Den 21 februari i år landade en stor finsk delegation på Tasjkents internationella flygplats i Uzbekistan. Businessresan leddes av dåvarande utrikeshandelsminister Ville Skinnari (SDP) och flera finländska storföretag som Nokia, Kemira och Metso Outotec deltog i resan.
Det här framgår av dokument som Svenska Yle har bett om av Utrikesministeriet.
Några dagar senare fortsatte en del av delegationen till grannlandet Kazakstan. Målet med resan var att knyta affärskontakter och hitta nya samarbetspartners.
Finland anser att vi måste stödja de här länderna för att deras ekonomi ska växa
Ilkka Räisänen, Finlands ambassadör i Centralasien
– Ministerns närvaro hjälper till att öppna viktiga dörrar som kan leda till mera samarbete. Finland lever på export och vi söker efter nya marknader och de här länderna har kommit att bli viktigare, säger Finlands ambassadör i Centralasien, Ilkka Räisänen, som också deltog i resan.
Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari i fjol minskade Finlands export till Ryssland drastiskt. Tullens statistik visar att exporten samtidigt ökade till flera Centralasiatiska länder: exporten till Kazakstan ökade med 143 procent och till Kirgizistan med hela 812 procent.
Maskiner och fordon kan användas både civilt och militärt
Statens ekonomiska forskningsinstitut Vatt har granskat den finska exporten till Kazakstan, Armenien, Kirgizistan och Georgien. Före kriget var värdet på exporten till de här länderna cirka 10 miljoner euro per månad, medan den i slutet av fjolåret hade ökat till 25–30 miljoner euro per månad.
Före kriget exporterade cirka 90 finska företag till de här länderna och i slutet av året hade företagens antal stigit till cirka 250.
– Många av företagen som exporterar till de här fyra länderna har tidigare exporterat till Ryssland. De här företagen står för nästan hundra procent av värdet på exporten dit, säger Henna Laasonen, direktör för Datarummet vid Vatt.
Mest exporterades maskiner, apparater, fordon och olika maskindelar. Också olika produkter från kemiindustrin, som till exempel kemikalier, mediciner och plastvaror, exporterades mycket.
– EU:s sanktioner mot Ryssland gäller många av de viktigaste exportkategorierna. Speciellt maskiner och fordon kan användas både till civila och militära ändamål, säger Laasonen.
”Det är svårt att kontrollera var varorna hamnar”
Så gott som all export till Centralasien sker med långtradare genom Ryssland. Både Tullen och Vatt misstänker att en del av varorna stannar i Ryssland eller exporteras vidare till Ryssland från Centralasien.
– Risken är ganska stor. De här länderna har inga sanktioner mot Ryssland och har nära ekonomiska förbindelser med Ryssland. Det är svårt att kontrollera var varorna hamnar efter att köparen har tagit emot dem, säger Laasonen.
Missbruk är givetvis möjliga, men accepteras inte på något sätt av Wärtsilä
Sari Luhanka, Wärtsiläs kommunikationschef
Trots att det alltså finns en uppenbar risk för att finska företag kan bryta mot EU:s sanktioner mot Ryssland, så vill företagen på Utrikesministeriets businessresa öka sin export till Centralasien.
Är det vettigt att Utrikesministeriet är med och försöker främja exporten till de här länderna?
– Det är en bra fråga. Men i EU och Finland anser vi att vi måste stödja de här länderna för att deras ekonomi ska växa. Finland har bra lösningar, vår teknologi är miljövänlig och kan vara mycket nyttig och användbar i Centralasien, säger ambassadören Ilkka Räisänen.
Företagen på businessresan förnekar att deras varor kan hamna i Ryssland
Svenska Yle har kontaktat majoriteten av företagen som var med på businessresan till Uzbekistan och Kazakstan. Inget av de tillfrågade företagen vill ställa upp för en egentlig intervju, men svarar på frågor per e-post.
Flera av företagen jobbar med miljöteknik och till exempel vattenrening. De menar att de här anläggningarna inte kan flyttas till någon annan plats.
”Till följd av sanktionerna mot Ryssland har intresset för grannländernas naturresurser ökat snabbt. Utrustningen vi säljer är alltid designad för en specifik plats och process. Den kan inte flyttas eller användas någon annanstans, så det är klart att den inte kommer att hamna i Ryssland”, skriver Helena Marjaranta, kommunikationschef på Metso Outotec.
”Vi levererar inte längre nya produkter, reservdelar eller underhållstjänster till Ryssland. Vi försöker använda alla tillgängliga medel för att säkerställa att våra produkter inte återförsäljs till Ryssland, till exempel via grannländerna. Missbruk är givetvis möjliga, men accepteras inte på något sätt av Wärtsilä”, skriver Wärtsiläs kommunikationschef Sari Luhanka.
”Jag är medveten om Vatts rapport, men efter att vi har kontrollerat dokumenten och leveranskedjan för alla våra kunders exportprodukter ser jag ingen möjlighet att försändelserna hamnar i Ryssland”, skriver logistikföretaget Nurminen logistics kommunikationschef Marjut Linnajärvi.
Vatts analys bygger på handelsstatistik från Statistikcentralen. Statistiken har anonymiserats, så att Vatt inte vet vilka företag det är som har ökat sin export till länderna i Centralasien.
Kommentarerna stängs klockan 22 den 5.5.2023.