Förhoppningarna på verksamhet som Koverharomådet skulle locka till sig var stora då Hangö stad köpte det nästan 700 hektar stora området för tio år sedan, ett par år efter att ståltillverkaren FN-steel gick i konkurs.
– Vi var intresserade eftersom det var ett så stort område och tänkte att det var viktigt om man vill att en stor industri ska kunna etablera sig här, säger den tidigare fullmäktigeledamoten, numera ersättare Barbro Wikberg (SFP).
Jouko Kavander (SDP) som också sitter i Hangö stadsfullmäktige säger att fokus på nya jobb var stor.
– Vi tänkte att det skulle komma nya arbetsplatser, lager och sådant.
Trots dåvarande förhoppningar finns det inte särskilt mycket verksamhet på området i dag.
Hangös stadsfullmäktigeordförande Aila Pääkkö (SDP) påpekar att man inte hade så tydliga planer på vad som skulle hända med området när det köptes.
– Inte visste vi vad vad som skulle komma på området och inte vet vi det i dag heller.
Generalplan ger hopp
En orsak till varför det är svårt att etablera ny verksamhet på Koverharområdet är att det saknas en generalplan för merparten av området.
Planen har varit under arbete väldigt länge men väntas bli klar för godkännande ännu på den här sidan av året.
– Vi har väntat nästan åtta år på generalplanen och är ganska optimistiska nu, säger Aila Pääkkö.
Generalplanen omfattar ett större område på 1 350 hektar och sträcker sig ungefär från Visko Teepak till Lappvik, med Koverhar hamn som gräns i söder.
För lite energi
Just nu finns endast hamnen, korvskinnstillverkaren Visko Teepak, och en skjutbana på Koverharområdet, berättar Hangös stadsdirektör Petra Ståhl.
– Annars är det ganska lugnt.
Det finns också en liten tomtreservation på området. Det handlar om ett aktiebolag som reserverat en industritomt på ungefär två hektar för batterienergilagring.
Tomtreservationer som tidigare gjorts för datacentraler i ett par repriser är inte aktuella längre.
– Det finns vissa begränsningar i hur mycket energi vi kan få till Hangö udd, förklarar Petra Ståhl.
Ståhl hoppas på att energiläget i Hangö ska förbättras i framtiden vilket skulle göra det lättare för till exempel datacentraler att etablera sig på Koverharområdet.
Försvaret sätter käppar i hjulet
Jouko Kavander säger att det inte bara är avsaknaden av en generalplan som gjort det svårt att locka verksamhet till Koverharområdet det senaste årtiondet.
Försvarsmakten begränsar också vilken typ av verksamhet som går att starta upp.
– Försvaret skulle inte vilja att där finns någon verksamhet omkring deras område, säger Jouko Kavander.
Främst är det frågan om solkraftsparker och vindkraft som försvarsmakten motsätter sig, säger Kavander.
Grundvattnet också en utmaning
En annan faktor som begränsar vilken typ av verksamhet som kan finnas på Koverharområdet är grundvattnet.
– En nackdel skulle jag inte kalla det men man måste komma ihåg att det finns där och att det kan begränsa en aning vilken industri som kan placeras där, säger stadsdirektör Petra Ståhl.
Enligt Jouko Kavander kan man skydda grundvatten mot föroreningar väldigt bra också på Koverharområdet, men han säger att närings-, trafik- och miljöcentralen ofta är av annan åsikt.
– När det till exempel var aktuellt med ett datacenter på området och det planerades ett växthus och en fiskodling bredvid så gick det inte alls eftersom växthuset och fiskodlingen kanske skulle kunna förorena grundvattnet.
Godstrafik och nya arbetsplatser
Aila Pääkkö, Jouko Kavander och Barbro Wikberg vill i dag, liksom för tio år sedan, främst se något som genererar nya arbetsplatser på Koverharområdet.
– Jag väntar ännu på ett datacenter, säger Aila Pääkkö.
Jouko Kavander vill också gärna att godstrafiken ökar när hela Hangö-Hyvingebanan är elektrifierad och att verksamheten växer i hamnen.
– Jag tycker att man ska öka hamntrafiken där och styra bort lite av trafiken från Västra hamnen, säger Kavander.
Barbro Wikberg skulle också gärna se en satsning på hamnen.
– Kanske det nu ska vara en traditionell hamn för hantering av gods.
Koverhar hamn
Hamnområdet var en viktig del av Koverharområdet som Hangö stad köpte för tio år sedan.
– Det skulle utvecklas och det skulle styras mera trafik till hamnen, det talades till och med om passagerartrafik, minns Barbro Wikberg.
Hangö hamn äger Koverhar hamn och arrenderar marken från Hangö stad.
Just nu är verksamheten i hamnen ganska liten och består främst av att hantera bulkvaror.
Hanterar virke
Anders Ahlvik som är Hangö hamns verkställande direktör säger att hamnen i Koverhar har en mycket stor potential men för att kunna utöka verksamheten i någon större skala så måste den byggas ut.
– Det handlar om pengar, säger Ahlvik som svar på frågan om det skulle vara möjligt att styra en del av trafiken från Västra hamnen till Koverhar.
Efter att rysk antracit slutade skeppas ut via hamnen 2022 på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skogsindustrin gett hamnen en del ny verksamhet.
– Vi hanterar virke i olika former som till exempel flis, säger Ahlvik.
För närvarande finns det också planer på att förnya en kaj i hamnen och på att bli ett vindkraftsnav i Östersjön.
Vill inte ha stålverket som planeras i Ingå
Jouko Kavander, Aila Pääkkö och Barbro Wikberg tycker alla att det är viktigt att en ny industri på Koverharområdet är så ren som möjligt med tanke på Hangös natur och image.
Om ett företag skulle vilja bygga ett nytt stålverk i Koverhar som till exempel det som planeras i Joddböle i Ingå skulle Jouko Kavander säga nej tack.
– Hamnen är viktig för Hangö och Finland och om man tänker på koldioxidutsläppet så är det alltid stort även om man använder andra metoder än tidigare.
Barbro Wikberg skulle inte heller vilja se ett nytt stålverk i Koverhar.
– Nej gud bevare mig, för man har läst så mycket om vad det egentligen kan betyda för naturen och för miljön.
Petra Ståhl säger att frågan måste granskas noggrannare om ett nytt stålverk skulle vilja etablera sig på Koverharområdet, men ett stålverk i stil med det som planeras i Ingå hamn lämpar sig bättre i Ingå.
– Med tanke på energinätverket lämpar sig Ingå bättre för det, konstaterar Ståhl.
Tydliga riktlinjer saknas
Petra Ståhl säger att ett av problemen med Koverharområdet är att staden saknar tydliga riktlinjer för verksamhet man vill ha på området.
– Vi borde ha en noggrannare strategi för vad det är som vi vill locka.
Det här är något som Ståhl jobbar på.
Aila Pääkkö och Jouko Kavander tror inte att det kommer att ploppa upp ny verksamhet på Koverharområdet direkt när generalplanen är färdig men de har stor tillit till stadsdirektör Petra Ståhls förmåga att ta tag i saken.
– Det kommer nog ännu att bli en riktig rusning till Koverharområdet, säger Kavander med ett leende på läpparna.