Lyckans administration

Alkoholpolitik

Industriell logistik, ETS, Luleå tekniska universitet Denna skrift är en sammanfattning och aktuell konklusion av vårt studiebesök vid hemtjänsten i Jokkmokk 10 och 11 december 2013. Tanken var att vi eventuellt med ruttplanering skulle minska bilkörningen och energiförbrukningen. Vår slutsats är att enkla tumregler och uppföljningar, som presenteras nedan, i det system som redan finns, är att föredra jämfört med dyr avanserad datoriserad ruttplanering. Vi kommenterar historisk utveckling, systemleverantörers ansvar, matdistribution, andra system för hemtjänst mm.

2009

2016

Den akademiska kollegiala ledarskapstraditionen bottnar i en demokratisk grundsyn dar chefers och ledares fortrogenhet med verksamheten star som garant for legitimitet och fortroende. Genom intern ...

2020

Detta är en kvantitativ studie som har gjorts genom en enkätundersökning i syfte att undersöka politiska attityder till förskolläraryrkets status och profession ur ett genusperspektiv. Vidare ämnar vi undersöka betydelsen av politikernas partitillhörighet, könsidentitet, utbildningsnivå och ålder i relation till deras attityder. Svar från 84 politiker i fem kommuner i Västra Götalands län ligger till grund för resultatet i studien. Studien utgår från frågeställningen "vilka attityder till förskolläraryrket som profession blir synliga och hur skiljer sig dessa åt?". Genom tabeller och diagram redovisas ett resultat som bland annat tyder på att det är en majoritet av politikerna som är är positivt inställda till att förskolläraryrkets status höjs och att det fortfarande finns vissa könsstereotypa åsikter kring hur lämpligt det är med förskollärare med manlig könsidentitet. Det blir också synligt att det finns attitydskillnader mellan politikernas kön och partitillhörighet. Studien utmynnar i en diskussion där de attityder till förskolläraryrket som blev synliga bearbetas. Diskussionen av studiens resultat landar i en slutsats om att förskolläraryrkets status som profession handlar om tolkningen av professionsbegreppet. Utifrån begreppet "hybridprofession" kan vi tolka förskolläraryrket som en profession.

2021

1999

2001

The cult place and the social structure The idea that a change in the political power and in the social organization during the /ron Age caused alterations in the sacrificial customs has played an important role in modern archaeological research. In the paper it is stressed that this trend has resulted in a one-sided interpretation of finds andfind conditions. In order to illustrate this problem, the article discusses some sites andfinds (Gullåkra mosse, Hassle Bösarp mosse) in relation to the settlement at Uppåkra. In addition, some comparative material is treated (Hindby, Röekillorna, Gård/ösa, Käringsjön). The differences between individual and official cult, between wetland sacrifices and dry land sacrifices, between fertility sacrifices and booty sacrifices are dealt with as important for the analysis. The result of the analyses shows that the cult activities were much more varied than assumed. The rites and ceremonies of the ruling class were not the only ones. Cult activities associated with the economic life and the family can be traced as well.

2014

Konferensens tema var "Svenska som pluricentriskt språk", vilket också belystes av de tre inbjudna plenarföreläsarna samt i en del andra bidrag. Catrin Norrby, professor i svenska vid Stockholms universitet, diskuterade svenskans utbredning i världen som arvsspråk, skolspråk och som imagespråk under rubriken "Svenskan i världen -globala och glokala perspektiv". Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, anlade ett språkbrukarperspektiv på konferenstemat och fokuserade finlandssvenska inflyttares tankar om den egna språkliga identiteten och varieteten i möten med svenskan och svenskar i Sverige i föredraget "Min svenska och din". Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, relaterade det pluricentriska temat till språkinlärningsfrågor i en föreläsning om "Svenska i modersmålsrespektive andraspråksterrängen". Två av plenarföreläsningarna föreligger här i publicerad form. Inför publicering av konferensbidragen har ett granskningsförfarande tilllämpats där bidragen bedömts och granskats av redaktörerna i samråd med anonyma referenter. Tyvärr har alla bidrag inte kunnat beredas plats i volymen. Bidrag som presenterar forskningsresultat och/eller forskning som inte tidigare publicerats har getts företräde. I övrigt har vetenskaplig kvalitet värderats. Konferensen och publiceringen av konferensvolymen har stöttats ekonomiskt av Svenska litteratursällskapet i Finland, Vetenskapliga samfundens delegation, Letterstedtska föreningen och Helsingfors universitet. Vi vill också rikta ett varmt tack till våra konferensassistenter -en grupp studerande i nordiska språk och nordisk litteratur -för en aktiv och engagerad insats i konferensarrangemanget. Likaså tackar vi Maria Andersson och Martina Ollas, som stått för ombrytning av konferensvolymen. Jan Lindström för arrangörskommittén för Svenskans beskrivning 33 SVENSKANS BESKRIVNING 33 Att språka är ett samfällt företag. Vi får en pluricentrisk svensk beskrivning i Helsingfors, en luft-och solavrivning som ger inspiration av många slag! Vi väljer bland drygt hundra föredrag. Från en sektion gör vi en överklivning till ny förståelse ur varseblivning, och därtill hör vi en plenar per dag. Stor tack till talare och arrangörer, som omsatt teorier i praktiken tillsammans med den tänkande publiken! Vår konferens vill skapa kreatörer. Vi samlas snart igen -ni måste medge att vi har njutit av den trettiotredje! EVANDER Forskningsnämnden för svenska språket Forskningsnämnden för svenska språket är ett samarbetsorgan för forskare i Sverige och Finland med inriktning på svenska språket. Nämndens uppgift är att svara för den övergripande planeringen av konferensen Svenskans beskrivning, vilken arrangeras var tredje termin enligt ett rullande schema där var fjärde konferens hålls i Finland. Uppgiften innebär att nämnden ska fatta beslut om dels var konferensen ska arrangeras, dels -i samråd med den lokala arrangören -formerna för hur konferensbidragen ska publiceras. Så lyder den första paragrafen i Forskningsnämndens stadgar, och där beskrivs alltså nämndens uppgift. Fram till 11 oktober 2008 hette denna nämnd Forskningsnämnden för modern svenska, men vid det möte som ägde rum i anslutning till Svenskans beskrivning 30 ändrades namnet till Forskningsnämnden för svenska språket, ett namn som bättre stämmer överens med de ämnen som i dag behandlas på Svenskans beskrivning. Nämnden utgörs alltså av forskare från Sverige och Finland, vilka väljs för en tid av fyra år (och som sedan kan omväljas en gång). Forskare i Sverige representeras av två ordinarie ledamöter (inga suppleanter utses) från de universitet som tidigare har arrangerat Svenskans beskrivning (för närvarande Göteborg,

2018