COBOL handledning
Vad รคr COBOL?
COBOL รคr ett programmeringssprรฅk som frรคmst รคr inriktat pรฅ att lรถsa ett affรคrsproblem. Full form av COBOL รคr Common Business-Oriented Language. Det anvรคnds frรคmst i fรถretags- och statliga affรคrs-, finans- och administrativa system. Detta sprรฅk anvรคnds ocksรฅ som en lรถsning pรฅ mรฅnga databehandlingsproblem.
Den รคr utvecklad av CODASYL (Conference on Data Systems Languages). Det anvรคnds som sprรฅk i stordatorsystemet.
Funktioner hos COBOL
Hรคr รคr nรฅgra av de viktigaste funktionerna i programmeringssprรฅket COBOL:
- Gรถr att du kan hantera en ansenlig mรคngd data tack vare dess avancerade filhanteringsfรถrmรฅga.
- Logisk struktur i COBOL รคr lรคttare att lรคsa och รคndra.
- Det kan kรถras och kompileras pรฅ maskiner som IBM, persondatorer osv.
- Test- och felsรถkningsverktyg รคr alltid tillgรคngliga pรฅ alla plattformar pรฅ datorn. Dรคrfรถr รคr det ett robust programmeringssprรฅk.
- Du kan enkelt felsรถka i COBOL eftersom det har olika divisioner.
- COBOL designades fรถr affรคrsorienterade applikationer. Den kan hantera stora mรคngder data pรฅ grund av dess avancerade filhanteringsfunktioner.
Historien om COBOL
Hรคr รคr viktiga landmรคrken frรฅn COBOLs historia:
- COBOL designades fรถrsta gรฅngen 1959 av CODASYL.
- I slutet av 1962, IBM meddelade att COBOL kommer att vara deras primรคra utvecklingssprรฅk.
- COBOL edition 1965 introducerar mรถjligheter fรถr hantering av masslagringsfiler och tabeller
- 1968 erkรคndes och godkรคndes COBOL av ANSI standardsprรฅk fรถr kommersiellt bruk.
- 1970 hade COBOL blivit det flitigt anvรคnda programmeringssprรฅket i vรคrlden.
- 1982 installerade ISO dรฅvarande SC5:s fรถrsta arbetsgrupp: WG4 COBOL
- 1985 godkรคndes ISO-arbetsgrupp 4 denna version av den fรถreslagna ANSI-standarden.
- 2002 slรคpptes den fรถrsta objektorienterade COBOL som kunde kapslas in, som en del av COBOL.
- Under 2012 visade Computerworld-undersรถkningar att รถver 60 % av organisationerna fortfarande anvรคnder COBOL.
- I COBOL 2014 innehรฅller funktioner som metodรถverbelastning, dynamiska kapacitetstabeller, etc.
Hur man installerar COBOL pรฅ Windows 10
Nedan ges genom att fรถlja nรฅgra enkla steg fรถr att installera Hercules emulator
Det finns olika typer av stordatorer emulatorer anvรคnds fรถr Windows. Du kan anvรคnda dem fรถr att skriva och gรถra de enkla COBOL-programmen.
Hercules รคr en av de populรคra COBOL-emulatorerna som enkelt kan installeras pรฅ Windows. Hercules รคr ett verktyg med รถppen kรคllkod. Det fungerar pรฅ den senaste 64-bitars z/Architecture.
Steg 1) Installera Hercules
Besรถk www.hercules-390.eu webbplats. Du kommer att se fรถljande lรคnk.
Steg 2) Klicka pรฅ knappen Kรถr
Klicka pรฅ knappen Kรถr i dialogrutan
Steg 3) Klicka pรฅ Nรคsta
Pรฅ nรคsta skรคrm klickar du pรฅ knappen Nรคsta.
Steg 4) Acceptera licensavtalet
Pรฅ skรคrmen fรถr offentligt licensavtal,
- Vรคlj alternativknappen acceptera villkoret i licensavtalet
- Klicka pรฅ knappen Nรคsta
Steg 5) Klicka pรฅ Installera
Pรฅ nรคsta skรคrm klickar du pรฅ knappen Installera.
Steg 6) Klicka pรฅ knappen Installera
Klicka pรฅ Installera fรถr att pรฅbรถrja installationen
Steg 7) Klicka pรฅ slutfรถr-knappen
Klicka pรฅ slutfรถr-knappen fรถr att avsluta installationsguiden.
Steg 8) Klicka pรฅ Hercules CMD-prompten
I startmenyn klickar du pรฅ Hercules CMD-prompten.
Steg 9) Skriv 'hercules' fรถr att starta emulatorn
Du kan se kommandotolken.
COBOL programstruktur
Organisationen av ett COBOL-program รคr hierarkisk. Det รคr inte nรถdvรคndigtvis nรถdvรคndigt att alla komponenter รคr nรคrvarande fรถr att den hierarkiska relationen ska existera.

