Vi testade hur lätt det är att få service på svenska i Östnyland

Yle Östnylands reporter gav sig ut till olika butiker, apotek och restauranger i två östnyländska kommuner för att ta reda på hur lätt det är att få betjäning på svenska.

Yle Östnylands reporter tar reda på om man klarar sig på svenska i Östnyland.

Inne på en pizzeria i Borgå hälsar ägaren Bastret Dushi glatt på svenska när Yle Östnylands redaktör kliver in för att höra om det går att få service på svenska här. Ja, svarar Dushi, på hans pizzeria går det bra att få service på svenska.

Han är från Kosovo, men flyttade 1992 till Sverige.

– Jag gick i skola där och lärde mig riktig svenska. När jag 2003 flyttade till Finland pratade jag svenska med alla.

Dushi berättar att han blev förvånad då det var flera svenskspråkiga Borgåbor som inte talade svenska tillbaka med honom, utan försökte byta till finska.

– Jag kunde inte ett ord finska så jag fortsatte bara på svenska. Jag blev arg när de inte ville tala svenska med mig och sa till dem att de ska fortsätta prata sitt modersmål med mig.

Restaurangföretagaren står vid kassan i restaurangen, klädd i sin vita kockrock. Bakom honom syns en del av interiören i restaurangen.  + Lägg t.
Många av kunderna blir både förvånade och glada när Bastret Dushi pratar svenska med dem. Bild: Stefan Paavola / Yle

Enligt Dushi är det en stor fördel att som företagare kunna prata både svenska och finska i Borgå. Han beskriver det svenska språket som otroligt viktigt för en företagare i Borgå att behärska.

Östnylänningar vill ha service på svenska

Enligt den senaste språkbarometern är det få svenskspråkiga i Nyland som oftast försöker få service på svenska. Det gäller särskilt i de kommuner och städer där svenskan är minoritetsspråk.

Även om det är få svenskspråkiga i Nyland som så gott som alltid försöker få service på sitt eget språk så sticker östra Nyland ut. Det är nämligen fler svenskspråkiga östnylänningar som som försöker få service på svenska på offentliga myndigheter jämfört med genomsnittet i tvåspråkiga kommuner Finland med svenska som minoritetsspråk.

Förr var flera av de östnyländska kommunerna i östra Nyland svenskspråkiga, eller hade en svenskspråkig majoritet.

Sedan 2010 är finskan majoritetsspråk i samtliga kommuner, efter att Liljendal och Pernå, som hade en svenskspråkig majoritet, sammanslogs med Lovisa.

Så stor andel av invånarna har svenska som modersmål i Östnyland (2024)
AskolaBorgåLappträskLovisaMörskomPukkilaSibbo
3,69 %27,43 %29,47 %38,75 %9,48 %0,80 %27,44 %

Men hur lätt är det att få service på svenska i butiker, apotek med mera i Östnyland? Yle Östnylands reporter gav sig ut till slumpvis valda butiker för att ta reda på hur personalen och kunderna ser på svenskan.

När vår reporter går in till en närliggande optiker hälsar alla i personalen bara på finska.

– ”Pieni hetki” (ett ögonblick), säger en i personalen.

Hon fortsätter efter en stund med ”voinko auttaa” (kan jag hjälpa).

På frågan om hon kan svenska svarar hon på klingande finlandssvenska att hon kan det. Hon berättar att också några andra i personalen pratar svenska och att deras ögonläkare inte bara talar svenska och finska, utan också arabiska, estniska och engelska.

Alla finlandssvenskar kan väl finska?

Jakten på svenskspråkig service fortsätter in i en matbutik i Borgå. En i personalen radar produkter i hyllan när Yle Östnylands reporter går fram till henne. Konversationen löper vidare en stund på svenska, men ganska snabbt byter butiksbiträdet till finska.

– Ibland kommer det kunder fram till mig och pratar svenska, men alla finlandssvenskar kan finska, så det gör inget om jag byter till finska, säger hon.

Butikschefen Mervi Pulkkinen berättar att det är en styrka och en fördel om personalen kan både finska och svenska, men det är inte ett krav för att få jobb i butiken.

Kvinnan på bilden står i en butiksgång framför en hylla med kattmat. Hon bär en mörkblå huvjacka med texten "Supermarket" och sitt namn.
Butikschefen Mervi Pulkkinen värdesätter också andra egenskaper hos personalen än språkkunskaper. Bild: Stefan Paavola / Yle

Enligt Pulkkinen finns det inte heller krav att man som svenskspråkig måste kunna finska för att få jobba i deras butik.

– Vi har många tvåspråkiga i vår personal så man klarar sig nog.

Det är viktigt att få betjäning på svenska i butikerna, säger Janne Roine, kund i matbutiken.

– Jag börjar alltid på svenska, om det inte alls går att prata svenska byter jag nog till finska. Det är intressant hur man blir bemött vid kassorna, jag godkänner det då man säger ”mielummin puhun suomea” (jag talar hellre finska), men när man säger ”minä en puhu ruotsia” (jag talar inte svenska) blir jag irriterad.

I det stora hela tycker Roine att man får ganska bra betjäning på svenska i Borgå, men han påpekar att det som kund gäller att våga prata svenska.

En man handlar på en livsmedelsbutik och håller i en kundkorg med varor. I bakgrunden syns olika hyllor fyllda med livsmedelsprodukter.
Borgåbon Janne Roine vill ha service på svenska när han handlar. Bild: Stefan Paavola / Yle

Roine anser dock att personalen i Borgås butiker också behöver bli bättre på att prata svenska.

– Om jag däremot åker till exempelvis Sankt Michel behöver man inte prata svenska med mig.

Viktigt att våga försöka

I Lovisa är det många lokala butiker som enbart har skyltning på finska. Ändå är Lovisa den kommun i Östnyland med högst andel svenskspråkiga invånare.

På apoteket berättar farmaceut Tove Matsinen att alla i personalen kan svenska.

– Det är jätteviktigt att man kan svenska i det här jobbet. Om man inte vet hur man ska ta medicinerna kan det gå väldigt tokigt, så det är av yttersta vikt att man som kund kan kommunicera på sitt eget modersmål.

En farmaceut står bland hyllor fyllda med hudvårdsprodukter. Hon bär en vit arbetsklädsel och har en namnbricka.
Enligt farmaceut Tove Matsinen är det oerhört viktigt att personalen också kan svenska på apoteken. Bild: Stefan Paavola / Yle

Matsinens uppskattning är att ungefär hälften av alla kunder pratar svenska. Att hitta personal som behärskar det svenska språket är däremot ett stort problem i branschen.

– Det har varit svårt, men vi har lyckats få personal där alla kan tala svenska. Jag vet att det är många apotek som inte har haft den möjligheten, men hos oss får man alltid betjäning på svenska.

Om det någon gång anställs en farmaceut som inte kan svenska ska det inte vara ett problem enligt Matsinen. Då får farmaceuten helt enkelt lära sig svenska under arbetets gång.

– På den här arbetsplatsen lär man sig nog svenska, det viktigaste är bara att våga och försöka prata. Om man till exempel inte hittar rätt ord så kan man fråga en kollega.

Hur viktigt är det för dig att få betjäning på svenska? Berätta i kommentarsfältet!