redan i de här proverna som togs på 50- och 60-talet.

Nu vill Bambra sondera ifall det finns tillräckligt med sällsynta och dyrbara metaller för att det kunde vara lönsamt att inleda gruvverksamhet igen.

I fjol gjordes de första provborrningarna och nu har Säkerhets- och kemikalieverket Tukes beviljat tillstånd för sondering av ett nytt område. Det handlar alltså endast om provborrningar i nuläget, men i förlängningen vill man få produktionen igång i Europa

– Det är en stor efterfrågan på dessa. EU vill ju bli oberoende av Kina som står för över 90 procent av jordmetallerna i världen, konstaterar Östberg.

Korsnäs hoppas bli gruvsamhälle igen

Kommundirektör Christina Båssar är positivt inställd till att Bambra vill fortsätta utforska marken kring gruvan i Korsnäs. Ifall gruvverksamheten kommer igång betyder det klirr i kassan i form av skattepengar.

Den största vinningen vore ändå ifall man fick kommunens invånarantal att växa igen, trots att de ekonomiska utsikterna just nu är goda.

– Trots att vi försöker jobba för att kommunen ska vara trivsam och bra att bo i så minskar ju vårt befolkningstal. I årsskiftet var det första gången Korsnäs hade under 2000 invånare och vi har haft som målsättning att hålla oss ovanför den gränsen.

Oberoende av hur bra service kommunen erbjuder behövs det fler arbetsplatser, konstaterar Båssar.

– Får vi hit hundratals arbetsplatser så tror jag nog att det är mer liv och rörelse i luckan i kommunen också i största allmänhet.

Tror du personligen att man en dag kan titulera Korsnäs som gruvsamhälle igen?

– Jag brukar försöka undvika att göra spådomar för sådana brukar lämna i folks minne så många år efter att man har uttalat dem. Men jag tror att vi har väldigt goda förutsättningar, säger Båssar.

Verksamheten kan ändå inte jämföras med den för över 50 år sedan, utan i modern tappning anser Båssar att den platsar inom den gröna omställningen.

– Jag tror att man kan klämma in den här verksamheten under grön omställning just för att vi kommer bort från det här beroendet av andra. Jag tänker också att lagstiftningen och miljölagstiftningen är nog så pass omfattande i vårt land idag att det borde gå att ordna verksamheten på ett tryggt sätt, säger Båssar.

Rör för provborrning i förgrunden, bakom schakt fylld med vatten samt gruvhissbyggnad.
Bambra utförde första provtagningar sommaren 2024. Borrningar gjordes på hundratals meters djup. Bild: Anna Wikman / Yle

Utopi eller realism?

Bambra är enligt Östberg ett väldigt litet bolag med australiska investerare i bakgrunden som för tillfället inte har någon produktion och därmed inte heller gör någon vinst. Intresset är däremot stort, åtminstone än så länge.

– De är väldigt ivriga och de deltar i ett EU-projekt med Uleåborgs universitet och Geologiska forskningscentralen där man analyserar och försöker lösa hur man ska kunna utnyttja och få loss de här jordmetallerna från bergarterna.

När de från bolaget besökte Korsnäs en första gång i april 2023 tänkte Östberg att detta kanske inte leder någonvart.

– Det gick framåt med raketfart. Redan därpå följande månad kom de hit för att fortsätta arbetet.

Framför allt var man intresserade av de gamla borrkärnorna som bevarats sedan 50-talet och nu kan analyseras på nytt.

Hur långt tålamod tror du Bambra har att vänta och se om det blir någon verksamhet?

– De här personerna bakom det här företaget har ju hållit på i 40–50 år runt om i världen och de har väldigt stor kunskap som experter på sitt sitt område, så nu ser det jättelovande ut.

Nya borrningar ännu i år

Det nya tillståndet för området Hägg 3 får enligt Bambras representant Tapani Hyysalo laga kraft i maj, ifall ingen lämnar in besvär. Tillståndet från Tukes är i kraft i fyra år.

För en eventuell gruvverksamhet behövs det en betydligt mer omfattande tillståndsprocess.

– För fullskalig gruvverksamhet behövs det ett tiotal olika tillstånd. Utöver gruvtillståndet behövs det bland annat tillstånd som omfattar miljö, vatten och gruvsäkerhet, samt dessutom miljökonsekvensbedömning och planeringsprocesser, listar Hyysalo.

Göran Östberg slänger en personlig gissning på att man kunde ha fullskalig gruvverksamhet i Korsnäs om ungefär tio år.

– Det behövs finansiering, det är dyrt att starta en gruva. Vi talar om tiotals miljoner euro, säger Östberg.

Tror du att gruvan i Korsnäs kan öppnas för verksamhet en dag? Kommentera nedan.