Sverige har vidtagit flera åtgärder mot den kurdiska terrorstämplade organisationen PKK för att uppfylla de turkiska kraven för Natoratificering. Det här kommer fram i ett hittills okänt dokument som Dagens Nyheter har tagit del av.
Dokumentet, som sammanställts den 25 november, består av en lista på 17 punkter över konkreta åtgärder som Sverige vidtagit för att genomföra överenskommelsen. Den 25 november träffades Finland, Sverige och Turkiet för överläggningar i Stockholm.
Enligt dokumentet har Sverige förhindrat ”ett dussin individer” från att komma in i Sverige efter att svenska myndigheter börjat ha noggrannare koll på ”PKK-relaterade säkerhetsproblem” när personer ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd.
I dokumentet lyfter Sverige också upp att landet beslutat att lämna ut en turkisk medborgare efter begäran från Turkiet. Det här har av landets dåvarande justitieminister Morgan Johansson beskrivits som ett rutinärende.
Sverige är också noga med att skriva att man följer överenskommelsen från Madrid och att det inte existerar ett vapenembargo mot Turkiet. Man skriver också att Sveriges säkerhetstjänst vill samarbeta med den turkiska säkerhetstjänsten för att motverka internationell terrorism.
– Jag har använt listan för att visa Turkiet och våra framtida allierade i Nato att Sverige tar åtagandena på allvar och implementerar alla paragrafer, skriver Sveriges chefsförhandlare Oscar Stenström till DN.
Finland har inte skrivit ner åtgärder
Enligt uppgifter till Svenska Yle skiljer sig den finska och den svenska förhandlingstaktiken med Turkiet åt på den här punkten. Finland har inte gjort någon lista till Turkiet, eftersom man inte anser att det behövs.
– Finland känner inte samma tryck som Sverige. Samtalen med Turkiet under hösten har varit konstruktiva, säger en källa med insyn till Svenska Yle. Källan vill uttala sig anonymt på grund av pågående känsliga förhandlingar.
När Svenska Yle kontaktar Utrikesministeriet svarar man att man inte hittar något dokument som skulle motsvara det svenska.
– Trycket på Sverige har hela tiden varit större och då har man säkert tänkt att det är bäst att skriva ner de åtgärder man gör, säger Utrikespolitiska institutets äldre forskare Toni Alaranta.
Toni Alaranta har tagit del av DN:s rapportering kring den svenska listan över åtgärder för att uppfylla de turkiska kraven.
Han säger att det mest anmärkningsvärda i listan är att Sverige kommer att ha noggrannare koll på PKK-relaterade säkerhetsproblem när människor söker uppehållstillstånd.
– Här kan svenska myndigheter agera utan att bryta mot den egna lagen. Så tolkar jag det, säger Alaranta.
Han menar att också Finland kan agera på likadant sätt, om det finns bevis för att personer som söker sig till landet har gjort sig skyldiga till att planera terrorattacker eller finansiera terroristorganisationer.
– Men både Finland och Sverige måste samtidigt försäkra sig om att personen som utvisas får en rättvis rättegång i Turkiet och inte torteras. Det här måste man fundera på när det kommer till Turkiet, då det finns rapporter om att personer torterats i turkiska fängelser.
Borde Finland göra liknande listor som Sverige gjort?
– Det är svårt att säga vad som skulle hjälpa. Vi vet inte vad som räcker till för Turkiet då det finns så många aspekter i detta, säger Alaranta.
Finland hoppas på ratificering före turkiskt val
Toni Alaranta syftar på den inrikespolitiska debatten inför det turkiska valet och på att Turkiet använder den finska och svenska Natoansökningen som slagträ i förhandlingarna med USA.
Aftonbladet rapporterade i tisdags att Sveriges och Finlands Natoansökning kan läggas på is fram till oktober nästa år om inga framsteg nås före februari-mars. Turkiet ska ha pekat ut februari-mars som ett ”window of opportunity” för ett turkiskt godkännande.
Mot slutet av mars ska parlamentet upplösas inför valet, enligt källor till Aftonbladet. Efter det kan Turkiet godkänna ansökningarna tidigast i oktober då det nya turkiska parlamentet öppnar efter sommaruppehållet.
Enligt uppgifter till Svenska Yle ser Finland det som angeläget att landet blir ratificerat före det turkiska valet som ska ordnas senast i juni 2023. Ett annat viktigt datum är Natotoppmötet i Vilnius som inleds den 11 juli 2023. Då hoppas Finland att ländernas medlemsansökningar godkänts.
Finland signalerar att man tar den turkiska oron på allvar
För Finlands del är det viktigaste i förhandlingarna med Turkiet att visa att man tar den turkiska oron på allvar.
Trots att Finland inte gjort någon lista över åtgärder lyfter man fram samma poänger som de svenska myndigheterna i förhandlingarna med Turkiet. Samarbetet mellan ländernas säkerhetspoliser poängteras, arbetet mot terrorism och den skärpta lagstiftningen diskuteras och eventuella problem med restriktioner gällande försvarsmateriel reds ut.
När försvarsminister Antti Kaikkonen besökte Turkiet tidigare i december poängterade han att Finland inte har något vapenembargo mot Turkiet, något som landet krävt att Finland häver.
Finland har inte formellt fattat något beslut om ett vapenembargo, men då Turkiet invaderade norra Syrien år 2019 meddelade man att man inte längre förnyar exporttillstånden.
När Kaikkonen besökte Turkiet sade han att Finland snart kommer att behandla ansökningar om exporttillstånd till Turkiet, men betonade också att man inte exporterar vapen utan noggranna kontroller.
Det finns just nu inget datum för när trepartssamtalen mellan Turkiet, Finland och Sverige fortsätter. Det är endast Turkiet och Ungern som ännu inte godkänt Finlands och Sveriges ansökningar.