Rahms Neurovetenskaplig psykiatri

Socialmedicinsk Tidskrift, 2015

Nordisk Psykologi, 1979

Forfattaren analyserar relationen mellan psyko-1ogin som vetenskap och filosofi i allmiinhet och spnikfilosofi i synnerhet. Bl.a. havdar han att psykologin inte kan vara utan filosofin och ett nara samarbete med denna disciplin om psykologin ska kunna utvecklas som vetenskap.

2016

Den akademiska kollegiala ledarskapstraditionen bottnar i en demokratisk grundsyn dar chefers och ledares fortrogenhet med verksamheten star som garant for legitimitet och fortroende. Genom intern ...

2017

Sociologisk Forskning

Hur kan man gå med på att medarbeta i detta? Sociologisk Forskning (2013/3-4) innehåller tre berömda inlägg ur tidskriftens samtidshistoria. Det är Hans Zetterbergs "Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi" (1966), där han beklagar ensidigheten i svensk sociologis inlån av amerikanska förebilder, Walter Korpis "Om undran inför sociologerna" (1990) där han gör sig lustig över alla sociologer som inte är som han, och som han därför inte begriper, och Rita Liljeströms "Individen, paret och banden mellan generationer" (1986) som presenterar ett forskningsprogram från Göteborgsinstitutionen som skulle ha blivit intressant om det hade genomförts. Redaktionen motiverar detta, främst Korpis inlägg: "Sociologin är ju en på många sätt både självupptagen och självspäkande disciplin, med ett exceptionellt beroende av de klassiska texterna och med ständigt återkommande föreställningar om det egna ämnets 'kris'. Samtidigt har disciplinens institutionella förutsättningar och dess informella hierarkier och värdesystem ofta undandragit sig sociologernas kritiska blick." Det här är vanliga föreställningar-men vad jämför man med? Hur utvecklas en "disciplin" om den inte är upptagen med att granska sina grundläggande försanthållanden och en ofta institutionsberoende oförmåga att ändra dessa eller ens visa deras hållbarhet? Skulle det vara ett fel? Vad menas med "exceptionellt beroende" av klassiska texter? Vad jämför de med i en tid då Darwin och Einstein ständigt diskuteras inom sina vetenskaper och till och med Lamarck börjar tas på allvar igen? Och det andra påståendet då, bristen på kritisk blick-vad betyder det? Innehåller det en jämförelse (t.ex. med statsvetenskap?) eller har sociologikritikerna helt enkelt gjort fel? Gäller det Sverige? Annars finns ju mängder av material, som Sociology of

Rig Kulturhistorisk Tidskrift, 2002

1999

Den human-och samhällsvetenskapliga forskningen om sjuka/sunda hus Disposition av rapporten 2. Deskriptiva studier Historisk bakgrund 4 Definitioner av sjuka hus och miljörelaterade hälsobesvär Prevalens 10 Riskindikatorer 12 3. Orsaker Multifaktoriell sjukdom Förklaringar till varför människor blir sjuka Ifrågasättande av modellernas kausala riktning 4. Konsekvenser Konsekvenser för individ och anhöriga Konsekvenser för omgivningen 5. Strategier Att åtgärda sjuka hus 35 Vård och hälsopreventiva insatser Sjuka hus som juridisk fråga 6. Efterfrågad forskning Vilken forskning har dominerat och vilken efterfrågas? 7. Sammanfattning av del I Del II 49 8. Utvidgning av sjuka/sunda hus forskningen i ett human-och samhällsvetenskapligt perspektiv Introduktion 49 Grundläggande problematiseringar Slutord 55

Nordisk tidsskrift for kriminalvidenskab, 2004

A n d ersso n 'D e n n a artikel är skriven med ekonom iskt stöd från N ordiska Samarbetsrådet för K rim in o log i.

2014

Som en skygg hund" -En litteraturstudie om personers upplevelse av att leva med schizofreni Författare: Ulf Johansson & Joakim Svensson Handledare: Irene Persson Litteraturstudie Datum 140610 Bakgrund: En procent av den svenska befolkningen får någon gång i livet diagnosen schizofreni. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet. Det kan vara svårt att förstå upplevelsen av att leva med schizofreni. Det finns positiva symtom som rösthallucinationer och vanföreställningar, det finns även negativa symtom som viljelöshet, apati och osocialt beteende. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med schizofreni. Metod: Litteraturstudie baserad på sexton kvalitativa artiklar. Resultat: Åtta kategorier erhölls utifrån analys av personers upplevelser av att leva med schizofreni, utöver detta identifierades utanförskap som ett övergripande tema. Diskussion: Utanförskapet berodde på en oförstående omgivning som i sin tur delvis berodde på stigmatisering av personer med schizofreni. Personer med schizofreni valde att isolera sig vilket delvis kunde bero på ekonomiska svårigheter. Sjuksköterskan kan vara en viktig del i att personer med schizofreni återhämtar sig och kan bryta upplevelsen av utanförskap. Slutsats: Vid omvårdnaden av personer med schizofreni kan det vara avgörande att sjuksköterskan är medveten om och arbetar aktivt för att bryta det upplevda utanförskapet. Denna studie kan vara en påminnelse om vilka områden som sjuksköterskan kan beakta vid omvårdnaden av personer med schizofreni.