Hรคr รคr olika komponenter i COBOL-programmet:
Divisioner
En division รคr ett kodblock, som vanligtvis innehรฅller en eller flera sektioner. Den bรถrjar dรคr divisionsnamnet pรฅtrรคffas. Det slutar med bรถrjan av nรคsta division.
Sektioner
Sektioner รคr den logiska underavdelningen av programlogiken. Det รคr samlingen av stycken.
punkterna
Stycken รคr den del av ett urval som รคr ett anvรคndardefinierat eller fรถrdefinierat namn som ska fรถljas av en punkt. Det hรคr avsnittet innehรฅller noll eller fler meningar.
Mening
Meningar รคr en kombination av enstaka eller flera pรฅstรฅenden. De bรถr endast fรถrekomma i fรถrfarandeavdelningen. En mening pรฅ COBOL-sprรฅket mรฅste avslutas med punkt(.).
Uttalanden
Dessa รคr de meningsfulla COBOL-satserna som utfรถr viss bearbetning.
Tecken
Dessa รคr de lรคgsta i hierarkin som inte kan delas upp.
Typer av divisioner
Olika divisioner i COBOL-programstrukturen รคr fรถljande:
- Identifieringsavdelning
- Miljรถavdelningen
- Data Division
- Proceduravdelningen
Identifieringsavdelning
- Programmeraren och kompilatorn kan anvรคnda denna division fรถr att kรคnna igen programmet.
- Den enda obligatoriska indelningen รคr Program ID.
- Den identifierar namnet pรฅ programmet som innehรฅller tecken.
Miljรถavdelningen
Det hjรคlper dig att identifiera in- och utdatafiler till programmet.
Konfigurationsavsnitt:
Detta avsnitt ger information om systemet som programmet รคr skrivet och kรถrt pรฅ.
Det hรคr avsnittet har tvรฅ stycken:
Kรคlldator โ Komplett program
Objektdator โ Kรถr programmet.
Input-Output sektioner:
- Det hรคr avsnittet ger detaljer relaterade till filer som anvรคnds i programmet.
Den har fyra sektioner:
- Filsektion โ Lรฅter dig definiera poststrukturen fรถr filen.
- Fungerande fรถrvaringssektion: Det hรคr avsnittet hjรคlper dig att deklarera tempvariabler och filstrukturer.
- Sektion fรถr lokal lagring: Denna sektion รคr densamma som den lokala arbetslagringssektionen. Den viktigaste skillnaden mellan de tvรฅ รคr att variabler mรฅste initieras varje gรฅng programmet startar exekvering.
- Lรคnksektion: Det hรคr avsnittet beskriver datanamnen som tas emot frรฅn den externa lagringen.
Proceduravdelning:
- Denna division anvรคnds fรถr att inkludera logiken i programmet.
- Proceduruppdelningen inkluderar รคven kรถrbara satser som definieras i dataavdelningen.
COBOL-kodningsregler
Hรคr รคr nรฅgra av de viktigaste kodningsreglerna nรคr du arbetar med COBOL:
- De fรถrsta sex teckenpositionerna รคr tilldelade fรถr sekvensnummer.
- Den sjunde tecknets position รคr reserverad fรถr fortsรคttningstecknet, eller fรถr en asterisk som anger en kommentarsrad.
- Den verkliga programtexten bรถrjar med kolumn 8.
- De fjรคrde positionerna frรฅn 8 till 11 kallas Area A, och positioner frรฅn 12 till 72 kallas Area B.
Standardformen fรถr Cobol-programmet
- Det finns 80 tecken pรฅ varje rad.
- Kolumner(l-6): Det indikerar sekvensen
- Kolumn 7: Denna position innehรฅller indikatorn^,/,-)
- Kolumner(8-ll): Det betecknar omrรฅde A.
- Kolumner(12-72): Det anger omrรฅdet B.
- Kolumner(72-80): Anvรคnds fรถr identifiering.
Programsyntaxregler fรถr COBOL
Hรคr รคr nรฅgra viktiga syntaxregler fรถr COBOL:
- COBOL har syntax, som รคr vรคldigt lik det engelska sprรฅket, som var designad fรถr att vara sjรคlvdokumenterande och mycket lรคsbar.
- Exempel: y = x; representeras med: FLYTTA x TILL y
- Det รคr inte ett skiftlรคgeskรคnsligt sprรฅk.
- Den har mer รคn 300 reserverade ord
- Komplexa villkor kan "fรถrkortas" genom att ta bort upprepade variabler och villkor. Till exempel:
- รR STรRRE รN x OCH y STรRRE รN ELLER LIKA MED
- Det saknar standardbibliotek i stor storlek, eftersom det bara har 43 uttalanden, 87 funktioner och bara en klass.
Variabler i COBOL
I COBOL รคr variabel en namngiven plats i minnet dรคr ett program kan lรคgga data och frรฅn vilken det kan hรคmta data. Ett datanamn eller identitet. Det รคr namnet som anvรคnds fรถr att identifiera minnesomrรฅdet som รคr reserverat fรถr variabeln.
