Talet till unionen är startskottet för den politiska EU-hösten, och det här året har det en alldeles speciell betydelse.
Då Ursula von der Leyen intar podiet framför Europaparlamentarikerna i Strasbourg kommer hon - liksom tidigare - att betona alla framsteg EU har gjort.
Det handlar om allt från den fortsatta hjälpen till Ukraina, hur EU har skakat av sig sitt beroende av ryskt fossilt bränsle och satsat på hållbara energikällor, hur sanktionerna mot Ryssland har lyckats, och om var man befinner sig i såväl gröna som digitala omställningar.
Det som är annorlunda den här gången är att både EU-kommissionens och parlamentets arbete är i slutskedet.
Nästa sommar väljs ett nytt Europaparlament och det betyder att också kommissionen byts ut, vilket kommer att prägla EU-politiken under det knappa år som återstår.
Kommer von der Leyen att fortsätta?
Von der Leyen har själv inte kommenterat sina framtidsplaner, och enligt källor i kommissionen kommer hon nog inte berätta det nu heller.
Men enligt tolkningar i Bryssel vill hon hellre fortsätta på sin post, än ta jobbet som Natochef då Jens Stoltenberg avgår nästa höst, vilket det också har spekulerats i.
Även om det finns ett brett stöd för ett fortsatt mandat för henne, så finns det också farhågor om att det skulle kräva politiska eftergifter.
Ett handlar om Ungerns Viktor Orbán som upprepade gånger har satt sig på tvären gällande allt från sanktioner mot Ryssland till respekten för rättsstatsprincipen.
Vad behövs för att säkra ett stöd för von der Leyen från länder som Ungern och det allt mera EU-skeptiska Polen?
Men också när det gäller stödet från hennes egna politiska hemvist, den kristdemokratiska EPP-gruppen som är störst i parlamentet och som med Manfred Weber vid rodret ser ut att ta sig allt längre högerut.
Kommer en kampanj för omval innebära att hon tummar på det som man redan har enats om?
Och gör hon i själva verket klokt i att hålla sina planer för sig själv så länge det går för att kunna fortsätta driva EU-agendan, och inte förvandlas till en politiker i valkampanj?
Från svag kompromiss till världens mäktigaste kvinna?
Om och när Ursula von der Leyen säger att hon står till förfogande så innebär det sannolikt att inga europeiska toppolitiker kommer att utmana henne.
Det kunde då slutligen rasera tanken med ”Spitzenkandidat”, det vill säga systemet med toppkandidater för jobbet.
När den förra tyska försvarsministern valdes år 2019 till posten var hon ingen toppkandidat, utan sågs hon som en svag kompromiss, och fick bara en knapp majoritet av Europaparlamentarikernas röster.
Efter turbulenta år med tuffa förändringar som Storbritanniens utträde, coronapandemin och det ryska anfallskriget, står det klart att hon har växt med uppgiften och stödet för henne är ett helt annat idag.
Ifjol utsåg affärstidningen Forbes von der Leyen till världens mäktigaste kvinna.
EU har fortfarande en mängd stora utmaningar framför sig då det gäller migration, miljö, säkerhet och ekonomi.
En prövning handlar om en eventuell utvidgning av unionen med länder som Ukraina och stater på Västra Balkan, vilket skulle vara en så stor omställning att det kunde omforma mycket av det EU vi känner idag.
Det återstår att se ifall den långa processen kommer att finnas på von der Leyens bord.