Lokförarens informationsmiljö och ATC. Ett användarperspektiv

VTI Rapport, 2012

Referat Den 1 oktober 2009 infördes AM-behörigheten för att få köra moped klass I och samtidigt infördes krav på att föraren måste genomgå en praktisk och teoretisk utbildning hos behörig utbildare. Syftet med denna studie var att med hjälp av en för-och en efterstudie undersöka effekten av den nya utbildningen. Enkäten baserades på två olika teorier; theory of planned behaviour och prototype willingness model. Ett ytterligare syfte var att beskriva hur ungdomar ser på risker och vilka faktorer som påverkar dem att agera på ett eller annat sätt. I studien deltog personer i åldern 15-24 år; 901 personer i förstudien och 946 personer i efterstudien. Resultaten visade på relativt små skillnader mellan för-och efterstudien. Inställningen till att köra i 65 km/tim i tätort visade att mopedisterna i efterstudien inte ansåg att beteendet var lika vanligt bland kamrater och de hade en mindre tro på sin egen förmåga att köra fort. Med avseende på deras inställning till att dricka två starköl och sedan köra hem noterades också några signifikanta skillnader. Mopedisterna i efterstudien var i mindre grad bekymrade över att bli stoppade av polisen eller att råka ut för en trafikolycka. Resultatet gick i detta fall i en för trafiksäkerheten ogynnsam riktning. Rent allmänt fick den nya utbildningen ett gott betyg eftersom ungdomarna tyckte att den var bra och att man hade lärt sig mycket. Det man främst hade lärt sig handlade om regler och bestämmelser i trafiken. Resultaten från teorin prototype willingness model visade att de som själva ville köra för fort eller med alkohol i kroppen ansåg i högre grad än de andra att en sådan person var tuff, säker och klok. En modell testades utifrån de två olika teorierna. Resultaten visade att modellen förklarade 52 procent av deras vilja att köra för fort och 19 procent av deras vilja att köra hem efter festen. Med hänsyn till hastigheter var det först och främst att det var kul som förklarade deras vilja. En annan viktig faktor var att man kunde identifiera sig med en person som agerade på detta sätt och att man tyckte om en sådan person. Gällande alkohol så handlade det om att ungdomarna kunde identifiera sig med en person som skulle agera på detta sätt, men även att de tyckte om denna person. I detta fall var föräldrars acceptans viktig och dessa ungdomar upplevde ett visst tryck från kompisar. Sammanfattningsvis noterades ringa effekter av AM-utbildningen på riskbeteenden och attityder till dessa beteenden, samtidigt som utbildningen uppfattades som nyttig av många. En möjlig förklaring är att riskmedvetenhets-och självvärderingsaspekten inte fått genomslag och att fokus fortfarande är på kunskaper och regler trots den nya kursplanen.

2014

Metaforen ett sömlöst nät är inspirerad av T P Hughes. Han fokuserar i sin text på de stora tekniska systemen, vilket är en av flera viktiga och möjliga gränsdragningar, Hughes, 1988.

Bulletin 256 3000, 2010

Föreliggande litteraturundersökning om integrerade säkerhetssystem i fordon visar att system som funnits ha en positiv trafiksäkerhetseffekt är: Adaptiv farthållare, Alkolås, Automatisk lagring av färddata (svarta lådan), Antisladdsystem, Bältespåminnare, Däcklufttryckskontroll, e-Call, Hastighetsanpassare (ISA), Kollisionsvarningssystem och Körfältsstöd. System som kan ge båda positiva och negativa trafiksäkerhetseffekt är ABS, Trötthetsvarnare, Adaptiva strålkastare och Mörkerkörningsassistent. System för vilka inga kända utvärderingar med avseende på trafiksäkerhetseffekt påträffats:

2021

Miljömedvetenheten ökar konstant i dagens samhälle. Skogscertifieringar är därmed ett högst relevant ämne på grund av den växande diskussionen om produktionsskogarna och debatten om ett hållbart skogsbruk. Majoriteten av den svenska skogsarealen är certifierad, men trots detta är endast 41 % av de privata enskilda skogsägarna certifierade idag. Denna studie genomfördes för att undersöka vilka underliggande inställningar och attityder som den privata enskilda skogsägaren har gentemot skogscertifi-eringssystemen FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest certification). De bakomliggande processerna till dessa attityder studerades utifrån en teorimodell som heter trekomponentsmodellen. Studien undersökte även vad skogsägaren ser för fördelar och nackdelar med att vara ansluten till något av systemen. Studien baserades på kvalitativa intervjuer vilket lämpar sig väl för att få en djupare förståelse för fenomenet i fråga. Både certifierade och ocer...

Psykosociala arbetsmiljöfaktorers inverkan på hälsa och produktivitet kan sammanfattas i ett antal balanser; balanserna krav-kontroll, ansträngning-belöning, arbete-återhämtning, mål-resurser och kvantitet-kvalitet. Trots befintlig kunskap saknas interventionsstudier som fokuserat på dessa balanser. Här redovisas resultat från ett pilotprojekt där medarbetare och chefer deltog i en intervention med fokus på dialog om uppdraget och arbetsmiljöns balanser.

