Den normala människan : Mentalhygieniska diskurser i Sverige

2009

2007

Recension: Kulick, Don (Red.) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, 459 s. Oversattning Rita Paqvalen

2012

Sociologisk Forskning

Hur kan man gå med på att medarbeta i detta? Sociologisk Forskning (2013/3-4) innehåller tre berömda inlägg ur tidskriftens samtidshistoria. Det är Hans Zetterbergs "Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi" (1966), där han beklagar ensidigheten i svensk sociologis inlån av amerikanska förebilder, Walter Korpis "Om undran inför sociologerna" (1990) där han gör sig lustig över alla sociologer som inte är som han, och som han därför inte begriper, och Rita Liljeströms "Individen, paret och banden mellan generationer" (1986) som presenterar ett forskningsprogram från Göteborgsinstitutionen som skulle ha blivit intressant om det hade genomförts. Redaktionen motiverar detta, främst Korpis inlägg: "Sociologin är ju en på många sätt både självupptagen och självspäkande disciplin, med ett exceptionellt beroende av de klassiska texterna och med ständigt återkommande föreställningar om det egna ämnets 'kris'. Samtidigt har disciplinens institutionella förutsättningar och dess informella hierarkier och värdesystem ofta undandragit sig sociologernas kritiska blick." Det här är vanliga föreställningar-men vad jämför man med? Hur utvecklas en "disciplin" om den inte är upptagen med att granska sina grundläggande försanthållanden och en ofta institutionsberoende oförmåga att ändra dessa eller ens visa deras hållbarhet? Skulle det vara ett fel? Vad menas med "exceptionellt beroende" av klassiska texter? Vad jämför de med i en tid då Darwin och Einstein ständigt diskuteras inom sina vetenskaper och till och med Lamarck börjar tas på allvar igen? Och det andra påståendet då, bristen på kritisk blick-vad betyder det? Innehåller det en jämförelse (t.ex. med statsvetenskap?) eller har sociologikritikerna helt enkelt gjort fel? Gäller det Sverige? Annars finns ju mängder av material, som Sociology of

Sociologisk Forskning

2014

2019

Governance and ideology have significant influence on how problems and policies are conceptualized. This conceptualization affects the way in which political subjects are formed and how individuals regard themselves. In this paper we approach environmental policy from a post-structuralist stance. Our ambition is to demonstrate a paradoxical relationship between the current consumer oriented representation of the problem, and its abilities to effectively remedy environmental issues. We focus on the conceptualization of political subjects as consumers and its effects over individuals, the conditions for effective environmental policy and the continued dominance of New Public Management. The material consists of annual reports from swedish agency Naturvårdsverket. We argue that Naturvårdsverkets representation of the problem defines the consumer as the responsible actor for environmental challanges. A consumer that ultimately lacks a sense of responsibility for this collective concern.

2010

1999

Den human-och samhällsvetenskapliga forskningen om sjuka/sunda hus Disposition av rapporten 2. Deskriptiva studier Historisk bakgrund 4 Definitioner av sjuka hus och miljörelaterade hälsobesvär Prevalens 10 Riskindikatorer 12 3. Orsaker Multifaktoriell sjukdom Förklaringar till varför människor blir sjuka Ifrågasättande av modellernas kausala riktning 4. Konsekvenser Konsekvenser för individ och anhöriga Konsekvenser för omgivningen 5. Strategier Att åtgärda sjuka hus 35 Vård och hälsopreventiva insatser Sjuka hus som juridisk fråga 6. Efterfrågad forskning Vilken forskning har dominerat och vilken efterfrågas? 7. Sammanfattning av del I Del II 49 8. Utvidgning av sjuka/sunda hus forskningen i ett human-och samhällsvetenskapligt perspektiv Introduktion 49 Grundläggande problematiseringar Slutord 55