Torp Frys i Pedersöre är ingen liten anläggning. Här i pälslandet tillverkas mer än hälften av fodret till landets alla rävar och minkar.
I takt med att farmerna minskat har produktionen gått ned, men enligt vd Bjarne Snellman kommer man ändå upp till 65 000 ton foder i år.
Under högsäsong på höstarna när foderproduktionen är på topp körs över 20 lastbilslass foder ut varje dag.
När pälsningen är avslutad brukar fodertillverkningen minska. Så här års håller man främst på med infrysning av biprodukter från slakterier inför nästa säsong.
Men just nu är läget mera oklart än normalt. Normalt skulle 80-90 procent av alla pälsdjur ha dödats i samband med pälsningen då enbart avelsdjuren lever vidare. Men testrumban i år har paradoxalt nog lett till att en stor del av de drabbade farmerna har alla djur kvar.
– Det här är förstås frustrerande för farmarna. Nu när de annars skulle pälsa bort djuren och foderräkningarna skulle minska ligger utgifterna i stället kvar på samma nivå. De har budgeterat för att de skulle klara sig fram till den här tiden.
– Men vad händer nu när pengarna är slut? Vi lever ju sedan förr i mycket kärva tider, säger Bjarne Snellman, vd på Torp frys.
Vad händer nu när pengarna är slut?
Bjarne Snellman
Kostar 10 000 euro extra per månad
En uppfödare som fått dödsdomen för sina djur berättar anonymt för oss att han normalt skulle göra av med cirka 300 kilo foder per dag nu. I stället behövs närmare två ton per dag eftersom alla djuren är kvar.
Mätt i pengar innebär det här att uppfödaren måste lägga ut över 10 000 euro mer per månad.
Dessutom brukar uppfödarna nu ha en viss inkomst. När pälsningen är klar och skinnen hämtats upp av Saga Furs, brukar auktionsbolaget betala ut ett förskott på försäljningen. Inte heller det får de farmare som måste avliva allt. På Torp frys kundlista finns 18 sådana som fått besked om att antikroppar hittats.
Tar man beslut så står man för konsekvenserna
Bjarne Snellman
Bjarne Snellman berättar att ett föravtal gjorts upp med Livsmedelsverket. Myndigheten ska ta foderkostnaden när det drar ut på tiden som nu. Men det dröjde fram tills i fredags förra veckan tills att myndigheten började godkänna att den skulle ta över kostnaden.
– Från måndagen (läs: i dag) kan vi direkt fakturera Livsmedelsverket för tre av de arton drabbade farmerna. Men när de tar beslut om att avliva så borde de ta över fakturorna från dag ett. Det ser jag som självklart. Det ska inte finnas någon diskussion om det. Tar man beslut så står man för konsekvenserna också.
Letar antikroppar, inte virus
Snellman påpekar att det handlar om skattemedel. Det är Livsmedelsverket som har beordrat att alla Finlands farmer ska undersökas för fågelinfluensa. Det sker sedan hösten genom blodprov på 60 djur per gård, och blodet analyseras på antikroppar mot viruset. Man söker alltså inte efter viruset, utan efter immunitet.
– Man reder inte ut ens om det finns ett aktivt virus där bakom. Det är ju det minsta man borde göra, åtminstone med räven. Vi vet att det framför allt är minken som är känslig. Det är samhällets pengar det är fråga om. Nu görs onödigt lättvindliga beslut, säger Bjarne Snellman som fortsätter:
– Det är en allvarlig sak om detta smittar till människor men globalt har ingen människa smittats av ett däggdjur, utan alltid från fågel till människa.
Snellman kritiserar också karenstiden på tre veckor efter besked om avlivning. Under den perioden har farmaren fått stå för foderkostnaden själv.
– Varför finns det? I näringslivet är vi vana vid att ta många beslut och ibland blir det fel. Jag vill inte påstå att Livsmedelsverket beslut är fel, men oberoende av om besluten är rätt eller fel så står man för konsekvenserna av besluten.
8-9 miljoner räcker ingenstans
Bjarne Snellman
I en intervju för Svenska Yle sade jord- och skogsbruksministern Sari Essayah att det i den senaste tilläggsbudgeten finns 8-9 miljoner euro budgeterat för de kostnader som uppstår, alltså tester, avlivning, destruktion samt ersättning för dödade djur och foder.
– Men det räcker ingenstans, säger Bjarne Snellman.
– Betala några större farmer och så är den summan förbrukad. Det krävs betydligt mer pengar. Nu måste myndigheter och politiker ta sitt ansvar, korrigera summan och betala ut till farmarna.
Vi fick en intervju med Sirpa Kiviruusu, enhetschef på Livsmedelsverket. Hon bekräftar att en ändring sker denna vecka när det gäller fodret:
– Vi ska börja ta över fakturorna nu.
Farmarna har rätt att söka ersättning också i efterhand
Sirpa Kiviruusu
Hur fungerar det retroaktivt, alltså i efterhand?
– Farmarna har rätt att ansöka om ersättningar för produktionsbortfall. De har alltså rätt att söka ersättning också i efterhand.
Och det kan också gälla fodret?
– Ja.
Kartläggning klar till jul
Minister Sari Essayah aviserade att mer pengar än 8–9 miljoner euro kan behövas för att hantera pälskrisen och så lär det bli. Sirpa Kiviruusu delar nämligen Bjarne Snellmans uppfattning om att mer pengar behövs. Hon påpekar att inget är färdigräknat. Men:
– Jag kan inte säga säkert, men kanske några tiotals miljoner, kanske över 30 miljoner totalt. Men det är svårt att säga ännu. Vi vet inte hur många farmer och hur många djur detta kommer att beröra till slut.
Av landets omkring 400 farmer har de allra flesta nu undersökts. Enligt Sirpa Kiviruusu återstår 35–40 farmer. 66 av de undersökta har konstaterats med viruset eller immunitet mot det och där ska alla djur avlivas.
– Kartläggningen blir klar före jul om allt går som planerat.