2007

Det sociala och det tekniska Möjligheter för Aktör-nätverksteorin inom biblioteks-och informationsvetenskap ERIC HAMMARSTRÖM BADI KALAMI © Författarna Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis-är förbjudet utan medgivande.

2009

2012

2010

The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to ...

Socialvetenskaplig tidskrift

Automation to benefit or ruin?The purpose of this article is to discuss and analyze how digital automation of the provision of social assistance affects the practice of social work, as part of welfare. Based on interviews with supervisors/project managers and social case workers, who work with social assistance in a strategic selection of municipalities, the opportunities and challenges that robotization brings to the function of social assistance are problematized as a selective welfare right. The results show that robotisation can help to increase efficiency and that resources can be re-prioritized, but at the same time there are significant risks to the erosion of the social work practice, both in terms of the practitioners’ work in the provision of social assistance and its function as a selective right in a universal welfare construction. The results also indicate needs for further in-depth studies.

2019

Den pagaende expansionen av jarnvagstransporter, for bade personresor och varutransporter, gor att den ralsbundna trafiken okar kraftigt. I samband med att personresor och pendling med tag och jarnvag okar sker ocksa en expansion av antalet mer eller mindre slutna stationsmiljoer under mark. Dessa miljoer kan innebara en halsorisk genom kombinationen av slutna utrymmen och hoga halter av luftburna partiklar som den ralsbundna trafiken ger upphov till. Det finns darfor ett behov av att analysera vilka kritiska nivaer av luftfororeningar som kan uppkomma i stationsmiljoer och vilka eventuella risker denna exponering kan medfora for individers halsa.Matningar har visat att halterna pa overbyggda jarnvagsstationer samt stationer under mark ar vasentligt hogre an pa motsvarande oppna stationer. Forskningen inom omradet ar begransad och Trafikverket har inga rutiner for att utfora luftmatningar, och inga rikt- eller gransvarden for luftfororeningar att forhalla sig till. Ar 2013 genomford...

VTI Rapport, 2011

Utvärdering av en ny obligatorisk riskutbildning för motorcyklister Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: Från den 1 november 2009 infördes en obligatorisk riskutbildning för behörighet A och A1 (tung respektive lätt motorcykel). Utbildningen är både teoretisk och praktisk och specifikt riktad till motorcyklister. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det skett någon förändring i synen på risktagning efter införandet av den nya riskutbildningen. Undersökningen genomfördes i form av en webbenkätstudie och två olika grupper jämfördes: de som avslutade mc-utbildningen före riskutbildningens införande den 1 november 2009 och de som avslutade utbildningen efter detta datum. I studien deltog 1 472 personer (förstudie=541; efterstudie=931). Medelåldern var 30 år och andelen kvinnor 20 procent. Resultaten visar att det skett relativt små förändringar i attityder, normer och intentioner i jämförelsen mellan för-och efterstudie. De skillnader som konstaterades gick oftast i "rätt" riktning, det vill säga en ökad förståelse för olika risker. De negativa förändringar som kan ses finns främst inom den yngsta gruppen (16-20 år) avseende hastighet, alkohol, trötthet och synen på den egna förmågan i jämförelse med andra motorcyklister. Sammanfattningsvis visar studien att det dels finns behov av ytterligare studier av utbildningens effekter, dels utbildningens form och upplägg avseende till exempel pedagogik riktat till specifika målgrupper. Hur de aktuella resultaten kan hjälpa till att utveckla den obligatoriska riskutbildningen för behörighet A och A1 diskuteras.

Fokus på familien, 2010

Denna artikel har skrivits med inspiration från familjeterapikongressen i Tällberg augusti 2009. Bidragande har varit ett uttalat intresse för familjeterapi hos blivande specialister i barn-och ungdomspsykiatri på vår klinik. De efterfrågar exempel på hur man kan komplettera sin verksamhet som läkare med familjeterapeutiska kunskaper. Inom BUPkliniken där jag arbetar, har familjeterapins språk tynat bort. KBT-, och psykofarmakaspråket har fått ökat utrymme. Det har fått konsekvenser inne i mitt huvud. Jag har själv allt mer bytt ut det cirkulära tänkandet mot linjärt tänkande. En kolonisationsprocess har ägt rum. Många röster i Tällberg vittande om liknande upplevelser. Syftet med denna artikel är dels att ge exempel på hur familje-/systemteori kan användas i vardagen inom BUP av alla yrkeskategorier, dels att återskapa en del av mina egna kunskaper. Flera systemteoretiska verktyg presenteras. Det viktigaste verktyget för en anställd på BUP anser jag vara Maturanas domänteori. Den används för att styra mellan produktionsdomänen, det man är skyldig att göra som anställd och förklaringsdomänen som är dialogens och psykoterapins domän. Dessa idéer kan givetvis även användas av vem som helst som är intresserad av att komplettera sitt yrkeskunnande med systemteoretisk teori och praktik.

1985

SwePub titelinformation: Arbetsmiljöbestämning och yrkesinspektion.

2012