För bara några år sedan undvek man att prata om säkerhetsfrågor inom det Nordiska rådet. Länderna hade gjort olika säkerhetspolitiska vägval och säkerhetspolitik var ett känsligt ämne.
I dag är läget annorlunda. Fyra av fem nordiska länder är Natomedlemmar och Sverige gläntar på dörren.
När Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg höll ett gästanförande på Nordiska rådets session i Oslo i tisdags pratade han om det strategiska misstag Rysslands krig mot Ukraina varit.
– Före invasionen kom president Putin med ett ultimatum till Nato. Han ville stänga Natos dörr för nya medlemmar. Han ville ha mindre Nato, nu får han mer Nato, sade Stoltenberg och hänvisade till Finlands och snart Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.
Inga block i Nato
Jens Stoltenberg sade under en efterföljande diskussion med Nordiska rådets ledamöter att han tror att det nordiska försvarssamarbetet Nordefco kan spela en större roll i framtiden då alla nordiska länder är Natomedlemmar.
Han sade också att Nordens gemensamma luftstyrka på 250 stridsplan ger fantastiska möjligheter i Norden, Baltikum och i Nordsjön.
– Men Nato är en kollektiv organisation av snart 32 länder. Vi är inte uppdelade i regioner. Vi tycker att det är bra att länder samarbetar inom Nato, men det får inte skapas nya barriärer. Jag önskar inte att det skapas ett nordiskt block, säger Stoltenberg.
Under en presskonferens efter sitt anförande fick Stoltenberg frågan varför han är rädd för ett nordiskt block i Nato.
– Det finns många grupperingar i Nato, exempelvis de östeuropeiska ländernas B9. Jag har samma budskap till dem, det är fint att de samarbetar men vi ska inte skapa block inom Nato. Jag är alltså för mer samarbete inom Norden, men mot att skapa nya barriärer mot länderna utanför Norden, säger Stoltenberg.
Norden närmar sig USA – Norge delar med sig av erfarenheter
Norden är i förändring. Och det syns också i samarbetet med USA, vars militära närvaro kan öka ytterligare i hela Norden inom kort.
Finland, Danmark och Sverige förhandlar alla med USA om ett så kallat DCA-avtal som skulle ge amerikanerna bättre förutsättningar att hjälpa till att försvara området. För Finlands del är förhandlingarna slutförda, nu krävs bland annat riksdagens godkännande innan avtalet träder i kraft och blir offentligt.
Norge ingick ett DCA-avtal med USA redan 2021.
Enligt vad Yle erfar skulle Finland ställa flera av sina garnisoner och militära områden till USA:s förfogande, men varken amerikanska militärbaser eller permanenta styrkor ska inrättas här.
Enligt Norges statsminister Jonas Gahr Støre har Norge delat med sig av erfarenheter till de övriga nordiska länderna.
– Det är positivt att Bidenadministrationen diskuterar med alla nordiska länder, säger Støre på en pressträff.
Statsminister Petteri Orpo menar att DCA-avtalet är av stor vikt för de nordiska länderna.
– Det är fint att vi kan dela information med varandra då vi är i samma process. Jag är glad över att förhandlingarna om DCA-avtalet har framskridit och härnäst ser vi på förhandlingarnas resultat på den politiska nivån, säger Orpo.