Leverantörsvalets kriterier i SME : I en bytesekonomisk kontext

2011

Tidskrift för genusvetenskap, 1997

2014

2010

Av jordens befolkning bor cirka 85 procent i tillväxt-och utvecklingsländer. Det är också i dessa länder som tillväxten framöver antas bli som störst. Globaliseringen har lett till att pengar idag överförs mellan länder snabbare än någonsin tidigare och Svenska direktinvesteringar utomlands har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Direktinvesteringarna beror till stor del på företagsförvärv av redan existerande företag då det idag är vanligare att företag växer genom förvärv än genom etablering av en helt ny verksamhet. Vid företagsförvärv på tillväxtmarknader finns det många möjliga värderingsmodeller som man kan använda sig utav, dock råder det delade meningar bland akademiker, kapitalplacerare och representanter från industrin om vilka modeller som är lämpligast. Syfte: Syftet med studien är att, ur ett fundamentalvärderingsperspektiv, belysa svårigheterna som svenska företag står inför vid förvärv på tillväxtmarknader samt redogöra för hur dessa hanteras praktiskt. Vidare är syftet att undersöka och förstå hur de praktiskt använda metoderna eventuellt skiljer sig ifrån rådande teoribildning. Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningar har en kvalitativ metod använts eftersom ämnet är tämligen komplext och eftersom det är en redogörande studie. Slutsats: Slutsatsen är att de vanligaste svårigheter som företagen står inför är kopplade till den externa och ickepåverkbara marknadsrisken men att det i teorin finns flera sätt att hantera detta. I praktiken är dessa lösningar emellertid sällan använda.

2008

The purpose of this thesis is to evaluate and develop a useful theory of human behavior that recognizes the importance of our emotions. The new framework, called the theory of emotional choice, is developed by a holistic method in which results from the fields of psychology, sociology and (neuro-) biology are used to mutually support the conclusions. The theory is distilled into six preliminary points, which are based on the finding that we are not thinking as logical, rational and longsighted as is often assumed. Instead the regular human thinking is suggested to be shortsighted, intuitive and ruled by our emotions and our needs for generality, causality and normality. To demonstrate the usefulness of the new framework, it is used in an analysis of financial bubbles. Additionally, the fields of negotiation, election and ethics are suggested as potentially interesting to analyze with the new theory.

VTI Rapport, 2010

The purpose of the present project is to examine whether or not economic analysis and quantified assessments have been part of the information used when designing and implementing these environmental quality standards for nitrodioxid and particles in air. Such assessments are regularly used in the transport sector in Sweden but several studies in Sweden and abroad have found that this is not the case for environmental policies. Most of these studies argue that this type of information is important for an efficient design of policy instruments and abatement measures. Efficient policy design was also considered an important part in the new environmental policy and the Swedish EPA was commissioned to develop methods of integrating costs of environmental impacts into economic and social decisionmaking models but also to investigate the possibility to use economic policy instruments. A finding in this study is that the Environmental quality standards have resulted in a number of activities at different levels of society. At the municipality level measurements of air quality are undertaken and information on these levels is provided to the public, while the Swedish EPA develops regulations and also makes assessments and decides on research programmes. The impact of the standards on air quality and societal costs however has so far been limited since few of the abatement measures presented in the action programmes have been implemented and these are to some extent introduced for other reasons than air quality. There is however a risk that the Environmental quality standards have resulted in abatement measures which have had a minor impact on human health. The conclusion is that socioeconomic analysis and quantified assessments are and have been lacking in the decision making regarding environmental policies for improved air quality in Sweden. Therefore policy makers are not notified about possible conflicts between improvements in air quality and other objectives in society and neither are they notified about possible synergies between different abatement measures. Quantified economic analysis is used in the transport sector partly for the reason of assessing trade-offs and possible conflicts between different policy objectives. This is also likely to be an important aspect to consider in the design of environmental policies and it is therefore troublesome that this kind of a systematic approach to evaluation is not used on a regular basis.

2012

2009

2012

2015

I denna studie analyseras hur företag inleder export till svåra marknader och vilken roll statligt exportfrämjande och andra kanaler spelar. Den är en del i Tillväxtanalys uppdrag att föreslå mätmetoder och indikatorer för att skatta effekterna av statliga främjandeinsatser.

Fornvännen, 2008

Pedagogisk forskning i Sverige, 2019

Vid den senaste lärarutbildningsreformen beslutades att på de flesta lärarutbildningsprogrammen ska lärarstudenter skriva självständiga arbeten omfattande totalt 30 högskolepoäng. Vid många lärosäten har detta lett till en uppdelning i två olika självständiga arbeten: en konsumtions- och en produktionsuppsats. Denna studie undersöker om konsumtionsuppsatser – en typ av kunskapsöversikter – innebär en ny bedömningspraktik för lärarutbildare som examinatorer. Examinatorer vid lärosäten med lärarutbildning har blivit intervjuade och fått besvara en enkät rörande dessa bedömningskriterier. Resultaten indikerar att en majoritet av examinatorerna inte ser stora skillnader mellan att bedöma en konsumtionsuppsats och en mer traditionell produktionsuppsats där egen empiri i form av till exempel intervjuer samlas in och analyseras. Vid intervjuerna framkom dock några skillnader mellan de två uppsatstyperna. Dessa hänger huvudsakligen ihop med antingen hur strukturen byggs upp, vad som är meto...

