Anonymt sällskap öser pengar över skola – resor till Wien, Berlin och Provence

Gymnasiet Lärkan får hundratusentals euro i donationer per år. Skolan sticker ut när Svenska Yle granskar hur mycket donationer och bidrag som ges till svenska skolor i Helsingfors.

Lärkans abiturienter på lastbilsflak
För studerande vid Lärkan möjliggör donationerna på hundratusentals euro flera utlandsresor, lägerskola och olika temadagar. Bilden är från penkis 2019. Bild: Yle/Sofia Westerholm

Varje skola har en viss budget som baserar sig på antalet elever. Utöver den budgeten kan skolorna söka om extra pengar, en extra guldkant brukar det kallas.

Men den här extra guldkanten varierar en hel del mellan olika skolor. Det här kommer fram när Svenska Yle går igenom alla donationer och ansökningar om bidrag som berör de svenska skolorna i Helsingfors under åren 2023 och 2024.

De här extra pengarna används till stipendier, böcker, kultur och resor och kommer från olika stiftelser, fonder och lokala föreningar.

Donationer för resor till Wien, Berlin och Provence

Under åren 2023 och 2024 fick gymnasiet Lärkan sammanlagt 658 422 euro i donationer, vilket är mer än tre gånger så mycket som de två övriga svenska gymnasierna i Helsingfors.

Största delen av pengarna till Lärkan kommer från föreningen Sällskapet Smågossarna. Föreningen är Lärkans understödsförening och pengarna kommer ursprungligen från donationer och testamenten.

Vi är lyckligt lottade

Magnus Westerlund

År 2024 gav sällskapet 275 000 euro till Lärkan. Donationerna ska användas för resor till bland annat Wien, Berlin och Provence samt för lägerskola, temadagar, litteratur och stipendier.

– Vi är lyckligt lottade att våra studerande har möjlighet att erfara och uppleva saker som man annars inte skulle kunna göra. Det ger möjlighet åt våra studerande att få en liten extra guldkant utöver det helt normala gymnasieutbudet som vi har i vår skola, säger Lärkans rektor Magnus Westerlund.

Både Brändö och Tölö gymnasium ordnar också resor för sina studerande men får inte lika stora bidrag utifrån för de här resorna.

”De flesta av våra resor har studerandena inte betalat för”

Enligt rektor Magnus Westerlund har studerandena själva i vissa fall betalat en liten del av resekostnaderna och i andra fall har skolan stått för alla kostnader.

– Det beror på karaktären av resan och vad det handlar om. Men de flesta av våra resor har studerandena inte betalat för, säger han.

Att pengarna kommer från Sällskapet Smågossarna är inget gymnasiet skyltar med.

– Det är inget vi går ut och pratar öppet om. Studerande känner säkert till att föreningen finns och det är inget farligt med det, säger Westerlund.

En person står inomhus med handen på en grå ljudabsorberande vägg.
Rektor Magnus Westerlund säger att de studerande i allmänhet inte behöver betala för resor som skolan gör. Bild: Christoffer Gröhn / Yle

Pengarna lyfts inte upp i marknadsföringen

Lärkan höll nyligen en infokväll för kommande studerande. Enligt Westerlund marknadsför sig skolan inte genom att lyfta upp hur mycket pengar det finns för utlandsresor.

– Vi talar om att vi har internationella projekt i vår skola, men det är bara en del av helheten.

Hur viktigt tror du det är för studerande att skolan har mycket pengar och erbjuder olika resor och temadagar?

– Vi gör mycket i klassrummet. Men man kan bredda på utbudet i den normala undervisningen genom att ta in lite gäster och åka på exkursion. Det har studerande nytta av i framtiden.

