Jordbrukaren Claus Blomberg på Kimitoön tar hand om två bondgårdar. För honom märks det tydligt var det har regnat under året.
– Här på min egen gård väntar nog endast en medelmåttig skörd, men som tur är har spannmålspriset stigit och jag kan trots det få en skälig kompensation för mitt jobb. säger Blomberg.
Rågen övervintrade dåligt på Kimitoön och många jordbrukare fick nästintill ingen skörd alls. Många olyckskorpar har talat om ett ödesår för det inhemska jordbruket men så långt är Blomberg inte beredd att gå.
– Visst finns det en viss oro i luften då energikostnaderna stiger och kommer troligtvis att fortsätta stiga markant men för min del känns det ännu som att jag har läget under kontroll, säger Blomberg. Jag har varit tvungen minska den privata konsumtionen då alla pengar gått till driften av gården.
Men Blomberg hoppas på en bättre framtid och än är han inte redo att kasta in handduken.
– Nej, där är vi inte riktigt ännu. Men fortsätter det svåra läget så kan det ju hända att man blir orolig.
Djurgårdarna har det svårt
Spannmålsodlarna kan åtminstone för tillfället dra en suck av lättnad då spannmålspriserna i år har stigit, och de som lyckats förhandla om fasta priser har troligtvis fått ersättning för sitt arbete.
Men djurgårdarna har det svårt anser Thomas Lindroth som är ordförande för SLC i Åboland.
– Vall och fodret har inte gett så bra skördar i år och det kommer nog att påverka kostnaderna på sikt, säger Lindroth. Nu hoppas jag att spannmålspriserna också nästa år ska vara på en hög nivå för annars kan det nog gå dåligt.
Ingen vet hur priset utvecklas
Åtminstone än har handeln inte meddelat till vilket pris man kan tänka sig att köpa in skörden för nästa år och det skapar bekymmer bland jordbrukarna.
– Det oroar för det har en stor påverkan då gödselpriserna är rekordhöga. I nuläget är det omöjligt att göra de kalkyler som behövs för att man ska kunna beräkna om det lönar sig att odla något, säger Lindroth. Nu känns det som att jordbrukaren får ta alla risker då handeln ännu inte har sagt något om priserna.
Christer Jägerskiöld driver Sjölax Gård på Kimitoön och är inne på samma linje.
– I år ser det ännu bra ut och vi har en diversifierad verksamhet så vi kan nog få verksamheten att rulla trots stigande kostnader. Men man undrar ju hur det blir nästa år eller på lång sikt, säger Jägerskiöld.
Sockerbetorna ljusglimt i mörkret
Sockertillverkaren Sucros hör till undantaget och de meddelade förra veckan att de höjer priset på sockerbetor rejält. Orsaken är oron för hur det ska gå med jordbruken i vårt land och man vill garantera att det finns inhemska sockerbetor också i framtiden.
– Sucros beslut var väldigt positivt och jag hoppas verkligen att fler tar efter, säger Lindroth. Intresset för att odla sockerbetor kommer säkerligen att öka efter beslutet och det här kan rädda gårdar som varit i risk att gå under.
Blomberg säger till Yle Åboland att verksamheten räddades av sockerbetorna ifjol och i år hoppas han att rapsen ska inbringa mer pengar än väntat.
– Alltid finns det något som överraskar och det är bra att tillverkarna vaknat och vill betala ett högre pris för våra produkter.
Artikel uppdaterad 5.9.2022 klockan 8.42 med en korrigering. Tidigare stod det att Vallmo inte gett så bra skördar i år, det korrekta är att Vall inte Vallmo