Utö Vattenandelslag i akut kris: ”Rörnätet måste förnyas, så att vi kan lita på det”

Vatten- och avloppssystemet på Utö i Åbolands skärgård är i akut behov av förnyelse. I dag betalar Utöborna femton euro per kubikmeter vatten, dessutom tillkommer andra avgifter.

En fyr på en skärgårdsö.
På grund av försvarsmakten och lotsstationen har Utö både vatten- och avloppsverk på ön, men nu behöver systemet förnyas. Bild: Arash Matin / Yle

Vatten- och reningsverket på Utö byggdes av försvarsmakten på 1990-talet. Då försvarsmakten lämnade Utö i början av 2000-talet togs infrastrukturen på ön över av dåvarande Korpo kommun, med villkoret att kommunen ser till att grunda ett vattenandelslag på ön som sköter det.

Utö Vattenandelslag har nu funnits i sexton år och vatten- och avloppssystemet är nu i behov av en grundlig modernisering, berättar Utö Vattenandelslags nyvalda ordförande Mikael Lindström.

– Vi producerar vatten med hjälp av omvänd osmosteknik och vi har också ett avfallsreningsverk som vi renar vattnet med. Den här tekniken och rörnätverket börjar nu vara väldigt gammalt och slitet. Därför behöver vi förnya, modernisera och automatisera tekniken så att den blir mer kostnadseffektiv, säger Lindström.

En man framför fyren på ön Utö.
Mikael Lindström säger att vattensystemet måste förnyas innan hela systemet kollapsar. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Vi kan inte samla in pengar varje gång då något måste repareras”

Vattenverket och reningsverket på Utö finns på olika sidor av ön och båda anläggningarna har en egen serviceperson som sköter om dem. I nuläget kräver systemet att det hela tiden finns någon på plats vid verken i fall något händer.

– Han som sköter reningsverket skulle vilja pensionera sig. Men det är väldigt svårt att hitta någon som kan ta över och är villig att flytta hit, eftersom man är väldigt bunden till att vara här på ön. Därför skulle vi också vilja modernisera och automatisera så att man inte skulle vara lika bunden, säger Lindström.

En pumpstation i en by.
Vattenverket finns på den ena sidan av ön, medan reningsverket finns på den andra sidan. I byn finns tre pumpar som pumpar dricksvattnet till husen och avloppsvattnet till reningsverket. Bild: Carmela Johansson / Yle

Men att förnya infrastrukturen på ön är något som vattenandelslagets 42 medlemmar inte har resurser till att sköta på egen hand.

Redan nu betalar andelslaget höga vattenavgifter och årsavgifter, ibland flera gånger per år, för att täcka extra kostnader för akuta reparationer.

– Ekonomiskt är vi väldigt pressade. Rörnätet måste förnyas så att vi kan lita på det. Nu har vi haft en massa oplanerade reparationer som kostar. Vi kan inte fortsätta så att vi måste samla in pengar varje gång då något måste repareras. Vi måste en gång för alla göra en grundlig renovering, säger Lindström.

”Vi betalar femton euro per kubikmeter vatten”

Utöbon och turismföretagaren Hanna Kovanen har länge suttit med i vattenandelslagets styrelse och är fortfarande suppleant i styrelsen.

Hon konstaterar att det finns ett engagemang i styrelsen, men att det samtidigt är sårbart då mycket av arbetet görs på ideell basis. Dessutom börjar kostnaderna för vattnet bli orimliga.

– Vi betalar femton euro per kubikmeter för det vatten som vi använder. Varje år betalar du också en årsavgift på 340 euro och i år har vi betalat tre årsavgifter. Det är ganska mycket, det är nästan tre euro per dag, säger Kovanen.

Ett problem är också att det under vintern är få personer på ön och vattnet blir lätt liggande i rören, medan problemet är det motsatta på sommaren då det är svårt att få vattnet att räcka till för alla sommargäster och turister.

Kovanen brukar uppmana sina sommargäster att vara sparsamma med vattnet och gärna ta med sig sina sopor tillbaka till fastlandet.

En kvinna framför en hamn med röda sjöbodar.
Hanna Kovanen är tacksam för att det finns rinnande vatten på Utö, men medger att systemet varit mer krävande att sköta än andelslaget insåg då de tog över. Bild: Carmela Johansson / Yle

Samtidigt konstaterar Kovanen att hon förstås är tacksam för att Utö har en bättre infrastruktur än många andra skärgårdsöar.

– Utö är en mycket mer stadslik ö än många andra ställen i skärgården. Här finns vatten- och avloppsnät, vägar och gatubelysning och då det en gång har byggts upp ville vi förstås också använda det. Men att det skulle bli så här jobbigt och dyrt insåg vi inte, säger Kovanen.

En byväg fotograferad på kvällen.
Huvudvägen i byn har gatubelysning fram till kl. 22 på kvällen. Bild: Carmela Johansson / Yle

Vattenandelslaget hoppas på bidrag från Pargas stad

Vattenandelslaget har vänt sig till Pargas stad, som också är medlem i andelslaget via skolhuset på ön, för att få hjälp att med att hitta en lösning.

Bland annat har andelslaget ansökt om understöd för planeringen av ett nytt vattensystem.

Matias Jensén, som är avdelningschef för stadsutveckling vid Pargas stad, berättar att Pargas stadsstyrelse kommer att behandla vattenandelslagets bidragsansökan på sitt möte den 18 november.

– Ursprungligen ansökte de om 35 000 euro, men efter att andelslaget har sökt också annan extern finansiering har ansökan uppdaterats. Nu ansöker de drygt 10 000 euro av staden för att göra upp en plan för vattentjänsterna på Utö. Förslaget till stadsstyrelsen är att staden beviljar det här bidraget, säger Jensén.

En vägskylt och en byväg med röda trähus.
Vintertid bor det drygt 40 personer på Utö. Bild: Arash Matin / Yle
Utö vattenandelslag behöver hjälp