Beretning for Skt. Clemens I og III

2014

Konferensens tema var "Svenska som pluricentriskt språk", vilket också belystes av de tre inbjudna plenarföreläsarna samt i en del andra bidrag. Catrin Norrby, professor i svenska vid Stockholms universitet, diskuterade svenskans utbredning i världen som arvsspråk, skolspråk och som imagespråk under rubriken "Svenskan i världen -globala och glokala perspektiv". Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, anlade ett språkbrukarperspektiv på konferenstemat och fokuserade finlandssvenska inflyttares tankar om den egna språkliga identiteten och varieteten i möten med svenskan och svenskar i Sverige i föredraget "Min svenska och din". Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, relaterade det pluricentriska temat till språkinlärningsfrågor i en föreläsning om "Svenska i modersmålsrespektive andraspråksterrängen". Två av plenarföreläsningarna föreligger här i publicerad form. Inför publicering av konferensbidragen har ett granskningsförfarande tilllämpats där bidragen bedömts och granskats av redaktörerna i samråd med anonyma referenter. Tyvärr har alla bidrag inte kunnat beredas plats i volymen. Bidrag som presenterar forskningsresultat och/eller forskning som inte tidigare publicerats har getts företräde. I övrigt har vetenskaplig kvalitet värderats. Konferensen och publiceringen av konferensvolymen har stöttats ekonomiskt av Svenska litteratursällskapet i Finland, Vetenskapliga samfundens delegation, Letterstedtska föreningen och Helsingfors universitet. Vi vill också rikta ett varmt tack till våra konferensassistenter -en grupp studerande i nordiska språk och nordisk litteratur -för en aktiv och engagerad insats i konferensarrangemanget. Likaså tackar vi Maria Andersson och Martina Ollas, som stått för ombrytning av konferensvolymen. Jan Lindström för arrangörskommittén för Svenskans beskrivning 33 SVENSKANS BESKRIVNING 33 Att språka är ett samfällt företag. Vi får en pluricentrisk svensk beskrivning i Helsingfors, en luft-och solavrivning som ger inspiration av många slag! Vi väljer bland drygt hundra föredrag. Från en sektion gör vi en överklivning till ny förståelse ur varseblivning, och därtill hör vi en plenar per dag. Stor tack till talare och arrangörer, som omsatt teorier i praktiken tillsammans med den tänkande publiken! Vår konferens vill skapa kreatörer. Vi samlas snart igen -ni måste medge att vi har njutit av den trettiotredje! EVANDER Forskningsnämnden för svenska språket Forskningsnämnden för svenska språket är ett samarbetsorgan för forskare i Sverige och Finland med inriktning på svenska språket. Nämndens uppgift är att svara för den övergripande planeringen av konferensen Svenskans beskrivning, vilken arrangeras var tredje termin enligt ett rullande schema där var fjärde konferens hålls i Finland. Uppgiften innebär att nämnden ska fatta beslut om dels var konferensen ska arrangeras, dels -i samråd med den lokala arrangören -formerna för hur konferensbidragen ska publiceras. Så lyder den första paragrafen i Forskningsnämndens stadgar, och där beskrivs alltså nämndens uppgift. Fram till 11 oktober 2008 hette denna nämnd Forskningsnämnden för modern svenska, men vid det möte som ägde rum i anslutning till Svenskans beskrivning 30 ändrades namnet till Forskningsnämnden för svenska språket, ett namn som bättre stämmer överens med de ämnen som i dag behandlas på Svenskans beskrivning. Nämnden utgörs alltså av forskare från Sverige och Finland, vilka väljs för en tid av fyra år (och som sedan kan omväljas en gång). Forskare i Sverige representeras av två ordinarie ledamöter (inga suppleanter utses) från de universitet som tidigare har arrangerat Svenskans beskrivning (för närvarande Göteborg,

2004

Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800-2000 finansieras med generösa bidrag från den kulturvetenskapliga donationen, som administreras av Riksbankens Jubileumsfond. I projektet deltar forskare från fem olika universitets-och högskoleorter och lika många discipliner. Projektet startade den 1 januari 2000. Den gängse förkortningen av projektnamnet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra). Resultat från projektets olika delundersökningar publiceras till stor del i föreliggande rapportserie. Redaktörer för rapportserien är prof. Sven-Göran Malmgren och docent Hans Landqvist, båda verksamma vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Skrifter som ingår i rapportserien säljs till självkostnadspris och kan rekvireras från ORDAT (att. Hans Landqvist), Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg.

2007

En studie om hur några lärare kartlägger Antal sidor: 19 Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka om lärare kartlägger elevers läsutveckling, vilka redskap de använder sig av och hur de använder sig av kartläggningsresultatet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med 10 verksamma lärare på lika många skolor. I undersökningen har det kommit fram att kartläggning av elevers läsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lärarna. De flesta av de intervjuade lärarna anser att det är viktigt med att kartlägga sina elever men att det är svårt att veta vilka redskap man ska använda. Redskapen som lärarna använder sig av består både av läsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man använder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sätta in extra stöd medan några intensivtränar redan i skolår ett. Många av de intervjuade lärarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartläggningen.

2015

Filosofisk Tidskrift, 2008

Svensk teologisk kvartalskrift, 2001

2008

2015

2018

2016