I år är det inte en enda studerande inom språkvetenskaperna på ämneslärarutbildningen i Vasa.
Enligt språkstuderande vid Åbo Akademi som Yle Åboland har talat med, är det rent praktiska orsaker som ligger bakom att flera väljer att inte gå lärarlinjen: det kräver en tillfällig flytt till Vasa, och det känns omständligt.
Som språkstuderande kan man välja tre inriktningar för sina studier: pedagogik, språk och ekonomi, eller allmän linje.
Axel Henriksson studerar tyska vid Åbo Akademi. Han har valt att studera på allmän inriktning, med statskunskap som biämne.
Enligt det han fått höra av sina studiekamrater är den obligatoriska praktikperioden i Vasa en avgörande faktor till varför en del inte väljer ämneslärarestudier. Då behöver man se över sitt boende i Åbo och skaffa en ny tillfällig lägenhet i Vasa.
– Det blir ekonomiskt tungt och utmanade, och då man har sitt liv i Åbo så blir det också omständligt att åka upp till Vasa. Det är också svårt att få bostad för så kort tid, säger Henriksson.
Många kopplar språkstudier samman med att man blir ämneslärare eller tolk, särskilt utomstående, säger Henriksson.
– Men tyska är det största språket i Europa och inom EU, och det öppnar många dörrar.
”Det skulle vara bra med ett bostadssystem för de som går lärarlinjen”
En av de språkvetare som ändå valt ämneslärarlinjen är engelskstuderande Jennifer Lindgren.
– Jag sökte egentligen ursprungligen till engelska för att jag ville bli lärare. Och ämnesvalet gjorde jag sedan.
Till skillnad från årets bortfall av språkvetare är det rätt många på hennes årskurs med engelska som huvudämne som valde den pedagogiska inriktningen i språkstudierna.
– Men jag vet att det finns flera som kanske skulle vilja gå den, men tycker att det är jobbigt att ta sig till Vasa och vara där en hel vårtermin.
Också hon anser att det känns lite jobbigt att hitta en tillfällig lägenhet i Vasa i ett halvår och lösa den nuvarande lägenheten i Åbo.
– Det skulle vara bra med tydligare system, lägenheter som är ämnade för just det. Jag måste ännu själv höra mig för, för att se hur det fungerar.
Lindgren berättar att det också är flera som väljer att studera pedagogik vid Åbo Universitet för att få ämneslärarbehörighet istället för att åka till Vasa.
– Det är ju ett alternativ för de som kan finska.
Färre språkstuderande väljer ämneslärarlinjen i dag än för tio år sedan
Meri Larjavaara, ämnesansvarig och professor i franska vid Åbo Akademi, säger att mycket beror på utvecklingen i skolorna. Allt färre skolelever och studerande på gymnasienivå väljer att läsa främmande språk som franska i jämförelse med tidigare.
– Våra studerande är förstås medvetna om det och väljer kanske ett annat yrke sedan.
Hon menar att det ändå är en slump att det i år inte är en endaste språkvetare som går ämneslärarlinjen denna vårtermin.
– Det varierar från år till år. I franskan har vi fyra nya huvudämnesstuderande per år.
Jag tycker det är helt katastrofalt, det är viktigt för Finlands språkreserv, vi behöver folk som kan tala annat än engelska.
Brita Wårvik, om att färre läser språk i skolorna
Ett år kan det vara att ingen vill bli lärare, medan nästa år kan det vara flera som vill.
– Men samtidigt så ser vi att de som vill bli lärare nu är färre än för tio år sedan, tillägger hon.
Också Brita Wårvik, ämnesansvarig och professor i engelska, är inne på samma linje. Årets situation vid ämneslärarlinjen beror på en slump, men det märks att färre språkstuderande söker sig till ämneslärarlinjen än förr.
– Det är vanligen stor fluktuation i grupperna. Så på så vis är det inte så överraskande, men lite ovanligt är det ändå att det i år inte är en enda som valt det. Jag skulle hoppas att det är ett undantag.
– Naturligtvis är vi oroliga, men vi vet inte varför det råkar vara så.
Enligt Wårvik kommer det att bli lärarbrist inom vissa ämnen, och därför är årets situation oroväckande.
Uppfattningen om att språkstudier innebär en lärarkarriär har även det varit problematiskt vid språkämnena.
– En del sökte inte in för att studera språk av den anledningen att de inte ville bli lärare. Vi försöker kommunicera att det finns jobb för språkvetare, men också att det är brist på lärare. Om det går fram är en annan sak.
Oro för Finlands språkreserv
Trenden vid universiteten hänger ihop med läget i skolorna. Allt färre söker in för att studera språk, eftersom de inte läser språk i gymnasiet. Intresset för bland annat tyska och franska har rasat sedan 90-talet.
– Lite oroväckande är det, om vi inte har de som vill studera franska på fördjupad nivå har vi inte lika mycket experter som kan hjälpa till, säger Meri Larjavaara.
Trots att engelskan inte har haft samma problem med lågt söktryck som de andra huvudämnena i främmande språk, är också Brita Wårvik bekymrad.
– Jag tycker det är helt katastrofalt. Det är viktigt för Finlands språkreserv, vi behöver folk som kan tala annat än engelska.
Både Larjavaara och Wårvik lyfter fram Finlands språkreserv. Finland behöver folk som kan och vågar uttrycka sig på andra språk.
– Det stämmer att man klarar sig långt med engelska, men som tyskarna säger: Vill man så kan man köpa saker av dem på engelska, men om man vill sälja något, då ska man göra det på tyska, säger tyskastuderande Axel Henriksson.