Den klimatuppvärmning människan har orsakat leder till farliga och utbredda störningar i naturen och påverkar livet för miljarder människor världen över.
Och de människor och ekosystem som redan är mest utsatta är också de som drabbas värst, sammanfattar klimatforskarna i den senaste delrapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Rapporten presenterades på en internationell pressträff i Berlin i måndags, klockan 13 finsk tid.
Hoesung Lee som är ordförande för klimatpanelen kallar rapporten för en skakande varning för vad bristande klimatåtgärder leder till.
Klimatuppvärmningen är ett allvarligt och växande hot mot vår hälsa
Hoesung Lee, ordförande för FN:s klimatpanel
– Rapporten visar att klimatuppvärmningen är ett allvarligt och växande hot mot vår hälsa och mot en välmående planet, sammanfattar Hoesung Lee dagens rapport.
Mångfaldiga klimatfaror de följande två årtiondena
Delrapporten som publiceras i dag är del två av en större sammanställning om klimatforskning som publiceras senare i år. Den här delrapporten handlar om de konkreta följderna klimatuppvärmningen har, och vilka anpassningsbehov som kommer att uppstå.
Delrapporten visar att världen alldeles oundvikligt står inför mångfaldiga klimatfaror under de följande två årtiondena. Enligt rapporten har till och med en tillfällig uppvärmning på över 1,5 grader allvarliga följder, varav vissa är oåterkalleliga. Men med dagens klimatpolitik är världen på väg mot en uppvärmning på hela 2,3–2,7 grader.
Omedelbara åtgärder behövs
Riskerna som listas i rapporten gäller både människans hälsa och liv, samhällets uppbyggnad och infrastruktur samt naturens mångfald. Rapporten integrerar på ett starkare sätt än tidigare både natur-, samhälls- och ekonomivetenskaper, förklarar ordförande Hoesung Lee.
– Rapporten visar hur beroende klimat, biologisk mångfald och människan är av varandra och understryker hur akut det är med mer ambitiösa åtgärder för klimatet.
Risker som extrem värme, torka och översvämningar belastar redan nu växt- och djurriket och hotar en mängd arter. Men det är inte bara djur- och växtriket som drabbas. Extremväder utsätter miljontals människor för akut osäkerhet kring tillgång på mat och vatten. Att lindra effekten av klimatuppvärmningen handlar alltså redan om att rädda människoliv.
Rapporten lägger stor vikt vid behovet av anpassningsåtgärder: det räcker inte längre att minska på utsläpp och lindra klimatuppvärmningen, utan vi behöver fokusera också på anpassning till de klimatförändringar som redan är här. Det är de mest utsatta länderna som drabbas värst.
I nyckelroll: Naturens mångfald
Rapporten fokuserar i stor grad på naturens potential för att minska riskerna med klimatuppvärmningen och på det sättet förbättra livskvaliteten för människan.
Samhället skulle vinna väldigt mycket på att skydda en större del av jordens land- och vattenhabitat. Ett sådant skydd skulle till exempel stärka naturens förmåga att absorbera och lagra kol.
Klimatkrisen är starkt kopplad till utarmningen av naturresurser, den växande urbaniseringen, växande sociala orättvisor och även pandemier som coronapandemin. Tillsammans utgör de här globala trenderna ett starkt hot mot framtidens samhällsutveckling.
– För att tackla de här utmaningarna behöver alla involveras: regeringar, privata sektorn och medborgarsamhället, säger Debra Roberts i arbetsgruppen som tagit fram rapporten.
Också avgörande: Hur städerna utvecklas
Ett annat stort fokus i rapporten är städerna och urbaniseringen. Över hälften av jordens befolkning på snart 8 miljarder människor bor i städer.
Människans hälsa och liv men också samhällets kritiska infrastruktur som energi och transport är allt mer utsatta för plötsliga faror i form av värmeböljor, stormar, torka och översvämningar. Också långsammare förändringar som stigande havsnivåer hotar många städer.
De städer som växer utan plan och som har höga nivåer av fattigdom och stor brist på service för invånarna är också mer utsatta för klimatförändringen.
– Men städer erbjuder också god grund för klimatåtgärder: gröna byggnader, pålitlig tillgång till rent vatten och förnybar energi och hållbara transportsystem som i sin tur alla kan leda till ett mer inkluderande och rättvist samhälle, understryker Debra Roberts.
Bråttom, bråttom, bråttom
Rapporten ger genom samlad forskning detaljerad information om klimatuppvärmningens konsekvenser i olika världsdelar. Den tittar på hur ekosystemen på land- och vattenområden påverkas av klimatuppvärmningen och hur växt- och djurarternas utbredning och fenologi (eller årstidstypiska beteende) påverkas.
Rapporten sammanfattar också vad konsekvenserna kommer att innebära för matproduktionen och för tillgången till rent vatten i olika delar av världen. Den ger forskningsunderlag åt världens beslutsfattare om vad klimatförändringen kommer att ha för konsekvenser för människans hälsa och livsmiljöer.
Sammanfattningsvis slår rapporten fast att uppvärmningens konsekvenser är kraftiga redan i dag, och blir värre om temperaturen fortsätter stiga. Klimatkrisen behöver åtgärder i form av finansiering, teknologi och politiska löften.
– De vetenskapliga bevisen är alldeles entydiga: klimatförändringen är ett hot mot både mänskligt välmående och planetens hälsa, säger Hans-Otto Pörtner, också från arbetsgruppen som sammanställt rapporten.
– Om våra gemensamma globala åtgärder dröjer för länge går vi miste om den lilla chans vi har att säkra en framtid där det går att leva.
