- Färre mord och mindre beskjutning, lugnare för vanliga människor i östra Ukraina, bedömer ordförande för svensk-ryska föreningen i Finland, Aleksej Boldinjuk till Svenska Yle. Han har fyllt 60 och bott i Finland i över 30 år.
En över 30 år yngre rysk historiker, studerande Pavel Petrov, ser helt annorlunda på krisen.
– Vart vill Putin nå? Nöjer han sig med utbrytarrepublikerna i östra Ukraina, frågar Petrov sig. Putin har en vision för Ryssland, där det inte finns plats för Nato i dess närhet.
Petrov tror inte att Putin vill avveckla Ukraina som stat utan förvandla landet till ett buffertland, en skyddszon, kontrollerad av Ryssland.
Petrov betecknar läget som farligt och skrämmande, samtidigt.
– Skrämmande, eftersom Putins beslut är djupt förankrat i historien och kan få vittgående följder i form av sanktioner, på båda sidor, säger Petrov.
Gräl om krisen i många familjer
Pavel Petrov säger att känslorna går heta i många finsk-ryska familjer just nu. Det ser man på sociala medier, samma sak gäller familjer med ryska rötter runtom i Europa.
– Mina föräldrar finns i Helsingfors och vi är eniga i vår syn på läget, det är jag lättad över. Med resten av släkten föredrar jag att inte diskutera politik.
De två männen med ryska rötter kan inte ge ett svar på frågan ifall synen på krisen är en generationsfråga - det handlar om mer än det.
– Jag får skydd av min identitet som historiker, åtminstone hoppas jag på det, säger Petrov. För min familj betyder Europa och freden mest. Frågan är vilket som blir priset för fred?
Han frågar sig också om vi har råd med freden på Rysslands villkor.
Boldinjuk berättar öppet om sin bakgrund, som journalist för tidningen Pravda, strax innan Sovjetunionens fall 1991. Han har även en bakgrund i förläggarbranschen. Hans föräldrar är ukrainare, bosatta i Ryssland i dag.
– Jag är född i Kazakstan men uppvuxen i Sovjetunionen.
Boldinjuk bor på Drumsö, vid havet. Han arbetar med barn, säger han. Familjens två vuxna döttrar har vuxit upp på svenska.
I dag är han ordförande för svensk-ryska föreningen, som främst sysslar med kultur och resor till Ryssland. Han behärskar en handfull olika språk.
Inställningen till ryssarna i Finland har ändrats efter 2014
Aleksej Boldinjuk
Händelserna i östra Ukraina påverkar inte Boldinjuks familj, säger han själv men inställningen förändrades efter 2014, då Ryssland gick in i Krim.
– Min dotter blev kallad för Putinflicka i ett finlandssvenskt gymnasium, säger han.
Finland ska fortsätta som bro mellan öst och väst
Boldinjuk följer noga med diskussionen i Finland. Han ser neutraliteten som viktig i framtiden och motsätter sig ett Natomedlemskap.
– Inte stöder jag heller ryska baser i Finland, tillägger han. Ett Natomedlemskap påverkar inte Finlands sits mot det bättre. Finland har inget att göra med konflikten i Ukraina.
Enligt Aleksej Boldinjuk är det svårt att få en mångfacetterad bild av vad som händer just nu Ukraina.
– Jag slutade läsa Hbl efter 2014, tillägger han. Medierna i väst ger en ensidig bild av händelserna. 95 procent berättar om den ukrainska synvinkeln, 5 procent om verkligheten i Luhansk och Donetsk, de så kallade utbrytarrepublikerna.
Vilken mediebild som stämmer överens med min verklighet är en känslig fråga
Aleksej Boldinjuk
Han läser europeiska tidningar, brittiska, franska och tyska, för att bilda sig en uppfattning - förutom ryska, förstås.
Vilken bild av verkligheten som känns närmast för Boldinjuk är en känslig fråga, trots att han har bott 30 år i Finland.
– Jag har rest och reser mycket, i både Ryssland och Ukraina, bilden av verkligheten är komplicerad, med tanke på vanliga människor. Allt är inte så enkelt, som väst låter påskina.
Aleksej anser att objektivitet gällande händelserna i Ukraina inte går att uppnå, många ukrainare är av annan åsikt än han.
– Ryssarna i Finland kommer också att förbanna mig för att jag inte beskyller Ryssland ensidigt, säger han.