Flygbild av en offentlig byggnad, sannolikt en skola eller kommunal byggnad, omgiven av bostadshus och skog i en urban miljö.
Sällskapet Smågossarnas pengar kommer från den privata pojkskolan Nya Svenska Läroverket. Skolan flyttade till Södra Haga i början av 1960-talet och blev senare gymnasiet Lärkan. Bilden är från 1964. Bild: Sky-Foto Möller/ Helsingfors stadsmuseum

Inte intresserad av publicitet

Ordförande för Sällskapet Smågossarna är Tim Hermansson, som gjort en lång karriär inom finansbranschen. Han meddelar att han inte vill bli intervjuad eftersom föreningen valt att hålla låg profil och inte är intresserad av publicitet.

Brändö gymnasium har också en egen förening, Brändö skolförening. Under 2024 ansökte gymnasiet om sammanlagt 42 740 euro från skolföreningen.

Tölö gymnasium ansökte under år 2024 om bidrag från tre olika föreningar, Brobergska skolans vänner, föreningen Forna Normallyceister och Hem och skola i Tölö. Sammanlagt ansökte gymnasiet om 57 000 euro från de här tre föreningarna, mestadels för olika utlandsresor.

Både Brändö gymnasium och Tölö gymnasium har också ansökt om bidrag för sina resor från Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Stiftelsen Tre Smeder.

Brändö gymnasium fick knappt 217 000 euro och Tölö gymnasium 209 000 euro i donationer och bidrag under 2023 och 2024.

En bild utifrån på Norsen, Normallycet på Unionsgatan 2 i Helsingfors.
Bland grundskolorna riktas största delen av de extra pengarna till Norsen. Bild: Charlotte Lindroos/Yle

Norsen klar etta bland grundskolorna

Det finns också stora skillnader mellan donationer och bidrag till grundskolorna i Helsingfors.

Under åren 2023 och 2024 fick Norsen över 100 000 euro, medan Hoplaxskolan och Botby grundskola bara fick drygt 25 000 euro.

De största bidragen till Norsen kommer från två fonder som sköts av Svenska kulturfonden, det vill säga Ane Gyllenbergs Kamratskapsfond vid Nya Svenska samskolan och Nya svenska samskolans stipendiefonder. Nya svenska samskolan grundades som ett privat läroverk och upphörde 1977.

Föreningen Forna Normallyceister ger också tusentals euro till Norsen årligen.

Av skolor med årskurserna 1-6 fick Brändö lågstadieskola mest, knappt 20 000 euro medan Kottby lågstadieskola bara fick drygt 700 euro i donationer under åren 2023 och 2024.

Niclas Grönholm i Helsingfors stadshus.
Direktören för den svenska servicehelheten Niclas Grönholm ser inga problem med att de extra pengarna fördelas ojämnt. Bild: David Fagerudd / Yle

”Det är inte bort från någon skola”

Direktören för den svenska servicehelheten Niclas Grönholm ser inget problem i att donationerna fördelas ojämnt.

– Det är inte bort från någon skola. Det här är ett tillägg av historiska skäl för vissa enheter som har mer testamenterade pengar. De går via olika fonder där det finns initiativ för att en viss enhet ska kunna utveckla en viss del av verksamheten. Det vill säga få lite guldkant, säger Grönholm.

Det här är ett tillägg av historiska skäl för vissa enheter som har mer testamenterade pengar

Niclas Grönholm

Grönholm medger att skillnaderna i storleken på donationerna mellan grundskolorna är rätt stora, men påpekar att det rör sig om små summor.

– Vi ser det inte som ett problem, säger han.

Skolorna hade tidigare egna bankkonton

Tidigare hade skolorna egna bankkonton och då hade staden sämre kontroll över hurdana bidrag som betalades in. Men numera går besluten om donationerna och bidragen via stadens tjänsteinnehavare.

– Det handlar om att staden som offentlig organisation vill ha transparens och öppenhet och en översikt av situationen, säger Grönholm.

Enligt Grönholm finns ändå ingen gräns för hur mycket pengar till exempel en förening kan ge till en viss skola.

– Det är fritt fram att donera och sedan fattas besluten av en tjänsteman. Det är klart att vi ibland för diskussioner om vi kan hantera pengarna på rätt sätt, både etiskt och strategiskt.

Vad tycker du om att vissa skolor får klart större summor i donationer och bidrag än andra? Svara i kommentarerna.