Lönar det sig med mer ensilage och bete till korna?

Fornvännen, 2008

Socialmedicinsk Tidskrift, 2011

Professor i prevention, Institutionen för Folkhälsovetenskap, Köpenhamns universitet och ordförande i den danska arbetsgruppen för review av ojämlikhet i hälsa Senior Adviser till Malmökommissionen.

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.

2021

Människan föds med en kombination av social kognition (rytmisk synkronisering av beteende), språk & exekutiva funktioner liksom konstruktivt minne. Dessa möjliggör tillsammans entreprenöriellt tänkande. I bakgrunden lurar mentala fallgropar bekräftelse-bias, tribalism och dysrationalia – oförmågan att tänka logiskt trots tillräcklig intelligens. Från min tidigare forskning vet jag att Entreprenöriellt tänkande påverkas av prospektivt ledarskap. Men vi måste också vara rationella. Från detta projekt föreslår jag tre faktorer: (1) epistemisk vaksamhet (2), numeracy (3) och disjunktivt resonerande. På basis av rationellt entreprenöriellt tänkande kan jordbruket och dess kontext. Klimat är ett komplex där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer över lång tid. ’Kolcykeln’ är central. Den moderna biosfären började framträda vid den Kambriska explosionen (-541 miljoner år före nutid; CO2 nivå ~5000 ppm). Sedan dess har Jorden genomgått ~100 klimatförändringar; 90 % av koldioxiden har r...

2005

Men constitute the overwhelming majority of snuff users in Sweden, but the use of snuff has increased in both sexes during the last 20 years. The ban on tobacco smoking in restaurants and bars, which was introduced recently, may increase the consumption even more. In 2004 22% of Swedish men used snuff daily and 3% of the women. The use of snuff decreases with age and is now highest in the aged group 18-29 years. The strongest increase in snuff use has occurred among well educated men and women. Daily use of snuff is rarely combined with daily smoking, but often with occasional smoking. Snuff use among teenagers follows the same pattern as among adults, with an increase among both boys and girls during the 1990s. In 2004 21% of the boys and 8% of the girls at the age of 15 used snuff daily or occasionally. There are major regional differences in the use of snuff, which is more common in northern Sweden. This is particularly evident for snuff use during pregnancy.

2005

Project on Equal Pay" var ett EU-finansierat JämO-projekt med syfte att bidra till jämställda löner genom att påvisa mervärden samt att ta fram användbara verktyg för lönekartläggning och löneanalys m m. Tio företag och kommuner medverkade och studerades under 2002-2003 via deltagande observation, intervjuer och enkät. Alla organisationerna genomförde lönekartläggning och en hann upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Förankringen i organisationerna och beslut om heltäckande lönekartläggning tog längre tid än förväntat och var inte klart vid projekttidens utgång. Verktygen var uppskattade och deltagarna övertygade om att jämställda löner skapade mervärde. Lagkravet var dock viktigare för engagemanget än eventuella mervärden. Projektet gav positivt underlag för informationsspridning, lönesättning och diskussion om arbetsinnehåll. På sikt är förändrade värderingar avgörande för framgång.

SSRN Electronic Journal, 2000

Sciences. The main objectives with the Centre are to tie together research groups at the different departments and universities; provide seminars and workshops within the field of environmental & resource economics and management; and constitute a platform for a creative and strong research environment within the field.

2013

Purpose: The purpose of this study is to highlight how forest machine entrepreneurs, forest managers and timber buyers experience the follow-up after thinning and felling in the forest to achieve the environmental certification systems FSC and PEFC requirements. Method: The study was qualitative and was performed through telephone interviews. The sample consisted of ten respondents, five forest machine entrepreneurs and five respondents who work or have previously worked as forestry managers or timber buyers in southern or central Sweden. The data was then analysed using qualitative content analysis. Results: Follow-up of environmentally certified forestry is an important part in achieving the objectives of environmental certifications. Experiences differed regarding the importance of the frequency of these follow-ups. However, feedback after a follow-up was seen as important since it provides an opportunity to improve, moreover the demand for feedback is increasing. This study showed that dialog and cooperation is called for by all parties and that this can lead to improvements in the quality of environmentally certified forestry. Good harvest area directives and joint-monitoring are key elements for the creation of continuous improvements regarding environmentally certified forestry.

2013

Tidsskriftet Antropologi, 1996

Ulf Johansson Dahre: Indigenous peoples and the right to self-determination: selfdetermination towards a new meaning? The beginning of the last decade of the 20th century has seen the end of a distinet era in international relations. This era, encompassing the years 1945-1990, was the era of decolonization, in which self-determination was defined or understood in relation to decolonization in the third world. This era also brought a distinet definition of self-determination. Entitled to self-determination were the peoples of European overseas colonies. Minorities and indigenous peoples excluded. However, a redefinition, or an extension of the concept, is ocurring. It is likely that self-determination will become a legal right of indigenous peoples, but not explicitly recognizing secession, but a right to political and social participation within the existing States. In the transition from colonial to postcolonial contexts, self-determination is becoming a means of conflict resolutio...

rapport nr.: CFK- …, 2007

2015

Det svenska miljöarbetet inriktas mot de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Varje mål har försetts med preciseringar som skall vara vägledande för aktörerna på miljöområdet i deras arbete med att uppnå måluppfyllelse. Uppföljningen, det vill säga den analys som skall visa om målen är på väg att uppnås eller inte, är baserad på indikatorer. För varje miljökvalitetsmål finns ett antal indikatorer utpekade vars utveckling årligen följs upp.