Malmös Historia

År 2019 fann författaren i danska Nationalmuseets arkiv ett antal ritningar över en planerad sjukhusanläggning i Malmö på 1670-talet. Dessa ritningar har inte tidigare varit kända i Malmöhistorien. I artikeln berättar författaren lite om detta sjukhus.

År 1984 sammanställde Sven Rosborn denna bok som beskriver den medeltida situationen i Malmö, speciellt vad det gäller arkeologin som vetenskap. Boken ingick i en omfattande serie från Riksantikvarieämbetet i det landsomfattande projektet "Medeltidsstaden". 
Till boken hörde en stor, utvikningsbar karta över Malmö kommun där författaren från 1700-talskartor plottat in exakta läget av alla medeltida byar, dess hus, dåtida landsvägar och bronsåldershögar.

Malmöhus slott historia börjar med Erik av Pommern 1434. På 1520-talet byggdes det nuvarande slottet. På 1600-talet ingick slottet i fästningen Malmö och på 1800-talet blev det ett av Sveriges största fängelser. 1937 flyttade Malmö museum in på slottsområdet.

Denna bok är ett slutresultat av Sven Rosborns, som arkeologs och kulturhistorikers, mer än 40-åriga forskning i Malmös medeltida historia. Sven Rosborn byggde 1970 upp medeltidsarkeologin i Malmö och med hjälp av en stor stab av skickliga arkeologer genomfördes under några decennier fler utgrävningar inne i Malmös city än i någon annan nordisk stad.

År 1998 påbörjades i Malmö på initiativ av Fotevikens Museum rekonstruktionen och uppbyggandet av två koggar i full skala. Dessa var baserade på marinarkeologiska fynd, dels av en kogg från Skanör från ca 1390, del en kogg från Almera i Holland från mitten av 1400-talet. 2002 lade Fotevikens Museum en plan på ett Koggmuseum i Malmö. Detta uppbyggdes av museet men trots stort publikintresse beslöt Malmö kommun att lägga ner museet 2010. Något större intresse för koggarna visades dock inte av Malmös styrande och några år senare sålde man de två koggarna för hundra kronor. Numera är de en stor publikattraktion i Västerås historiska skeppsmuseum.

Under åren 2001 - 2005 publicerade Sven Rosborn 252 artiklar varje vecka i veckomagasinet "Malmömagasinet". Samtliga handlade om Malmös historia. I denna sammanställning finns ett urval av dessa artiklar samlade. OBSERVERA: För att kunna använda den interaktiva kartan måste ni hämta hem pdf:en till er dator via knappen "Download".

Bondeupproret år 1811 var en protest från skånska bönder mot orättvisa, av kungamakten beordrade utskrivningar av bönder mot riksdagens beslut. I Skåne slutade det med militärens anfall mot bönderna vid Klågerup varav en stor mängd bönder dödades. Resten fördes till tortyr på Malmöhus och tre bönder avrättades.

Malmö grundades troligtvis på 1250-talet. Fortfarande kan staden uppvisa spår efter sin medeltida historia men givetvis också efter den historia som utspelats från 1500-talet och framåt. Detta är en liten guide till dig som vill se en del av dessa historiska minnesmärken om du besöker staden.

Denna pdf visar Sven Rosborns samtliga FaceBooksinlägg under 2012-2013.  Många av inläggen handlar om Malmös och Skånes historia och med blåfärgade, klickbara länkar hänvisas till många artiklar som fördjupar texten på de historiska inläggen.

Denna artikel berättar om helgeandshuset och helgeandsklostret som under medeltiden låg på Stortorget i Malmö. Ett flertal arkeologiska utgrävningar och också medeltida källmaterial ger en spännande bild över denna stora anläggning som revs vid reformationen på 1530-talet.

Denna större artikel är en genomgång av S:t Petri kyrkas många kapell och altare i medeltidens Malmö. Författaren har använt sig av både sina egna byggnadsarkeologiska forskningsresultat såväl som historiska källor för att beskriva kyrkans många kapell och altare.

