Säkerhetspolitisk debatt vid universitetet i Würzburg. En av många debatter i Tyskland efter valet av Donald Trump till USA:s president.
Redan under Trumps första mandatperiod var Tyskland ofta mål för presidentens fräna kritik och nu är många oroliga för vad som komma skall.
– Tyskland är totalt kontrollerat av Ryssland. Tyvärr köper man olja och gas för miljarder från Ryssland, kommenterade Trump år 2018 det då pågående bygget av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2.
Trumps kritik mot Tyskland kom i samband med ett Europabesök, där han ville få de Natoallierade att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet.
– På många punkter hade Trump fullkomligt rätt när det gällde säkerhetspolitiken, säger den säkerhetspolitiske experten och pensionerade generalen Rainer Meyer zum Felde.
– Bland annat i sin hållning till bygget av Nord Stream 2 och Natoländernas mål att sätta minst två procent av bruttonationalprodukten bnp på försvaret, hade han betydligt mer rätt än tyskarna.
Trumptrots förvärrade läget
En av Donald Trumps huvudpunkter är att amerikanerna känner sig utnyttjade av europeiska säkerhetspolitiska fripassagerare, framför allt Tyskland, säger Rainer Meyer Zum Felde.
Enligt honom har Tyskland varken levererat pengar eller stridskraft, trots att kraven stod klara redan år 2014.
Kritik från USA kom redan före Trump, men hans presidentskap ledde till en trotsreaktion.
– Att det var Trump som kritiserade ledde i Tyskland enbart till ett större motstånd. På så sätt spelade vi bort mycket förtroende, som nu måste vinnas tillbaka, säger generalen, som bland annat har gjort lång militär karriär inom försvarsalliansen Nato.
Han betonar samtidigt att de flesta tyska partier nu till slut verkar ha förstått att man måste satsa på försvaret och åtminstone därigenom kommer man Trump till mötes.
Mer bestående förändring
I kvällens panel, som ordnas av universitetet i Würzburg i samarbete med det tyska Atlantsällskapet, finns också Rysslandsexperten Margarete Klein.
Gällande kriget i Ukraina säger hon att Trump bidrar till stor osäkerhet.
– Läget är dubbelt oberäkneligt. Vi har å ena sidan Vladimir Putin, och hans strategiska oberäknelighet, och så har vi å andra sidan Trumps oberäknelighet, som åtminstone delvis bygger på hans personlighet.
– Gällande Ukraina kan det därför gå i vilken riktning som helst, säger Klein från det säkerhetspolitiska institutet SWP.
Hon ser också oberäkneligheten på andra sidan Atlanten som något mer bestående.
– Jag tror att man i Tyskland har fel föreställning om att Trumps andra mandatperiod bara är ett avbrott från normaliteten och att allt efter det fortsätter som tidigare, säger Klein.
Hon utgår från att det här handlar om grundläggande förändringar i den amerikanska utrikespolitiken, förändringar som inte enbart hänger på Trump.
”Viktigt att EU håller ihop”
– Allt kommer förstås att vara mer osäkert, men samtidigt är det viktigt att inte ta fasta på varje, för en själv dessutom kanske oviktigt tema, som presidenten kastar fram, säger Sonja Grimm, professor för internationella relationer vid universitetet i Würzburg.
Konkret ville Trump under sin förra mandatperiod bland annat dra bort en stor del av de amerikanska soldaterna som är stationerade i Tyskland.
Sedan några veckor tillbaka cirkulerar uppgifter om att det här på nytt finns i presidentens planer. Den italienska nyhetsbyrån Ansa rapporterade nyligen om att det för hela Europas del kunde handla om 20 000 soldater.
För Tysklands del är Trumps presidentskap ändå inte enbart en säkerhetspolitisk utmaning, utan det handlar också om ekonomi.
Man oroar sig bland annat över möjliga tullar som ytterligare kan skada den redan nu kristyngda tyska bilindustrin.
Många bilar för den amerikanska marknaden tillverkas i Mexiko, ett land som Trump redan har hotat med tullar. I Tyskland är bland annat läkemedelsindustrin starkt beroende av exporten till USA.
– Om det kommer till en handelskonflikt mellan EU och USA rekommenderar jag att man inom EU verkligen håller ihop och talar med en röst, säger professor Sonja Grimm.
Zeitenwende måste nu komma
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har sagt att man i umgänget med Donald Trump måste stå rakryggad, något Scholz ändå inte har gjort när det gäller den historiska säkerhetspolitiska vändning han själv startade.
Med tanke på Trump och USA:s minskade intresse att stå för Europas försvar måste Scholz vändpunkt, Zeitenwende, nu komma, är experterna eniga om.
– Mentalt har vi ännu inte nått någon vändpunkt. Man förstår inte vad konflikten med Ryssland i grund och botten betyder. Och att det här också berör Tyskland, säger Margarete Klein.
Hon säger att man i Tyskland ofta ser att konflikten enbart handlar om Ukraina och att man när konflikten är löst kan fortsätta som tidigare.
Den pensionerade flygvapengeneralen Rainer Meyer zum Felde säger att Tyskland ändå motvilligt kommer lägga mer pengar på försvaret.
– Det är inte med något stort jubel Tyskland satsar mer på försvaret och man kommer inte heller som Finland, Sverige eller Polen att leda utvecklingen, men samtidigt kommer Tyskland åtminstone inte längre att bromsa.
Inom försvaret är krigsduglighet, totalförsvar och införandet av en tidsenlig värnplikt krav som gäller igen, men den pensionerade flygvapengeneralen håller med om att i samhället i stort inte förstår vilka förändringar som måste komma.
– Här har vi vissa partier, i synnerhet Socialdemokraternas pacifistiska flygel, som stretar emot. Vi får hoppas att det här ändrar efter det kommande valet, slår Meyer zum Felde fast.
