Nu går snacket i Rom inför konklaven

På onsdag inleder kardinalerna sina hemliga överläggningar och omröstningar för att välja en ny påve. Men under dagarna före konklaven skvallras det mycket i och om Vatikanen.

Kardinaler i röda kalotter och röda mässhakar samlade nära högaltaret i Peterskyrkan.
Kardinaler i Peterskyrkan under en av flera mässor för påve Franciskus. Bild: Fabio Frustaci / EPA

Intresset för det som händer i katolska kyrkan är enormt just nu. Även icke-katoliker är oerhört nyfikna på vem som blir nästa påve.

Enligt nyhetsbyrån AP slår folk vad för miljoner om hur det ska gå i konklaven.

– Det finns ett enormt globalt intresse. Jag tror inte att vi har haft någon marknad som den här där så många länder är intresserade av oddsen, säger Sam Eaton på sajten Oddschecker.

Man kan slå vad inte bara om vem som blir vald till nästa påve, utan också om vilken dag han blir vald, hur många omröstningar det krävs och vilket världsdel han kommer från.

Man kan också slå vad om vilket påvenamn den nyvalda väljer. De senaste påvarnas namn ligger i topp, med traditionella påvenamn som Innocentius och Alexander i mittfältet, medan Donald är en högoddsare.

Italien är ett undantag, där kan man inte slå vad om nästa påve, men enligt nyhetsbyrån Reuters kan man i stället spela Fantapapa. Då ska man välja elva kardinaler och så får man poäng om någon i laget nämns som en stark påvekandidat i massmedia. Extrapoäng får man om någon ur laget blir vald och bonuspoäng dels ut för rätt påvenamn.

Konklaven blir sannolikt längre än senast

I Norden är intresset för Stockholms katolska biskop, kardinal Anders Arborelius stort. Det är ju första gången någonsin som en nordbo får delta i valet av påve.

Han tror för övrigt att det blir en lång konklav, eftersom kardinalerna inte känner varandra på förhand.

På frågan om hur långt påveval vi har att se fram emot svarar han så här:

– Jag har ingen aning, det är min första gång, rapporterar Expressen.

Sixtinska kapellet står redo för konklav med bord och sittplatser för kardinalerna.
Sixtinska kapellet görs åter redo för påveval. Bilden är från 2013. Bild: Osservatore Romano / AFP

I motsats till Arborelius var kardinal Timothy Dolan, ärkebiskop av New York, med redan år 2013 då Franciskus blev vald till påve.

Den gången räckte det med tre omröstningar, precis som när påve Benedictus XVI valdes år 2005, men då var kardinalerna färre och många hade hunnit bli bekanta under Johannes Paulus II:s långa pontifikat.

– Vi känner inte varandra väl och det är därför det finns en tvåveckorsperiod mellan en påves död och början på konklaven. Då tillbringar vi ungefär åtta timmar om dagen tillsammans och lyssnar på varandra, vi ber tillsammans och vi samtalar, sa Dolan i det amerikanska tv-bolaget NBC:s program Today efter påve Franciskus död annandag påsk.

Ett uppdrag som är ”nästan omöjligt”

Kardinal Dolan gav också sitt recept på en idealpåve.

– När man som jag är 75 år har man tidigare påvar i sin minnesbank och då drömmer man om att få en blandning av dem. Jag skulle gärna se en påve med Johannes Paulus II övertygelse och tapperhet, med Benedictus XVI intellektuella lyskraft och med Franciskus hjärta.

Som om den beställningen inte räckte till konstaterar tidningen The Washington Post i en stor konklavartikel att påven borde kunna skapa enhet i en global kyrka där olika grupper drar åt olika håll.

”Progressiva inom kyrkan, i synnerhet i Europa, efterlyser snabbare reformer – i synnerhet i fråga om en större roll för kvinnor – än vad Franciskus ville eller kunde leverera”, konstaterar tidningen och lyfter fram att det i Afrika, där kyrkan växer som snabbast, finns andra spänningar, från förhållningen till homosexualitet till hur man hanterar månggifte.

Tidningen lyfter också fram att frågan om religion i USA har blivit väldigt politiserad.

I en del av de förhandlingar som nu förs i och kring Vatikanen använder man gärna omskrivningar och undviker att tala klarspråk, säger en anonym kardinal med rösträtt till tidningen.

I stället för att tala om USA:s president Donald Trump och kristen nationalism, till exempel, kan en kardinal tala om att tänka på att kristendom inte kan ”utnyttjas politiskt”, förklarar kardinalen.

Medan den här kardinalen och flera andra har fått tala anonymt med Washington Post har kardinal Arborelius uttalat sig med namns nämnande. Han säger till tidningen att en av de frågor kardinalerna har diskuterat de senaste dagarna är möjligheten att skapa något slags rådgivande församling, en grupp kardinaler som kunde agera rådgivare för påven.

– Det är en så invecklad situation i kyrkan och i världen ... för en människa, säger Arborelius.

– Det är nästan omöjligt.

”AI svarade att jag har fem procents chans att bli påve”

Den här konklaven är också första gången någonsin som en nordbo ens teoretiskt kan bli vald till påve.

Till norska Vårt land säger Anders Arborelius att han frågat AI om sina chanser:

– Det blev tal om att fråga AI och AI svarade att jag har fem procents chans att bli påve, säger han enligt Dagen, som har publicerat den norska intervjun på svenska.

Kardinal Anders Arborelius omringad av journalister. Kardinalen är klädd i mörkbrun munkkåpa, inte kardinalrött.
Anders Arborelius konverterade till katolicismen vid 20 års ålder och gick i kloster två år senare. Han blev utnämnd till biskop av Johannes Paulus II år 1998. Bild: Claudio Asquini / Catholic Press Photo

Den svenska professorn i kyrkohistoria Joel Halldorf konstaterar i sin konklavblogg Vit rök att fem procent är ”betydligt högre än vad de flesta av hans kollegor skulle kunna hoppas på”.

På vadslagningsbyråernas listor figurerar Arborelius tillsvidare inte, men när AP listar dryga dussinet kandidater finns svensken med, liksom på New York Times lista över sju möjliga blivande påvar och han är en av katolska nyhetssajten Cruxs ”papabile of the day” (ungefär ”dagens påvekandidat”).

Kanske dags för en påve från Afrika eller Asien

När kardinal Arborelius direkt får frågan om han vill bli nästa påve är svaret entydigt:

– Åh nej! Det är det nog ingen som egentligen vill. I vår tid är det ett väldigt svårt uppdrag. Det förväntas otroligt mycket, säger han.

I stället blickar den skånska kardinalen åt andra håll. Häromdagen sa han till den katolska nyhetssajten The Pillar att den andliga utvecklingen i Afrika och Asien gör att ”det kanske är tid att hitta en påve från den delen av världen där kyrkan växer dynamiskt”.

Men påve Franciskus själv skulle kanske alldeles gärna se Anders Arborelius som sin efterträdare.

I en intervju med chefredaktörerna för Jesuitordens europeiska kulturtidskrifter 2022 svarade Franciskus på en fråga om evangelisering i ett sekulariserat land som Sverige med att peka på den svenske kardinalen:

– Jag skulle vilja hänvisa er till en man som är en vägledande förebild: kardinal Anders Arborelius. Han är inte rädd för någonting. Han pratar med alla, och han söker aldrig strid med någon. Han strävar alltid efter det som är positivt. Jag tror att en person som han har förmågan att visa den rätta vägen.

Vilka egenskaper tycker du nästa påve ska ha? Har du en favoritkandidat inför konklaven? Svara i kommentarsfältet!