Är Charles Darwin kyrkans man?

2017

The Church of Sweden is marginalized in society and the membership of the Church is decreasing, which means that the church's economy is on the decline, but the demands on the Church by its members have not decreased. This is a comparative study that deals with the roles of deacons and priests and their contribution to the Church. The aim is to get an overview of similarities and differences in the office and mission of deacons and priests in the Church of Sweden, based on the experiences of deacon and priest recruiters. In addition, to compare the Swedish Church's financial resources with the needs of its members. A web based survey was used for all deacon and priest recruiters employed in the Church of Sweden, who in March-April 2017 were 24 and of whom 62.5% responded to the survey. This study does not confirm previous research that claims that the mission of priests is unclear and in need of re-professionalization; it does however coincide with previous research that cla...

2010

Boken kritiserar förenklingar i det politiska samtalet där människor klumpas samman i kategoriska och grova kategorier. För det politiska partiet SD hamnar alla invandrare i en liknande kategori där deras individuella särdrag försvinner. För de sekulära humanisterna blir kritiken av all religion lätt onyanserad. Genom att framställa religion i motsats till upplysning bidrar diskursen till att misstänkliggöra särskilt de religioner som ses som mer exotiska som islam och judendom. Boken i innehåller också ett antal resonerande kapitel om det religiösa och sekulära språket som författaren hävdar inte är varandra uteslutande.

Statsvetenskaplig Tidskrift, 2002

Lir Journal, 2013

2017

2005

En av uppgifterna för KASAM -Statens råd för kärnavfallsfrågor -är (se Dir. 1992:72) att för regeringen redovisa sin självständiga bedömning av det s.k. FUD-programmet (forsknings-, utvecklings-och demonstrationsprogram), som de svenska kärnkraftföretagen genom Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) skall avge vart tredje år. Detta program skall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (den s.k. kärntekniklagen) avse den allsidiga forskning och övriga åtgärder som behövs för att hantera och slutförvara kärnavfall på ett säkert sätt samt för att avveckla och riva kärnkraftverken. Denna rapport utgör KASAM:s yttrande till regeringen över FUD-program 2004. Programmet omfattar SKB:s planer för perioden 2005-2010 inklusive en mer detaljerad redovisning av de frågor, som kommer att behandlas till år 2008. Vid den tidpunkten avser SKB att för regeringens prövning ge in ansökningar om tillåtlighet/tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) och kärntekniklagen för ett slutförvar för använt kärnbränsle. I samband med redovisningen av KASAM:s bedömning av FUD-program 2004 redovisar KASAM ett antal rekommendationer huvudsakligen riktade till SKB men även till regeringen. KASAM föreslår regeringen att konstatera att reaktorinnehavarna, genom SKB:s FUD-program 2004, har uppfyllt kraven i 12 § kärntekniklagen.

2013

Svensk Teologisk Kvartalskrift, 2012

är professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och för närvarande dekanus vid Teologiska fakulteten. Hans senaste bok på svenska är Religioner i konflikt: relationen mellan kristen och muslimsk tro (Dialogos, 2012) och den senaste på engelska är How to relate science and religion (Eerdmans 2004). Stenmark har skrivit ett flertal artiklar bland annat om relationen mellan vetenskap och religion, om tro och vetande, om olika människosyner, om etik och hållbar utveckling och om religiös dialog och polemik.

Sociologisk Forskning

Hur kan man gå med på att medarbeta i detta? Sociologisk Forskning (2013/3-4) innehåller tre berömda inlägg ur tidskriftens samtidshistoria. Det är Hans Zetterbergs "Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi" (1966), där han beklagar ensidigheten i svensk sociologis inlån av amerikanska förebilder, Walter Korpis "Om undran inför sociologerna" (1990) där han gör sig lustig över alla sociologer som inte är som han, och som han därför inte begriper, och Rita Liljeströms "Individen, paret och banden mellan generationer" (1986) som presenterar ett forskningsprogram från Göteborgsinstitutionen som skulle ha blivit intressant om det hade genomförts. Redaktionen motiverar detta, främst Korpis inlägg: "Sociologin är ju en på många sätt både självupptagen och självspäkande disciplin, med ett exceptionellt beroende av de klassiska texterna och med ständigt återkommande föreställningar om det egna ämnets 'kris'. Samtidigt har disciplinens institutionella förutsättningar och dess informella hierarkier och värdesystem ofta undandragit sig sociologernas kritiska blick." Det här är vanliga föreställningar-men vad jämför man med? Hur utvecklas en "disciplin" om den inte är upptagen med att granska sina grundläggande försanthållanden och en ofta institutionsberoende oförmåga att ändra dessa eller ens visa deras hållbarhet? Skulle det vara ett fel? Vad menas med "exceptionellt beroende" av klassiska texter? Vad jämför de med i en tid då Darwin och Einstein ständigt diskuteras inom sina vetenskaper och till och med Lamarck börjar tas på allvar igen? Och det andra påståendet då, bristen på kritisk blick-vad betyder det? Innehåller det en jämförelse (t.ex. med statsvetenskap?) eller har sociologikritikerna helt enkelt gjort fel? Gäller det Sverige? Annars finns ju mängder av material, som Sociology of