S:t Petri och Pauli kyrka i Malmö byggdes under första hälften av 1300-talet. Trots att kyrkan är en av de främsta representanterna för den baltiska tegelgotiken i Sydskandinavien har tidigare inte någon utförlig byggnadshistoria presenterats i skrift.

Henrik Smith, död i Malmö år 1563, var en produktiv författare. Hans läkeböcker trycktes ofta om. Han skrev också en dansk krönika vilken han aldrig lät trycka. År 1873 utgav Holger Rördam hans opublicerade manuskript på danska. Sven Rosborn har nu för första gånen översatt detta manuskript till svenska.

Abstract
This thesis aims to investigate the dialectics between urban planning and policy on the one hand and economic change and crises in the city of Malmö on the other, with a focus on both the city in general and the specific district of Western Harbour.
Malmö provides a (highly) fascinating place to investigate relations between urban and economic change. The city embraced the industrial path longer than many other Western cities, only to crash into a severe crisis in the 1980s and early 1990s. In the mid-1990s the city embraced a “post-industrial” strategy, and from this point onward urban changes became resolute and drastic. Less than a decade later the image of the city had fundamentally changed. But the international economy that served as foundation for the post-industrial city proved to be crisis-prone, and the 2008 crisis especially called this urban-economic arrangement into question.
This thesis answers two broad research questions: how did Malmö respond to (the “industrial” as well as the “current” economic) crises? What characterises Malmö´s transformation from an industrial to a post-industrial city and which strategies have been mobilised? Based on semi-structured interviews, written material and secondary sources (in particular municipal planning and policy documents), four theoretical papers seek to investigate these issues. I argue that Malmö met the current crisis by actively continuing to develop the “post-industrial” city that had evolved starting in the mid-1990s. The dissertation then draws parallels with the city response to the “industrial” crisis, and finds interesting similarities. Malmö, then and now, met the crisis by “building more of the same”. The dissertation also investigates the metamorphosis the city has gone through, and argues that class is a crucial component that must be understood in this process: not only in terms of distribution of money and wealth, but also in term of the production of the city. One strategy that has become important for Malmö has been to highlight “green” and “environmental” parts of the urban development to get out of the “industrial crisis”. The thesis conceptualises this in terms of a “green fix”.
Theoretically the paper builds on four (related) fields of inquiry: i) urban theory, ii) dialectics, iii) crisis theory, and iv) planning and state theory. The latter two have undergone more thorough investigation, while I argue that discussions on (Marxists’) crisis theories within human geography would benefit from a broadening of the current perspective, and that urban planning should be conceptualised as a “condensation of social relations”. (Less)

