– Gazakriget är extremt svårbevakat.
Med de orden beskriver Erik Larsson kriget i Gaza ur ett journalistiskt perspektiv. Larsson är ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.
– Det vi ser är en liten landremsa som ständigt bombas och journalisterna som jobbar där är väldigt utsatta.
Förutom den israeliska arméns bombningar nämner Larsson också att Hamas och andra terrorgrupper påverkar journalisternas arbetsbetingelser.
Inga lugna zoner i Gaza
Men av de över 80 journalister som dött sedan oktober i fjol är nästan alla palestinier. Det är med andra ord ett farligt arbete att vara journalist i Gaza just nu.
– Det är ett av de farligaste områdena vi sett i modern tid, sammanfattar Erik Larsson läget.
Det dör journalister nästan dagligen, framför allt i bombattacker.
Det här kriget är speciellt till sin karaktär för journalisterna, förklarar Larsson.
– I vanliga krig finns det möjlighet att dra sig undan. I vanliga krig är det också så att man inte har med sig sina barn och sina släktingar.
Vi är vana med att utsända journalister åker till oroshärdar för att bevaka konflikten, rapportera därifrån och sedan kan man dra sig tillbaka till lugnare zoner.
– Här finns det inga lugna zoner, sammanfattar Larsson problematiken för journalisterna i Gaza. Det finns ingen plats i Gaza som är säker idag.
Det förklarar också den höga dödssiffran i den pågående konflikten.
– Vi på Reportrar utan gränser räknar med att det har dött ungefär 20 journalister i tjänst, alltså när de har varit ute på uppdrag.
Journalister som måltavlor
Utöver det har ungefär 60 journalister som bor i Gaza med sina familjer mist livet på grund av de intensiva bombardemangen, utan att de nödvändigtvis varit i tjänst.
Andra organisationer som CPJ (Committee to Protect Journalists) och IFJ (International Federation of Journalists) rapporterar också om dödssiffror på mellan 80 och 100 sedan kriget startade i början på oktober.
Larsson konstaterar att man inte sett sådana siffror under en så kort period i modern tid.
Ett skrämmande drag i kriget i Gaza är att många journalister uppfattar att de är regelrätta måltavlor för de stridande parterna; det gäller närmast de palestinska journalisterna.
– Absolut, så är det, bekräftar Erik Larsson. Det jag hör är att en del av journalisterna inte vågar gå nära sin familj eftersom de uppfattar sig som måltavlor och är rädda för att bli beskjutna och därmed dra med sin familj i döden.
Det finns mycket som tyder på att journalister och i förlängningen journalistiken är måltavlor. Larsson berättar att ett femtiotal redaktioner redan i ett tidigt skede av kriget förstördes av israeliska bombningar.
Det finns också flera fall där journalister med sina lätt igenkännliga blåa västar där det står PRESS med stora bokstäver har fått sätta livet till i attacker, som förefaller vara riktade mot just journalisterna.
– Det är bara den som trycker på avtryckaren som vet vad som är i siktet, så det är svårt att bevisa att det är riktade attacker; fast det finns väldigt mycket som tyder på det, förklarar Erik Larsson.
Därför vill organisationen att den internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder om både Israel och Hamas har gjort sig skyldiga till krigsbrott då journalister har dödats.
Fakta behövs för att bekämpa propaganda
Just nu är det viktigt att lugnt och metodiskt säkra de uppgifter som går att få ut. Reportrar utan gränser har en korrespondent inne i Gaza, på Västbanken och i Israel.
– Vi lägger ett pussel och den vägen får vi en ganska bra bild, tror Erik Larsson. Men det gäller att inte förhasta sig.
Fakta är nämligen viktigt när detta pussel läggs. Uppgifter ska så långt som möjligt kunna bekräftas, understryker ordföranden för Reportrar utan gränser.
– Vi vill inte bidra till det propagandakrig som olika parter bedriver. Det är viktigt att verifiera och dokumentera; annars får extremister och propagandister alltför stort utrymme.
Skulle du rekommendera att journalister åker till Gaza?
– Rekommendera är ett starkt ord, svarar Larsson. Men det är viktigt med utomstående journalister, det är viktigt med en journalistisk bevakning av det som sker.
Annars ökar risken för propaganda som i sin tur leder till en avhumanisering, menar Erik Larsson.
– Det är viktigt för omvärlden att veta vad som pågår där inne. Det här är ju en konflikt som påverkar hela världen.