Sanukka Lehtiö jobbar som planläggningsarkitekt och till hennes kunder hör många tvåspråkiga kommuner. Hon märkte hur stor nytta det skulle vara om hon kunde svenska.
– För mig är det ingen skillnad vilket språk man talar i kommunen. Jag jobbar för markägarna och beslutsfattarna, och om de talar bättre svenska är det lättare att de talar det språk de vill, medan jag som arkitekt använder min kunskap att designa det som de vill ha, säger Lehtiö.
Och det här gäller inte bara planläggningsdiskussionerna. Lika viktigt är att man under fikapauserna kan prata med varandra, förstå varför vissa saker är livsviktiga för en del personer, varför andra saker inte går att genomföra och hur man kunde nå en lösning som kan godkännas av alla.
Också inom den firma hon jobbar på används det mycket svenska. Huvudkontoret finns i Stockholm, och hon arbetar med hållbar utveckling och grön energi, där planerna gäller både Finland och Sverige.
– Tillsammans med ingenjörerna och arkitekterna kunde vi göra så mycket mer. Förstås är vårt gemensamma språk engelska, men jag tror att vårt samarbete skulle vara ännu bättre om alla talade svenska, säger Lehtiö.
Anmälde sig till kurs i att diskutera på svenska
Lehtiö läste svenska i sex år i skolan, men efter studentexamen hade hon knappt alls använt svenska och glömt det mesta. Så hon anmälde sig till en kvällskurs på medborgarinstitutet Naantalin opisto.
– Läraren Kaisa Saarela var jättesnäll, och efter det började jag våga prata lite mera, säger Lehtiö.
Men Lehtiö poängterar att det bara var lite mera. Hon var fortfarande rädd för att säga fel, eller för att folk inte skulle förstå vad hon sade. Så hon hittade på fler sätt att få öva sin svenska på.
Hon började lyssna på böcker på svenska, och har nu på 1,5 år läst alla Jo Nesbøs deckare med Harry Hole och allt av Kjell Westö.
Men det är en sak att lyssna på litteratur och en annan att lyssna på vardagsprat och själv prata.
– Det är något jag vill lära mig! säger Lehtiö.
Så Lehtiö har anmält sig till och varit med om tvåspråkiga scoutkurser och scoutevenemang. Hon går kursen ”Tala svenska på jobbet!” på Åbo sommaruniversitet. Hon söker efter samtalskaféer på svenska i Nådendal eller Åbo.
”Ted kan inte så bra finska, så då vågade jag också prata svenska”
Och så har hon börjat lyssna på podcaster.
– Jag googlade ”roligaste svenska podcast”, och då fick jag fram Ted & Kaj, säger Lehtiö.
Lehtiö kände till Kaj Korkea-aho som författare, men hade ingen aning om att han och Ted Forsström hade en podcast tillsammans.
Efter två minuter var hon såld. Sedan maj 2023 har hon lyssnat på alla 406 avsnitt, och hon har rekommenderat podcasten till alla bekanta.
Det är en bra sak att lyssna på ljudböcker, men språket är inte likadant som det man hör i vardagen.
– Men i podden talar de om vad som helst, och då menar jag faktiskt om vad som helst, säger Lehtiö.
Poddarna handlar om så olika saker att Lehtiö lärt sig massor om hur man kan använda ord och uttryck. Och det viktigaste av allt – hon har börjat våga prata svenska mera.
– Ted kan inte så bra finska, så då vågade jag också prata svenska, så tack Ted och Kaj, säger Lehtiö.
Finlandssvenskar borde vara mer uppmuntrande
Lehtiö önskar att hon kunde prata mer svenska, men många finlandssvenskar pratar snabbt, använder svåra ord och ofta dialekt.
Lehtiö upplever att unga personer inte bryr sig om hur hon pratar, och äldre är väldigt förstående och glada över att hon vill försöka. Men hon upplever att många medelålders finlandssvenskar har varit ovilliga att hjälpa henne.
– Ingen har sagt att jag pratar en dålig svenska, men man ser det på ögonen. Om finlandssvenskar vill ha mer folk att försöka prata svenska, så borde de le lite mera och säga ”tack att du försöker”, säger Lehtiö.
Men i dag på Svenska Dagen ska Lehtiö prata svenska på jobbet så mycket hon bara kan.
– Vi ska fira Svenska Dagen! Vi har bestämt att vi ska tala svenska hela dagen med Liselotte och Filemon. Vi får se om det blir väldigt tyst eller väldigt mycket svenska, säger Sanukka Lehtiö.
