– Diskussionerna i dag går nog lite åt det hållet att man talar över huvudet på skogsägarna, säger Otto von Frenckell, skogsägare i Fagervik i Ingå.
Han ställer upp för omval i skogsvårdsföreningens fullmäktigeval som pågår till och med den 27 november.
Just nu är Otto von Frenckell styrelseordförande i Södra skogsreviret, det vill säga den skogsvårdsförening som producerar skogstjänster till sina medlemmar i Kimitoön, Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt, Esbo, Grankulla, Vanda, Helsingfors, Sibbo, Borgå, Mörskom, Lappträsk, Lovisa och Pyttis.
– Nu kommer man bland annat från EU med olika motiveringar kring klimat och miljö och går åt skogsägarna. Man blandar sig i den nationella skogspolitiken på ett sätt som visar att man i de andra EU-länderna inte riktigt förstår de förhållanden vi har här i Norden, förtydligar Otto von Frenckell.
Med nordiska förhållanden menar von Frenckell bland annat att det nog idkas ett hållbart skogsbruk och skogsskydd hos oss.
Skogen är viktig för ekonomin – ett faktum som fallit i skymundan
Otto von Frenckell är också kritisk till hur massmedia bevakar Finlands skogspolitik, att journalister ifrågasätter vad skogsägarna sysslar med.
– Det är inte bara en känsla, vissa huvudmedier beaktar inte skogsägarnas syn och åsikter, de kommer inte lika tydligt fram.
von Frenckell hänvisar till en undersökning gjord av doktorn i samhällsvetenskap, Juhani Wiio, som granskat hur medierna skrivit kring skogsfrågor i Finlands tre största medier.
Undersökningen gjordes ifjol (2023) och slutsatsen i rapporten var att skogen i första hand blivit en del av miljöpolitiken i medierapporteringen. Juhani Wiios arbete har finansierats av stiftelsen Metsämiesten säätiö. Den diskuteras också i Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds, SLC:s podd Framtidsodlarna.
– Jag tycker skogen borde vara en del av vår näringspolitik. Fortfarande står skogen för 20 procent av vårt exportvärde och den inbringar 20 miljarder, säger Otto von Frenckell.
Skogen är viktig rent ekonomiskt för Finland, men det betyder ingalunda att skogsägarna skulle se miljön som mindre viktig, menar von Frenckell.
– Vi gör jättemycket redan nu för klimat, miljö och hållbart skogsbruk, men det borde finnas någon sorts balans. Man borde också beakta att skogsbruk är en näringsgren som ger inkomster och välfärd.
Otto von Frenckell säger helt enkelt att det också borde pratas pengar när man diskuterar skogsbruk och skogsvård.
– Skogen ska ses som en möjlighet, som binder kol. Det är vi skogsägare som ska vara räddare för klimatet, men då borde vi inte belastas för det.
Debatten har blivit mer hätsk på senare år
Thomas Lindholm i Snappertuna är jordbrukare och skogsägare. Han har hållit på med skogsbruk i cirka 15 år och säger att debattklimatet har förändrats mycket under de här åren.
– Det är jätteroligt om någon ställer frågor och är intresserad, men sorgligt när folk har förutfattade meningar. Jag förklarar gärna vad som händer. Skogmaskinerna är inte farliga, de gör ett värdefullt jobb.
Thomas Lindholm säger att diskussionerna varierar beroende på var folk bor och i hurdana kretsar man rör sig.
– Många bor i dag i städer och har inte nära släktingar med skog. De har kanske inte heller jobbat i skog lika mycket som man gjorde för några generationer sedan.
– Debatten har blivit mer hätsk. Det räcker med att man läser artiklar och kommentarer på webben. Jag förstår att det är en liten mängd människor som skriver, men diskussionen blir väldigt svartvit.
Samtidigt är det under de här åren som du har varit aktiv som jord- och skogsbrukare som klimatfrågorna har börjat lyftas fram?
– Absolut och klimatet ska diskuteras, men då ska alla parter höras, vi har alla något att lära oss. Skogsägarna kan lära någon annan part och skogsägarna kan också lära sig av någon annan part.
Tycker du att du sköter din skog väl?
– Jag försöker och man blir aldrig fullärd, säger Thomas Lindholm som har mestadels ekonomiskog.
När en skog gallras så lämnar han till exempel vindfällen där träden redan börjat ruttna. Det här sker enligt honom automatiskt, han tänker inte ens på det som en del av skogsvård.
– Jag har också en del skog jag lämnat helt orörd, jag har inte sökt stöd för det, men det är fina platser jag vill låta stå kvar.
Thomas Lindholm sitter i Södra skogsrevirets fullmäktige och han ställer också upp i det skogsval som nu är i slutskedet.
– Allas tid är knapp, men jag tänkte då och tycker också nu att någon måste ställa upp. Det är dessutom väldigt givande och man får mycket bra information på mötena. Sedan träffar man också skogsägare från andra håll, både västerut och österut, och kan utbyta tankar med dem.
Lägenhetsägare vill knappast heller avstå från rum man betalar för
Det mesta av den skog Otto von Frenckell äger i Fagervik i Ingå är också ekonomiskog.
– Vi har också skyddade områden, vi följer Metso-programmet på en del av dem och vi har anlagt våtmarker. Jag tror nog att de flesta skogsägare har gjort ganska mycket för naturens biologiska mångfald utan att det syns i statistiken, säger Otto von Frenckell.
Han betonar på nytt att både han och andra skogsägare måste få någon form av utkomst.
– De mest radikala vill att skogsägarna ska skydda 30 procent av sin skog. Jag tror inte att någon som äger en fyrarumslägenhet är villig att helt låta bli att använda ett av rummen, när man har köpt lägenheten och hela tiden ska betala bostadsvederlag för allting.
Är du stolt över din skog?
– Jo, det måste man vara. Jag visar gärna upp den skog jag skött i 40 år nu. Jag har inget att skämmas för. Den är mångfaldig och jag har tagit i beaktande alla de saker man i dag vet om att ska tas i beaktande, säger Otto von Frenckell.