Lönar det sig med mer vallfoder till korna

2009

Grovfoder i form av ensilage, hö och bete utgör en stor del av totalkostnaden i nötköttsproduktionen. Syftet med föreliggande rapport är att beräkna kostnaden för att producera grovfoder till dikor, rekryteringskvigor och slaktungnöt. Kostnaderna uttrycks i kr per kg torrsubstans (ts). Kostnaderna beräknas för både relativt näringsfattigt foder lämpligt för bl.a. sinlagda dikor och näringsrikare foder lämpligt för bl.a. växande ungnöt. Dessa produktionskostnader kan sedan sättas in i kalkyler för dikor och olika former av ungnötsuppfödning för att beräkna den samlade lönsamheten. Rapporten är en del av projektet "Vägar till lönsamma, attraktiva och växande företag med dikobaserad nötköttsproduktion" som syftar till att finna produktionsmodeller och företagsformer som möjliggör full kostnadstäckning även om alla djurbidrag frikopplas och konkurrensen från importkött ökar. Full kostnadstäckning innebär att produktionen kan betala lantarbetarlön för insatt arbete samt avskrivningar och bankränta på investeringar djur, byggnader, stängsel, maskiner och driftskapital. Därför förutsätts större besättningar och därmed större producerade grovfodermängder än i dagens typiska svenska nötköttsföretag. Det förutsätts också att vintergrovfodret utgörs av ensilage. Hö bedöms bli dyrare i stora växande nötköttsföretag i vårt klimat med osäkra väderleksförhållanden under vallskörden. Förhoppningsvis kan rapporten också vara användbar inom dagens nötköttsrådgivning även om kalkylerna främst är avsedda för forskning om framtida nötköttsproduktion. Lars Neuman LRF Konsult, Bertil Albertsson Jordbruksverket och Per Lingvall SLU har givit värdefull hjälp när det gäller maskin-, växtnärings-respektive ensileringsfrågor. Christian Olsson, MR Sjuhärad har beräknat kostnaderna för lastbilstransporter av rundbalar. Pernilla Salevid LRF Konsult och SLU har läst rapportutkast och visat på möjligheter att förbättra texten. Arbetet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

2005

Vi vet alla att det är viktigt med en bra kost, trots detta missköter många sin kosthållning. Detta beror oftast på bristande kunskap om vad som är bra kosthållning och svårigheten att bryta ett invant mönster och ändra sitt beteende. Att arbeta i skift som bland andra poliser gör är något som ofta försvårar för individen att äta hälsosamt. För att lära sig förbättra sin hälsa genom en bättre kost, oavsett skiftarbete eller inte, behövs kunskap om grunderna i vad vår kost innehåller, vad de olika komponenterna i maten har för funktion och dess påverkan i kroppen. Vi beskriver de olika komponenterna fett, protein, kolhydrater, vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer och vatten. Dessa finns i våra livsmedel och är alla livsviktiga för att vi ska bibehålla en god hälsa. Vidare beskriver vi ur ett beteendevetenskapligt perspektiv problemet med att bryta ett invant mönster vilket krävs för att ändra sin kosthållning och vad man bör tänka på för att lyckas lösa detta. Det handlar bland annat om vikten av att inse att måltiden under arbetstiden måste planeras. Detta behöver inte innebära långkok och färdiga matlådor varje dag utan det handlar mer om ett tankesätt. Att ha någon form av struktur på sina matvanor är viktigt för att undvika att hamna i situationer där t.ex. snabbmat är enda utvägen. Arbetet behandlar även vad en skiftarbetande polis bör tänka på med allt som det innebär, att äta nattetid, stressen, de korta och oregelbundna rasterna. Detta är något som kan vara svårt att handskas med men det går definitivt att lösa. Avslutningsvis kommer vi att presentera tre förslag på måltider som har ett bra näringsvärde, inte kostar för mycket, lätt att ta med sig i matlåda samt ej kräver för mycket av kocken. Ett måtto som vi tar upp i arbetet är: De som inte tror att de har tid med fysisk aktivitet och god kosthållning måste förr eller senare sätta av tid för sjukdom.

2005

Men constitute the overwhelming majority of snuff users in Sweden, but the use of snuff has increased in both sexes during the last 20 years. The ban on tobacco smoking in restaurants and bars, which was introduced recently, may increase the consumption even more. In 2004 22% of Swedish men used snuff daily and 3% of the women. The use of snuff decreases with age and is now highest in the aged group 18-29 years. The strongest increase in snuff use has occurred among well educated men and women. Daily use of snuff is rarely combined with daily smoking, but often with occasional smoking. Snuff use among teenagers follows the same pattern as among adults, with an increase among both boys and girls during the 1990s. In 2004 21% of the boys and 8% of the girls at the age of 15 used snuff daily or occasionally. There are major regional differences in the use of snuff, which is more common in northern Sweden. This is particularly evident for snuff use during pregnancy.