Mellan sekularisering och sakralisering
Om andligt sökande i en postsekulär tid. Ragnar Håkanson, januari 2015. Inledning Man behöver inte resa särskilt länge i Sverige innan man får syn på en kyrkobyggnad. Ofta är byggna-derna av imponerande ålder. Och nog uppstår frågan-varför byggdes alla dessa kyrkor? Det finns säkert många olika skäl som är möjliga att identifiera, men att människors tro på någon transcendent kraft haft ett inflytande, är knappast att påstå för mycket (Nilsson 2001:109; Beskow et al 1995:178f). Vi vet att idag besöks våra kyrkor alltmer sällan, detta trots att Svenska kyrkan både har varit och fort-farande är vårt lands ojämförligt största religiösa aktör. Kyrkobyggnaderna står där som en påminnelse om något som många av oss inte längre kan identifiera (Martinson 2010:171ff). Den här uppsatsens syfte är att reflektera kring andligt sökande och sekularisering och varför kyrkan i så hög grad har marginaliserats. Efter en översiktlig historisk beskrivning tar jag min ut-gångspunkt i sex olika studier samtliga genomförda runt millennieskiftet. I mina reflektioner pekar jag på några fenomen som varit viktiga i sekulariseringsprocessen:-‐ Tron på Gud har alltmer blivit en privatsak. Parallellt med att kyrkans verksamhetsom-råde blivit insnävat till att enbart gälla religiösa frågor har ställningstaganden i andliga och existentiella frågor alltmer kommit att härbärgeras inom individens integritetssfär.-‐ De etablerade religiösa institutionerna tappar mark och ersätts av den enskildes religiösa preferenser och dessa hämtas inte sällan från flera olika tankesystem.-‐ Man kan i sekulariseringsprocessen skönja en motkraft som vi kan benämna sakralisering och då den etablerade kyrkan erbjuder andliga upplevelser utan uttalade doktrinära krav eller pedagogiska ambitioner deltar allt fler i verksamheten. Sekularisering och sakrali-sering förefaller, paradoxalt nog, utvecklas parallellt.-‐ Andligt sökande i en sekulariserad tid är inriktat på funktionen, ofta uttryckt i frasen " What´s in it for me ". Detta innebär att man hämtar intryck från skilda håll och de reli-giösa ställningstagandena varierar över tid. Vi kan tala om ett andligt smörgåsbord där marknadsmässiga regler sätter agendan. Sex religionssociologiska studier Lena Löwendahl, präst och religionssociolog i Lund, redogör i boken " Religion utan organisation – om religiös rörlighet bland privatreligiösa " för 15 intervjuer hon gjort av personer som hon beskriver som uttalat privatreligiösa. Åtta av informanterna är män, sju är kvinnor. Åldrarna varierar från 18 till 83 år. För att kunna förstå religiös rörlighet har informanterna ombetts beskriva sin " religiösa " histo-ria, vad de tror på idag och hur tron upprätthålls (Löwendahl 2005:11). Gemensamt för alla är att de inte är intresserade av att tillhöra någon religiös organisation utan vill själva välja hur man fogar sam-man sin förståelse av existentiella frågor. Löwendahl konstaterar att informanterna inte kan anses ut-göra ett representativt urval, men intervjuerna speglar religiös heterogenitet och komplexitet som är belysande för religiös aktivitet utanför den institutionella religionsutövningen. Religion i dagens Norge. Mellom sekularisering og sakralisering är en forskningrapport sam-manställd av Pål Ketil Botvar och Ulla Schmidt. I boken medverkar förutom redaktörerna sex andra forskare. Det material som är utgångspunkten för de olika kapitlen är datainsamling som gjorts av The
