Kyrkheddinge 8:37

2013

Fornvännen, 2016

Saint Erik was King of Sweden for a few years up to 1160, when he was killed. A skeleton attributed to him is kept in Uppsala Cathedral. It underwent scientific reappraisal in 2014. The analyses included computer tomography, Xray absorptiometry, isotope analysis and DNA sampling. Radiocarbon confirms the alleged age of the bones. They belong to a 35-40-year-old man in excellent physical shape. The many wounds that he received in connection with his death fit surprisingly well with the saint's legend, whose preserved version was written 130 years after the event.

Svensk Teologisk Kvartalskrift, 2012

är professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och för närvarande dekanus vid Teologiska fakulteten. Hans senaste bok på svenska är Religioner i konflikt: relationen mellan kristen och muslimsk tro (Dialogos, 2012) och den senaste på engelska är How to relate science and religion (Eerdmans 2004). Stenmark har skrivit ett flertal artiklar bland annat om relationen mellan vetenskap och religion, om tro och vetande, om olika människosyner, om etik och hållbar utveckling och om religiös dialog och polemik.

Statsvetenskaplig Tidskrift, 2002

2017

2012

2008

The overall purpose of this thesis is to illuminate and critically evaluate Christian theology of atonement and redemption, in order to contribute to contemporary theology of atonement and redemption. The purpose is reached through an analysis of the work of two contemporary feminist theologians; Daphne Hampson and Rita Nakashima Brock. Hampson has formulated a sharp post-Christian position. Brock has distinguished herself through her critique of the Christian concept of atonement and through her contributions to reconciliation and redemption. Both Daphne Hampson and Rita Nakashima Brock argue that Christian atonement-theology, primarily the so called objective model, is hurtful to children and victims of abuse and violence. They both argue that theological language is not innocent. At the same time, they illustrate broken relationships, sufferings, and problems they want to change, give theological interpretations of how that change is to take place and present methodologies on how to reach reconciliation between human beings and God as well as between human beings. In two steps I undertake a critical analysis of content and presuppositions in Daphne Hampson's and Rita Nakashima Brock's theologies of atonement and redemption. In the first step, I describe Hampson's and Brock's critique of Christian atonement-theology. I analyze their theological critique and theological construction in a model "from-transition-to". My critical analysis focuses especially on internal consistency. In the second part, the analysis of presuppositions, I explain basic principles upon which they shape their theology. The analysis is made up by the analytical concepts; theoretical arguments of knowledge, understandings of faith, and the position of the subject. I also analyze other essential concepts out of which gender is one. In the last chapter I present my own constructive contribution, structured by content and presuppositions. I argue that theology is both a critical and constructive discipline. In the content-response I discuss images of God, the tragic, the cross, and the hope. In the presuppositions-response I discuss the concept "space-in-between". In conclusion I propose that theology of atonement/redemption is shaped between post and Christian. I argue that space-in-between-perspectives are necessarily experimental and critical, a space on the border where marginalized voices are to be included.

Rig Kulturhistorisk Tidskrift, 2002

2014

Konferensens tema var "Svenska som pluricentriskt språk", vilket också belystes av de tre inbjudna plenarföreläsarna samt i en del andra bidrag. Catrin Norrby, professor i svenska vid Stockholms universitet, diskuterade svenskans utbredning i världen som arvsspråk, skolspråk och som imagespråk under rubriken "Svenskan i världen -globala och glokala perspektiv". Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, anlade ett språkbrukarperspektiv på konferenstemat och fokuserade finlandssvenska inflyttares tankar om den egna språkliga identiteten och varieteten i möten med svenskan och svenskar i Sverige i föredraget "Min svenska och din". Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, relaterade det pluricentriska temat till språkinlärningsfrågor i en föreläsning om "Svenska i modersmålsrespektive andraspråksterrängen". Två av plenarföreläsningarna föreligger här i publicerad form. Inför publicering av konferensbidragen har ett granskningsförfarande tilllämpats där bidragen bedömts och granskats av redaktörerna i samråd med anonyma referenter. Tyvärr har alla bidrag inte kunnat beredas plats i volymen. Bidrag som presenterar forskningsresultat och/eller forskning som inte tidigare publicerats har getts företräde. I övrigt har vetenskaplig kvalitet värderats. Konferensen och publiceringen av konferensvolymen har stöttats ekonomiskt av Svenska litteratursällskapet i Finland, Vetenskapliga samfundens delegation, Letterstedtska föreningen och Helsingfors universitet. Vi vill också rikta ett varmt tack till våra konferensassistenter -en grupp studerande i nordiska språk och nordisk litteratur -för en aktiv och engagerad insats i konferensarrangemanget. Likaså tackar vi Maria Andersson och Martina Ollas, som stått för ombrytning av konferensvolymen. Jan Lindström för arrangörskommittén för Svenskans beskrivning 33 SVENSKANS BESKRIVNING 33 Att språka är ett samfällt företag. Vi får en pluricentrisk svensk beskrivning i Helsingfors, en luft-och solavrivning som ger inspiration av många slag! Vi väljer bland drygt hundra föredrag. Från en sektion gör vi en överklivning till ny förståelse ur varseblivning, och därtill hör vi en plenar per dag. Stor tack till talare och arrangörer, som omsatt teorier i praktiken tillsammans med den tänkande publiken! Vår konferens vill skapa kreatörer. Vi samlas snart igen -ni måste medge att vi har njutit av den trettiotredje! EVANDER Forskningsnämnden för svenska språket Forskningsnämnden för svenska språket är ett samarbetsorgan för forskare i Sverige och Finland med inriktning på svenska språket. Nämndens uppgift är att svara för den övergripande planeringen av konferensen Svenskans beskrivning, vilken arrangeras var tredje termin enligt ett rullande schema där var fjärde konferens hålls i Finland. Uppgiften innebär att nämnden ska fatta beslut om dels var konferensen ska arrangeras, dels -i samråd med den lokala arrangören -formerna för hur konferensbidragen ska publiceras. Så lyder den första paragrafen i Forskningsnämndens stadgar, och där beskrivs alltså nämndens uppgift. Fram till 11 oktober 2008 hette denna nämnd Forskningsnämnden för modern svenska, men vid det möte som ägde rum i anslutning till Svenskans beskrivning 30 ändrades namnet till Forskningsnämnden för svenska språket, ett namn som bättre stämmer överens med de ämnen som i dag behandlas på Svenskans beskrivning. Nämnden utgörs alltså av forskare från Sverige och Finland, vilka väljs för en tid av fyra år (och som sedan kan omväljas en gång). Forskare i Sverige representeras av två ordinarie ledamöter (inga suppleanter utses) från de universitet som tidigare har arrangerat Svenskans beskrivning (för närvarande Göteborg,

2018