This thesis traces the local government response to the presence of impoverished and street-homeless so-called vulnerable EU-citizens in Malmö (Sweden’s third largest city) between the years 2014-2016, and develops an analysis about how bordering takes place in cities. “Vulnerable EU-citizens” is an established term in the Swedish context, used by the authorities to refer to citizens of other EU Member States who are staying in Sweden without a right of residence and in situations of extreme poverty and marginality. A majority of those whom are categorised as “vulnerable EU-citizens” are Roma from Bulgaria or Romania. Starting from the observation that “vulnerable EU-citizens” have been pervasively problematised as unwanted migrants, the thesis asks how the municipal- and local authorities in Malmö act to discourage and otherwise manage their mobilities by controlling their conditions of stay. In doing so, it seeks to elaborate on theories about intra-EU bordering practices, and to elucidate some of the mechanisms, effects and implications of urban mobility control practices. Methodologically, the thesis is structured as a case study, centring on the case of the intensely contested Sorgenfri-camp – a makeshift squatter settlement that housed a large proportion of Malmö’s estimated total population of “vulnerable EU-citizens”. The Sorgenfri-camp was established in 2014 and lasted for a year and a half before it was demolished in November 2015 on the order of the City of Malmö’s environmental authorities. Often referred to in the media as “Sweden’s largest slum”, the Sorgenfri-camp was quite literally a central locus of a local and national political “crisis” regarding the growth of unauthorised squatter settlements. As a “critical case”, it offers a vantage point from which to trace the development of policy and government practices towards “vulnerable EU-citizens” and observe how the authorities negotiate the legal ambiguities, moral-political dilemmas, and social conflicts that swirl around the unauthorised settlements of “vulnerable EU-citizens”. It also serves as a key example of a more widespread framing of “the problem of vulnerable EU-citizens” as an order, nuisance and sanitation problem. The analysis is carried out with a theoretical framework informed by Foucaultian poststructuralist theory and theories of scale, combining insights from the field of critical border and migration studies with concepts from the legal geographic literature on urban socio-spatial control. In particular, it follows socio-legal scholar Mariana Valverde’s (2010) call to foreground the role of scalar categorisation and politics in the networked policing of various non-citizens. The analysis addresses the construction of the Sorgenfri-camp and its residents as a “nuisance problem” in popular and policy discourse, and explores the effects and consequences of this framing in the context of the administrative-legal process that resulted in the demolition of the settlement. The thesis highlights the city as a space where complex negotiations over residency-status, rights and belonging play out. It submits that local authorities in Malmö have responded to the presence and situation of vulnerable EU-citizens in the city by enacting a series of practices and programs that jointly add up to an indirect policy of exclusionary mobility control, the cumulative effect of which is to eliminate the “geographies of survival” for the group in question. Furthermore, it argues that this reinforces the complex modulations of un/free mobility” in the EU: destitute EU-citizens who are formally free to move and reside within the union are repeatedly moved along, and thus effectively prevented from settling. This is taken to be illustrative of an urbanisation of mobility control practices: a convergence between mobility control and urban socio-spatial control, or a rescaling of mobility control from the edges of the nation-state to the urban scale and, ultimately, to the body of the “vulnerable EU-citizen”.

Franciskanerna omtalas i Malmö första gången i början av 1400-talet. Deras kapell, senare ombyggt till kloster låg invid stranden direkt invid den långa huvudgatan i Malmö. År 1489 flyttade man till ett nybyggt kloster i Malmö. Under 1930-talet har det stått en stor forskarstrid om var franciskanernas olika anläggningar legat. Sven Rosborn ger här en bild över hur de under 1400-talet flyttat runt i Malmö.

Ett kortare utdrag ur en kommande bok "Det medeltida Malmö" som behandlar Kirseberget i Malmö. Författaren menar att detta område kan ha spelat en stor roll vid det tidiga sillfisket som uppstod vid Malmö innan staden grundades på 1200-talet.

År 1992 insattes en nybyggd färja på linjen Malmö-Lubeck. Rederiet bad Sven Rosborn att finna ett lämligt namn. Hans förslag Frans Suell godtogs och rederiet gav ut en liten gratisskrift till sina passagerare om bl.a. denne historiske person.

Dominikaner omtalas första gången på 1290-talet i Malmö. Deras kapell och bostadstorn låg invid stranden direkt invid den långa huvudgatan i Malmö. Ett flertal arkeologiska undersökningar under hela 1900-talet har möjliggjort för författaren att rekonstruera detta kapell och berätta dess historia, även efter reformationen.

During World War II, Malmö Airport Bulltofta became a military airport. Bulltofta also became a place where badly damaged allied bombers could land. Inga Stina Rosborn worked at this military airport and in her personal photo album you find her own photographs from the airfield and the aircrafts and also photos of the crews of young American pilots.

Staden Malmö uppstod vid mitten av 1200-talet invid Öresund. Staden föregicks dock av en ort, "Övre Malmö". Författaren har genom att bearbeta tillgänglig material, såväl skriftliga källor, kartor och bildmaterial som nivåkarteringar kunnat skapa en hittills i många avseende ny bild över denna tidiga bebyggelse med namnet Malmö.