Den nya sexualbrottslagstiftningen betonar den sexuella självbestämmanderätten. Från och med den första januari är sex utan samtycke straffbart.
– Det handlar om ett gigantiskt paradigmskifte i hur vi ser på sexuella situationer. Vi ska ändra kurs fullständigt, från tanken om att allt är okej tills någon säger nej till att man måste inhämta samtycke till allt, säger Maria Normann som är kriminolog och lektor i socialt arbete vid yrkeshögskolan Laurea.
I Sverige har motsvarande lagstiftning enligt Brottsförebyggande rådet lett till fler domar.
Enligt Kimmo Nuotio, som är professor i straffrätt vid Helsingfors universitet, kan vi räkna med aningen fler våldtäktsdomar också i Finland. Det kan bero både på att definitionen av våldtäkt utvidgas och på att man nu har talat mycket om våldtäkter och kanske blir känsligare och vill lagföra sådana brott.
– I rättsfall kommer vi fortfarande att se ord mot ord-situationer där problem med bevisningen är centrala. Rättegångarna kommer inte att bli enklare. Men principen är nu klar och det är viktigt att man gjort den klarare än tidigare, säger Nuotio.
Bilder och meddelanden kan bli straffbara
Kravet på samtycke genomsyrar nu sexualbrottslagstiftningen på alla nivåer och det kan därför bli straffbart att till exempel skicka bilder till någon som inte vill ha dem.
Hittills har sexuellt antastande bara varit straffbart om det har handlat om fysisk beröring. Nu kan också bilder, meddelanden och verbala yttranden vara straffbara. Enligt Kimmo Nuotio är det inte helt entydigt var gränserna går.
– Till exempel yttranden och gester kan vara straffbara om allvarlighetsgraden kan jämföras med fysiska trakasserier. Det måste finnas en viss tröskel. Men nu är det domstolarnas sak att dra gränserna, säger Nuotio.
Kriminologen Maria Norman tror att lagstiftningen på sikt kommer att förändra människors attityder till sexualbrott. Hon jämför med lagarna mot barnaga som trädde i kraft i Finland i mitten av 80-talet. Lagarna hade svagt stöd bland befolkningen i början men toleransen för barnaga har sjunkit klart hela tiden sedan lagarna trädde i kraft.
Samtidigt får lagarna bara effekt om de tillämpas.
– Om man vill att lagen ska fungera måste hela rättskedjan med polis och domstolar fungera. Nu är resurserna skamligt dåliga och sexualbrott och våld i nära relationer är underprioriterade, säger Norman.
Lagarna en utmaning för unga
Under lagstiftningsarbetet har det funnits en bred politisk enighet om att straffen för sexualbrott mot barn ska skärpas. Nu ska till exempel samlag med ett barn under 16 år i regel klassas som våldtäkt mot barn.
Julia Korkman som är rättspsykolog och specialforskare vid Europeiska institutet för kriminalpolitik är huvudsakligen nöjd med lagstiftningen men anser att det ställs orimligt stora krav på ungdomar.
– Jag är orolig för att den nya lagen sätter ungdomar i en mer utsatt position än vuxna. I praktiken kan det innebära att en femtonåring, som genom påtryckningar får en annan femtonåring att ha någon form av sexuellt umgänge, gör sig skyldig till ett mycket allvarligare brott än en vuxen som våldtar en annan vuxen, säger Korkman.
Korkman påminner om att en ung människa som döms för våldtäkt mot barn under en lång tid kommer att ha en anmärkning i sitt brottsregister som gör det omöjligt för hen att bli till exempel lärare, polis, läkare eller psykolog.
Enligt Korkman ställer de nya lagarna högre krav på ungdomar, som samtidigt kan förväntas ha mindre livserfarenhet och förståelse. Nu krävs åtgärder för att förebygga grova sexualbrott bland unga.
– Det handlar om känslofostran i dagis, att lära sig säga vad man vill och inte vill, att inte röra en annan om man inte vet att hen vill det. Vi har mycket sådant på gång i Finland, men vi borde verkligen försäkra oss om att alla ungdomar har den kunskap som den nya lagen förutsätter, säger Korkman.