De obetalda skulderna är tre gånger så stora jämfört med i fjol, rapporterade Yle på söndagen.
Studiestödet förnyades för några år sedan, och konsekvenserna syns nu i den kraftigt ökade indrivningen. Samtidigt har räntorna stigit och inflationen är hög.
– Den första frågan som väcks hos mig är ifall det är lönsamt att studera. Den nya regeringen vill se på studier som en investering, men man kommer aldrig ifrån att det är otroligt oattraktivt att vara skuldsatt, säger Kajsa Viitamäki, vice ordförande och socialpolitiskt ansvarig för styrelsen vid Åbo Akademis studentkår.
Viitamäki berättar att hon själv arbetat innan hon inledde sina studier. Hon funderar på om det eventuellt hade varit mer lönsamt att fortsätta jobba i stället för att skaffa sig en utbildning då man blir skuldsatt under studietiden.
Högskoleexamen garanterar inte hög grundlön
Viitamäki påpekar att en högskoleexamen inte nödvändigtvis leder till höga inkomster. Själv studerar hon inom humaniora, och säger att lönerna inte är så höga och då det är dags att betala tillbaka studielånet påverkar det klart inkomsterna.
– Det är ju oroväckande trender och kanske annorlunda för dem som utbildar sig inom en väldigt lukrativ bransch. Men om man exempelvis blir lärare så har man inte så hög grundlön.
Studerande lyfter i genomsnitt 22 000 euro i studielån
År 2017 var lånebeloppet för en utexaminerad i genomsnitt 10 000 euro. Nu, sex år senare, har de som är utexaminerade i genomsnitt studielån på 22 000 euro.
– Därför är jag fundersam inför det nya regeringsprogrammet, att det ska gå att lyfta högre lånerater, för det leder till att man blir mer skuldsatt än tidigare, säger Viitamäki.
Regeringen planerar att skära i bostadsbidraget med i genomsnitt 100 euro i månaden och fryser indexstödet. I stället vill man uppmuntra studerande att ta mer lån genom att öka den maximala lånesumman med 200 euro i månaden.
Hur bra koll har unga studerande på sin ekonomi?
– Jag skulle säga att den genomsnittliga 19–20-åringen inte har jättebra koll på sin ekonomi när det gäller räntor, budgetering och att inte leva över sina medel, säger Viitamäki.
Hon påpekar att ekonomisk kunskap oftast kommer hemifrån och många har inte flyttat hemifrån förrän de inleder sina studier.
– Inte vet man ju heller exempelvis att söka jobb förrän man vet hur man går tillväga, samma gäller ekonomi och budgetering. Om man har bott hemma fram till studierna har man kanske inte hunnit reflektera så mycket över ekonomi.
Fler studieplatser ska gå till förstahandssökande
Viitamäki säger att det inte är en dålig tanke i sig att det ska bli lättare att börja studera, men hon ser en riskfaktor med planerna. Det är vanligt att man börjar studera något som man sen inser att man inte är så intresserad av.
– Det känns ju inte bra att man ska straffas för ett val man tog när man var 19 eller 20 år. Jag ifrågasätter att man inte ska kunna byta högskola eller huvudämne.
Hon påpekar att ett sådant beslut inte främjar akademisk frihet.
– Det är inte alls oproblematiskt.