2010

rapport nr.: CFK-rapport 2003: 02a, 2003

Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden 55 En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad Jag vill börja med att berätta historien om Peter 26 år gammal och hans erfarenheter av jakten på ett boende i Göteborg. För Peter har det inte varit aktuellt att köpa en bostadsrätt, utan han har satsat sina resurser på att söka efter något som han kan hyra. Han är student och har därför en relativt begränsad budget, som utgörs av de studielån som betalas ut via CSN. Vidare inser Peter att för att överhuvudtaget ha möjlighet att kunna skaffa ett boende, måste han vara beredd att lägga en ganska stor del av studielånet på hyran. Han säger att han är beredd att göra det och att i Göteborg ges det inte många möjligheter till att vara en kräsen bostadskonsument, utan det är bara att hålla tillgodo med det som erbjuds. Anledningen till att jag väljer att presentera Peter separat, är att jag vill lyfta fram hans erfarenheter av bostadsmarknaden. Han får statuera belysande exempel på hur det kan gå om man ger sig in i den snåriga djungel av svarta hyreskontrakt, brutna löften och stunder av hopp och förtvivlan, som utgörs av Göteborgs bostadsmarknad. I: Du kan väl berätta lite om ditt boende och om du är nöjd osv.? Peter: Bor på Kjellmansgatan i stadsdelen Masthugget i Göteborg. I studentkorridor, 8 personer i korridoren, med var sitt rum på 19 kvadrat med badrum och delat kök. Ja… jag är nöjd. Läget är jättebra, läget i stan. Men sedan är det ju både plus och minus med korridorslivet. Det är inte det att det är så många, för det alltid några som inte är här eller som man inte ser. Några forskar… så det är väl fem-sex stycken som man ser hela tiden. Men man får ju inte välja vilka man bor med. Om man skulle jämföra med ett kollektiv eller någonting. Då kan man ju handplocka personer som man vet att man kommer överens med. Men, alla är ju… (tänker efter) alla är ju i samma situation liksom. Så det är ingen som vinner på att köra någon tuff stil eller tro att det är någon som bestämmer i hela köket, alla gör lite som dom vill. Flyttar runt i lådor och skåp och sånt. Men ändå, man får ju inte välja, jag hade ganska mycket tur (ang. de andra i korridoren). Jag är ensam kille på sex stycken tjejer, men där min kompis bor är det en tjej och sex killar, jag tror att balans är det bästa, så nära hälften tjejer och killar som möjligt. Det kan bli lite hysteriskt där ute ibland känns det som. I: Vad kom i första hand när du sökte efter boende? Peter: Det var överhuvudtaget att skaffa. I: Det är så pass svårt? Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden 66 Peter: JA. Jag hade extrem otur. Jag blev ju lovad en lägenhet och så blev det aldrig av… jag gick ju och hoppades på den hela tiden. Så jag fick ju flytta runt då hos kompisars kompisar och jag hade ju väldig tur i oturen och hittade liksom genom annonser i tidningen också. Hittade ett studentrum, som visade sig vara ett förråd, för 3000kr i månaden. Det var genom en annons i GP. Jag bodde där i två eller tre veckor och vantrivdes något fruktansvärt. Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden 77 Peter: Här i stan tror jag det kommer att bli bättre. Jag har svårt att se att skulle kunna bli sämre faktiskt. Jag tror på en ljusare framtid. Jag tror det blir bättre, det kan inte bli sämre. Tyvärr blir det nog mer bostadsrätter, för folk är villiga att betala för att bo centralt. Något positivt är att folk kanske kommer att engagera sig mer kollektivt och bo mer kollektivt I: Vad tror du det är som möjliggör en förbättring? Peter: Att det byggs fler bostäder. Nu talar jag bara bostadsbrist, att ha eller inte ha. Om ett tag kommer det bli bättre, om det inte blir mer så privatägda bostadsbolag och så, som enbart vill göra det för att tjäna pengar. Det gick ju ganska bra för Peter till slut, som vi ser i den första sekvensen av dessa citat, och han förefaller vara relativt nöjd med sitt nuvarande boende i sitt korridorsrum. Det går inte att undgå att reagera över hans, trots alla motgångar, kvardröjande optimism och framtidshopp angående dels sin egen bostadssituation, dels utvecklingen av situationen i Göteborg i stort. Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden