Tidigt på morgonen i Björkby i Vanda är de flesta på väg till skolan eller jobbet. Det hänger en del sysslolösa män utanför R-kiosken vid det gamla köpcentret från 70-talet och en kille med munktröja och ryggsäck sätter sig på en bänk på torget och öppnar en burk energidryck.
Kati Rantala är ute på morgonpromenad med sin hund. Hon har bott i Björkby i flera decennier och har uppfostrat sina barn där.
Hon anser att Björkby är bättre än sitt rykte, även om det gått mot det sämre hållet. De största problemen är enligt henne drog- och alkoholanvändning och att det ser stökigt ut i området.
– Det är trist att höra att folk känner sig rädda här, säger hon.
Hon hänvisar till en färsk forskningsartikel som utgår från invånarintervjuer i bland annat Björkby. Där kom det fram att en betydlig del av invånarna Björkby känner sig otrygga när de rör sig i området efter mörkrets inbrott.
Över 6 000 dörrknackningar
Personer i utsatta områden eller folk med invandrarbakgrund hörs sällan i samhällsdebatten eller forskningen. Men i och med ett gemensamt nordiskt forskningsprojekt är det nu invånarnas tur att komma till tals.
Därför knackade Oskar Rönnberg, som är doktorand i stadsgeografi, och professor i stadsgeografi, Mari Vaattovaara tillsammans med 13 studerande, dörr i så gott som varje bostadshus i Björkby i Vanda och Gårdsbacka i Helsingfors.
De ville ta reda på hur invånarna upplever sitt bostadsområde – och att knacka dörr visade sig vara effektivt.
De ringde på ungefär 6 000 dörrar. Ungefär hälften av dem som öppnade svarade, vilket resulterade i drygt 800 intervjuer i Gårdsbacka och knappt 800 intervjuer i Björkby.
Intervjuerna kompletterades dessutom med intervjuer från bland annat Björktorget, dit Oskar Rönnberg dyker upp för att prata med Svenska Yle en kylig majmorgon.
– Vi var här i juni 2023. När det var vackert väder var det mycket folk här. Det var loppmarknad och folk som hängde. Då var det också lätt att få kontakt med dem som bor här, säger han.
Resultatet av intervjuerna publicerades i våras, tillsammans med resultaten från liknande intervjuer gjorda i Sverige och Danmark.
Men svaren i Finland skiljde sig från svaren i Danmark och Sverige.
Invånarna är rädda, men litar på myndigheter
Det är vanligt att folk i en mer utsatt ställning litar mindre på samhällsinstitutioner och på andra, säger Oskar Rönnberg. Så var det också i Sverige och Danmark. Men inte i Björkby och Gårdsbacka.
– Här litar folk ungefär lika mycket på till exempel polisen, politiker, domstolar och skolor som personer i andra områden i Finland, säger Rönnberg.
Han säger att det är ett fint resultat, eftersom det är ett tecken på att problemen med samhällelig segregation inte är jättestora.
Än.
Men det kan ske en förändring. Resultaten i Björkby och Gårdsbacka visar att redan andra generationens invandrare uppvisar sämre tilltro till andra personer och myndigheter.
– Det verkar vara ganska starkt kopplat till att de känner sig mer diskriminerade i Finland än vad andra befolkningsgrupper gör.
Rönnberg säger att största delen av Björkbyborna trivs bra, men att en förhållandevis stor del är missnöjda.
Många upplever att det förekommer mycket alkohol och droger och ungefär 30 procent svarade att de känner sig otrygga på gatorna i Björkby när det är mörkt. Det är en betydligt högre siffra än i övriga Finland.
– För första gången är det otryggheten som är den största orsaken till att folk vill flytta bort, berättar Rönnberg.
”Här är folk vänliga och hjälpsamma”
Timo Raitio sitter med sin rollator utanför en affär och hör till dem som absolut inte vill flytta bort. Han har bott i Björkby i 20 år.
– Det här är en helt normal by, jag skulle aldrig flytta till Korso eller någon annanstans, säger han.
Han känner inte igen Björkby i beskrivningen som otrygg.
– Jag har inte märkt några våldsamheter. Här får man promenera i fred och alla är vänliga och hjälpsamma.
Lirije, som inte vill uppge sitt efternamn eller ställa upp på bild, är av motsatt åsikt.
– När det är mörkt vågar jag inte röra mig ensam här med barnen, säger hon.
Enligt henne finns det mycket alkoholmissbruk och det känns otryggt.
Däremot gillar hon närheten till butiker, daghem och andra tjänster.
Politikerna har fel strategi
Oskar Rönnberg säger att de problem som invånarna upplever i Björkby borde staden ta itu med på nya sätt, för att undvika att utvecklingen går mot det sämre.
Politikerna vurmar gärna för blandad bostadspolitik och att det är ett bra sätt att undvika segregation. Men resultatet av intervjuerna visar att den nuvarande bostadspolitiken inte motverkar segregation om det redan finns en massa problem.
– Det är jätteviktigt, särskilt i preventivt syfte, att man inte bygger bostadsområden där det bara finns hyresbostäder eller bara dyra ägarbostäder. Men om det redan finns problem i ett område, kan vi inte lösa dem genom att bygga fler bostäder i vilka den finska medelklassen ska flytta in, säger han.
Oskar Rönnberg säger att segregationsproblem handlar om välfärdfärdspolitik och socialpolitik.
– Om vi inte skulle ha stora ojämlikheter, skulle vi inte heller ha ett segregationsproblem.
Rönnberg tror ändå att det finns olika åtgärder som man kan göra i mindre skala och lokalt.
Han nämner bland annat de hårt debatterade injektionsrummen för dem som använder droger, ett medborgarinitiativ som röstades ner av riksdagen.
– Det skulle ha varit intressant att se hur de skulle ha påverkat situationen.
Synligare poliser
Han tror också att en starkare närvaro av polisen kan ha en lugnande effekt.
Rönnberg säger att då han själv intervjuade en man på Björktorget uppstod en orolig situation i närheten av dem.
– Mannen jag intervjuade sa att polisen kommer hit med bilen, men att de kommer ut ur den först när det blir riktigt våldsamt.
Björkbybon Kati Rantanen tycker att frågan om hur Björkby ska kännas tryggare är svår.
– Man borde göra någonting åt området runt köpcentret, men jag vet att det inte är enkelt. Samtidigt oroar jag mig för ungdomarna. De borde ha någonting att göra.
Lirije har inte heller något direkt svar.
– Jag vet inte. Men i alla fall ser man poliser här, och det är bra, säger hon.
Resultaten från forskningsprojektet har presenterats och diskuterats i flera omgångar både med boende och med tjänstemän i Vanda och Helsingfors.
– Vi hoppas att resultaten ruskar om i städerna och kan få politikerna att tänka om i arbetet mot segregation, säger Oskar Rönnberg.