Variabler mรฅste beskrivas i termer av storlek och typ. Varje variabel som anvรคnds i ett COBOL-program bรถr ha kryptering i DATA DIVISION.
Regler fรถr att deklarera variabler i COBOL:
- Variabler bรถr deklareras i arbetslagringssektionen Variabler kan vara arrayer, poster, fildeskriptorposter, etc.
- Namnet pรฅ en variabel kan ha alfanumeriskt, med dess fรถrsta tecken som ett alfabet.
- Endast tillรฅtet specialtecken som anvรคnds och kan ha det enda bindestrecket i sig som mรฅste bรคddas in
- 9 representerar endast ensiffrigt nummer.
Om annat uttalanden
I COBOL anvรคnds If else-satsen fรถr villkorlig fรถrgrening
Relationsoperatorerna och nรฅgra stavade fraser kan anvรคndas
Om x < y โ detta kan skrivas som om x รคr mindre รคn y
<, >, =,>=,<= รคr de tillgรคngliga relationsoperatorerna
NOT, AND, OR รคr logiska operatorer som anvรคnds i COBOL
Stรถrre รคn, mindre รคn, lika med รคr de stavade fraserna
If x is less than y then Do the first action Else Do the second action End-if.
Fรถr att kontrollera en alfatalsvariabel fรถr vilken typ av data den innehรฅller kan vi anvรคnda villkor om x รคr tal, om x รคr alfabetiskt. Det รคr baserat pรฅ T- eller F-vรคrde.
Du kan anvรคnda if-then-else if fรถr flera nivรฅer
Evaluate X When 1 perform action1 When 2 perform action2 When 3 perform action3 When others perform action4 End-evaluate
Om inget villkor matchas, exekveras den andra satsen. Detta รคr ganska likt switch-satserna pรฅ andra sprรฅk.
Exempel pรฅ COBOL-program
Exempel 1 โ Hej vรคrlden!
IDENTIFICATION DIVISION. PROGRAM-ID. HELLO-WORLD. PROCEDURE DIVISION. DISPLAY 'Hello, world.' STOP RUN.
Fรถrdelar med COBOL
Hรคr รคr viktiga nackdelar/fรถrdelar med att anvรคnda COBOL-sprรฅket:
- Du kan anvรคnda COBOL som ett sjรคlvdokumenterande sprรฅk.
- COBOL-sprรฅket kan hantera massiv databehandling.
- Det รคr en av de frรคmst anvรคnda pรฅ hรถg nivรฅ programmeringssprรฅk.
- Fullt kompatibel med tidigare versioner.
- COBOL-sprรฅket kan hantera massiv databehandling.
- Lรถsning av buggar รคr enklare eftersom det har ett effektivt felmeddelandesystem.
- COBOL anvรคnds ocksรฅ i stor utstrรคckning som ett sjรคlvdokumenterande sprรฅk.
- I COBOL kan alla instruktioner kodas i enkla engelska ord.
Nackdelar med COBOL
Hรคr รคr nรฅgra nackdelar/nackdelar med att anvรคnda COBOL:
- Den har vรคldigt ordrik syntax
- COBOL har det mest stela formatet
- Den รคr inte utformad fรถr att hantera vetenskapliga tillรคmpningar
- Tiden som behรถvs fรถr att kompilera ett COBOL-program รคr ganska lรคngre รคn maskinorienterade programmeringssprรฅk.
Sammanfattning
- COBOL รคr ett programmeringssprรฅk som frรคmst รคr inriktat pรฅ att lรถsa ett affรคrsproblem.
- COBOL stรฅr fรถr Common Business-Oriented Language
- Det lรฅter dig hantera en avsevรคrd mรคngd data pรฅ grund av dess avancerade filhanteringsfรถrmรฅga.
- COBOL designades fรถrsta gรฅngen 1959 av CODASYL
- Programmeringsstrukturen fรถr COBOL bestรฅr av 1) division, 2) stycke 3) avsnitt 4) meningar 5) tecken
- Fyra typer av uppdelning i COBOL รคr 1) Identifiering 2) Miljรถ 3) Data 4) Procedur
- I COBOL-programmet finns det 80 tecken pรฅ varje rad
- Syntaxen fรถr COBOL รคr mycket lik det engelska sprรฅket, som var designat fรถr att vara sjรคlvdokumenterande och mycket lรคsbart.
- COBOL-variabel รคr en namngiven plats i minnet dรคr ett program kan lรคgga data och frรฅn vilken det kan hรคmta data.
- I COBOL anvรคnds If else-satsen fรถr villkorlig fรถrgrening
- Den stรถrsta fรถrdelen med COBOL รคr att du kan anvรคnda det som ett sjรคlvdokumenterande sprรฅk.
- Den stรถrsta nackdelen med COBOL รคr att den har ett mycket styvt format
Dela gรคrna med dina vรคnner om du gillade vรฅr kostnadsfria COBOL-kurs, som รคr designad fรถr programvaruprogrammerare som vill lรคra dig COBOL-programmering frรฅn grunderna till avancerade รคmnen.









