Levan Tvaltvadze har vänner i Kiev, hans kollega hade en bror i Mariupol. Alla vid Yles ryska nyheter har släktingar eller känner någon som berörs direkt av Rysslands krig i Ukraina.
– Därför är kriget djupt personligt för oss alla, förklarar Tvaltvadze vid Novosti. Det ökar trycket på vårt jobb.
Dessutom, säger han, splittrar kriget våra läsare och tittare. Ryska familjer i Finland är också splittrade, en del anser att vi är Putins hantlangare, andra att vi går i Natos ledband.
– Jobbet blir personligt på ett helt annat sätt än tidigare i och med kriget. Först kändes det som att vi inte kunde ta in vad som hände.
Vi är ett alternativ för många ryssar med ett västerländskt perspektiv
Yle Novosti utgör en motpol till den ryska propagandan. Redaktionen erbjuder nyheter till en av Finlands största utländska minoriteter, de ryskspråkiga, som beräknas vara omkring 80 000. Bara esterna är fler.
– Vi är bra på det vi gör, säger han. Oberoende och bra, fast jag säger det själv. Som journalister får vi ändå ta emot mycket kritik och utskällningar utifrån.
Starka reaktioner från vanliga finländare
Tvaltvadze förklarar att redaktionen i början av kriget fick ta emot hård kritik av vanliga finländare, som undrade varför nyheter på ryska sänds i finsk tv, när Ryssland krigar i Ukraina.
– De förstod inte att vi var Yle – på ryska. Vi representerar ju inte rysk television. Några gånger fick vi feedback om att våra nyheter på ryska borde läggas ner.
En av våra redaktörer blev uppringd och fick höra att ”ni är Putins medhjälpare, sluta med er verksamhet”.
– Just den redaktören hade släktingar i Ukraina och var själv därifrån. De kommentarerna behövde hen bara stå ut med, minns Tvaltvadze.
Småningom insåg allt fler ryska tittare och läsare att Novosti berättar vad som faktiskt händer i Ukraina. Striderna där är ett krig – och inte en specialoperation. Att kalla det för ett krig är fortfarande förbjudet i Ryssland.
Bland de ryskspråkiga tittarna finns det de som anser att Yles nyheter på ryska är ”alltför västerländska”.
– De säger att vi spelar med i amerikanernas spel.
Sen finns det tittare som anser att Novosti utgör ett verkligt alternativ, en pålitlig nyhetskälla.
Ungefär 300 000 tittare dagligen
Yle Novosti har en tv-nyhetssändning dagligen, klockan 16.50 i TV1. Dessutom upprätthåller man en nyhetssida på ryska på nätet, sidan uppdateras dagligen. Redaktionen har fem redaktörer.
Tvaltvadze säger vidare att Novostis tittare och läsare har ökat stadigt under krigets gång. Tv-tittarna är nu uppe i 300 000 per dag och de ryska nyhetssidorna har omkring 54 000 unika sidvisningar i veckan.
Fokus i nyheterna på ryska har också ändrat i och med kriget. Tidigare behandlade Novosti mycket frågor som minoriteter, ryssar i Finland, det finländska samhället, integration.
– Nu tvingas vi vidga perspektivet från vad Finland gör till vad Ryssland och Ukraina gör. Det känns därför tryggt att ha hela Yles nyhetsverksamhet som stöd.
Yles linje är lätt att följa, vi behövde inte forma om vår verksamhet på något sätt i och med kriget
För Tvaltvadze har det varit en lättnad att jobba vid Yle medan kriget pågår i hans forna hemland.
– Det har varit lätt att följa Yles linje. Oberoende av vilka förväntningar som ställs på oss så vet vi vad vi gör.
Han berättar också att Novosti numera samarbetar med en ukrainsk redaktör varje dag – efter att kriget bröt ut sänder Yle även nyheter på ukrainska.
– Vi sitter tillsammans, sida vid sida på redaktionen.
Putin är inte evig
När jag träffade Levan Tvaltvadze 2014 i samband med krisen i östra Ukraina var han ännu optimistisk. Han trodde inte på något krig. Nu, åtta år senare, är han djupt pessimistisk. Han drar en djup suck innan han svarar.
– Det är tydligt att Putin hade en plan redan 2014: att få till stånd ett ukrainskt styre, som var vänligt inställt till Ryssland. Där har han misslyckats och nu försöker han sälja någon form av seger till sina landsmän.
Tvaltvadze bedömer att kriget nu stannar upp. På sikt tror han att Ukraina kommer att återerövra sitt territorium, inklusive östra delarna och Krimhalvön.
– Men det kan ta ett år eller två.
Rysslands framtid är svårare för Tvaltvadze att förutspå.
– Det kan vara att vi ser ett ryskt scenario som liknar revolutionen för hundra år sedan. Delas Ryssland upp? Putin lever inte för evigt. Det kan vara att makten i landet splittras efter Putin, kommenterar Tvaltvadze försiktigt.
Han tänker ändå att kriget i Ukraina inte tar slut i första taget.
Kriget har ändrat min syn på mitt eget arbete som journalist
Tvaltvadze har i och med krigsrapporteringen märkt att redaktionens arbete får en helt annan uppmärksamhet än tidigare.
– Vi får också mycket tack. Det känns bra att veta att vår rapportering på ryska gör skillnad. Det har ändrat min syn på jobbet vi gör.
– Vi skulle ändå behöva mera resurser. Det är svårt att konkurrera med rysk tv, där staten pumpar in massor av pengar. Novosti kunde göra mycket mer, summerar Levan Tvaltvadze.