Zoopoetikens tankar om språk och art

2002

2006

Syfte och frågeställning…………………………………………. 4 Avgränsning och urval…………………………………………... 4 METOD………………………………………………………………. 5 FORSKNINGSKONTEXT…………………………………………... 6 Rytmikens grundare……………………………………………... 6 Emile Jaques-Dalcroze …………..………………………………. 6 Gerda von Bülow…………...…………………………………….... 6 Rytmikmetoden…………………………………………………. 7 Rytmikmetoden enligt Emile Jaques-Dalcroze…………………. 7 Rytmikmetoden enligt Gerda von Bülow………………………… 7 Den metodiska delen……………………………………………………… 8 Den uppfostrande delen………………………………………………….. 9 Den terapeutiska delen…………………………………………………… 9 Musikalitet………………………………………………………. Fyra musikalitetsteorier i korthet………………………………... Carl Seashores musikalitetsteori………………………………………... James Lockhart Mursells musikalitetsteori……………………………. Robert W. Lundins musikalitetsteori……………………………………. John Blackings musikalitetsteori………………………………………... Rytmikmetodens grundares syn på musikalitet………………… Emile Jaques-Dalcrozes syn på musikalitet…………………………... Gerda von Bülows syn på musikalitet…………………………………..

Iass 2010 Proceedings, 2010

Imperialism och xenofobi-eller ett öppet system? Kring ett brytningsskede i den svenska översättningens språkhistoria Det kunskapsfält som numera ofta betecknas "translation studies" har efter, väsentligen, senare 1980-tal utvecklats närmast explosionsartat. På den internationella scenen har infallsvinklar och synpunkter kring översättningens förutsättningar, utförande och resultat, liksom kring premisserna för dess utforskning, genererats i en mångfald som kan verka förvirrande, i värsta fall förlamande. Fältet är viktigt och spännande, men också nebulöst. Det är naturligt att behovet av överblick och syntes gör sig allt starkare gällande. Stora, encyklopediskt upplagda översiktsverk har också sett dagen (till exempel Mona Baker (red.

2015

2007

Nordisk Psykologi, 1979

Forfattaren analyserar relationen mellan psyko-1ogin som vetenskap och filosofi i allmiinhet och spnikfilosofi i synnerhet. Bl.a. havdar han att psykologin inte kan vara utan filosofin och ett nara samarbete med denna disciplin om psykologin ska kunna utvecklas som vetenskap.

2011

2011

Apuleius Metamorfoser, eller den gyllene åsnan, är en av två komplett bevarade antika romaner som översatts till svenska; den andra är Longos Dafnis och Chloë i Gunnar Valleys översättning från 1928. 1 Till skillnad från den grekiska romanen har Metamorfoserna lockat åtskilliga svenska översättare. Den finns i en (nästan) komplett översättning av Lennart Håkanson (1985), 2 och i en komplett svensk översättning av Robert Graves engelska Metamorfos-version gjord av Nils Holmberg (1960). Men det är i synnerhet en episod som lockat de svenska översättarna, den om Amor och Psyche. 3 Denna finns i inte mindre än fem versioner, oräknat dem i Holmberg respektive Håkanson, ojämnt fördelade över århundradena: tre från 1900-talet, 4 en från 1800-talet (denna översätter en dansk översättning av det latinska originalet) 5 och en från 1600talet. 6 Samtliga översättare återger sagans handling steg för steg utan att göra tillägg och utan att utesluta större avsnitt. Inte dess mindre är översättningarna inte identiska och alla har sin egen översättningsstrategi vilket ger en distinkt ton åt var och en. 1. Den fragmentariskt bevarade Satyricon har även lockat översättare, den senaste är Plaza 1996. 2. Håkanson har valt att utesluta Apuleius korta företal och att återge den elfte och sista boken med en kort resumé eftersom han bedömer att den inte kan intressera många moderna läsare och att den dessutom är ett "konstlat påhäng" på en roman som når sin upplösning i bok tio, se Håkanson 1985: 9. 3.

HumaNetten, 2015

Den Andres röst? Att läsa kolonialismen från den koloniserades synpunkt. 1 Som det relativt nya akademiska fält postkoloniala studier är, är definitionen av det inte alldeles entydig. Det har karaktäriserats som en "nomadisk" teoribildning som kan omfatta flera infallsvinklar och perspektiv som är svåra att sammanjämka inbördes. I sin mest basala form syftar det på en historisk period präglad av koloniseringsprocessen och dess formella avveckling. Sett ur en mer analytisk synvinkel kan det postkoloniala utgöra en kritisk undersökning där tankar om skillnader, handlande, subjektivitet, hybriditet och motstånd undergräver och problematiserar den västerländska diskursen om "modernitet". I denna form finns en tydlig koppling till postmodern inklusive poststrukturalistisk teoribildning. I en tredje infallsvinkel söker man utforska sambandet och interaktionen mellan kolonisatören och den koloniserade, och inringa de roller de har i förhållande till varandra. Och för det fjärde genomför man en kritisk granskning av de hierarkiska maktrelationer som ger upphov till "vetenskaplig" kunskapsproduktion. 2 Min studie är på olika sätt relaterad till alla dessa fyra aspekter. Den är ett led i ett kolonialhistoriskt projekt som i sig självt relaterar till den första av punkterna. Jag undersöker former av interaktion mellan koloniala och inhemska och även "hybrida" grupper i ett specifikt utomeuropeiskt samhälle under en längre tidsperiod. Detta ger anledning till en kritisk studie av västerländska representationer av den koloniserade Andre som relaterar till den andra och fjärde av de fyra punkterna. Samtidigt vill jag gå vidare och fråga om det trots allt inte finns metodiska vägar att ringa in inhemska strukturer som döljer sig bakom dessa representationer-ett studium relaterat till den tredje av våra punkter. Kan man med andra ord höra den Andres röst bakom kolonialtjänstemannens?

The Nordic Journal of Aesthetics, 1989