Ungdomskultur i Sverige

2007

Recension: Kulick, Don (Red.) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur 2005, 459 s. Oversattning Rita Paqvalen

Humanetten, 2022

2019

The aim of this dissertation is to contribute with knowledge about how speech communities are formed and maintained in Swedish preschools when minority language children participate. The dissertati ...

2020

Den har rapporten ar framtagen av SLUs vetenskapliga rad for djurskydd i syfte att utvardera djurvalfarden hos minkar inom svensk palsdjursproduktion och bedoma om den vetenskapliga litteraturen ger stod for att produktionen, sa som den bedrivs i dag, ger djuren mojlighet att bete sig naturligt. Minkar som fods upp for palsproduktion i Sverige maste hallas och skotas enligt Statens jordbruksverks foreskrifter och allmanna rad (SJVFS 2012:14) om uppfodning och hallande av palsdjur. Rapporten har tagits fram pa uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhallning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skotsel vid palsuppfodning, onormalt beteende, miljoberikningar, smittskydd, forekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat pa tillganglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras. Minken ar en opportunistisk kottatare som behover ata re...

rapport nr.: CFK-rapport 2003: 02a, 2003

Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden 55 En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad Jag vill börja med att berätta historien om Peter 26 år gammal och hans erfarenheter av jakten på ett boende i Göteborg. För Peter har det inte varit aktuellt att köpa en bostadsrätt, utan han har satsat sina resurser på att söka efter något som han kan hyra. Han är student och har därför en relativt begränsad budget, som utgörs av de studielån som betalas ut via CSN. Vidare inser Peter att för att överhuvudtaget ha möjlighet att kunna skaffa ett boende, måste han vara beredd att lägga en ganska stor del av studielånet på hyran. Han säger att han är beredd att göra det och att i Göteborg ges det inte många möjligheter till att vara en kräsen bostadskonsument, utan det är bara att hålla tillgodo med det som erbjuds. Anledningen till att jag väljer att presentera Peter separat, är att jag vill lyfta fram hans erfarenheter av bostadsmarknaden. Han får statuera belysande exempel på hur det kan gå om man ger sig in i den snåriga djungel av svarta hyreskontrakt, brutna löften och stunder av hopp och förtvivlan, som utgörs av Göteborgs bostadsmarknad. I: Du kan väl berätta lite om ditt boende och om du är nöjd osv.? Peter: Bor på Kjellmansgatan i stadsdelen Masthugget i Göteborg. I studentkorridor, 8 personer i korridoren, med var sitt rum på 19 kvadrat med badrum och delat kök. Ja… jag är nöjd. Läget är jättebra, läget i stan. Men sedan är det ju både plus och minus med korridorslivet. Det är inte det att det är så många, för det alltid några som inte är här eller som man inte ser. Några forskar… så det är väl fem-sex stycken som man ser hela tiden. Men man får ju inte välja vilka man bor med. Om man skulle jämföra med ett kollektiv eller någonting. Då kan man ju handplocka personer som man vet att man kommer överens med. Men, alla är ju… (tänker efter) alla är ju i samma situation liksom. Så det är ingen som vinner på att köra någon tuff stil eller tro att det är någon som bestämmer i hela köket, alla gör lite som dom vill. Flyttar runt i lådor och skåp och sånt. Men ändå, man får ju inte välja, jag hade ganska mycket tur (ang. de andra i korridoren). Jag är ensam kille på sex stycken tjejer, men där min kompis bor är det en tjej och sex killar, jag tror att balans är det bästa, så nära hälften tjejer och killar som möjligt. Det kan bli lite hysteriskt där ute ibland känns det som. I: Vad kom i första hand när du sökte efter boende? Peter: Det var överhuvudtaget att skaffa. I: Det är så pass svårt? Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden 66 Peter: JA. Jag hade extrem otur. Jag blev ju lovad en lägenhet och så blev det aldrig av… jag gick ju och hoppades på den hela tiden. Så jag fick ju flytta runt då hos kompisars kompisar och jag hade ju väldig tur i oturen och hittade liksom genom annonser i tidningen också. Hittade ett studentrum, som visade sig vara ett förråd, för 3000kr i månaden. Det var genom en annons i GP. Jag bodde där i två eller tre veckor och vantrivdes något fruktansvärt. Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden 77 Peter: Här i stan tror jag det kommer att bli bättre. Jag har svårt att se att skulle kunna bli sämre faktiskt. Jag tror på en ljusare framtid. Jag tror det blir bättre, det kan inte bli sämre. Tyvärr blir det nog mer bostadsrätter, för folk är villiga att betala för att bo centralt. Något positivt är att folk kanske kommer att engagera sig mer kollektivt och bo mer kollektivt I: Vad tror du det är som möjliggör en förbättring? Peter: Att det byggs fler bostäder. Nu talar jag bara bostadsbrist, att ha eller inte ha. Om ett tag kommer det bli bättre, om det inte blir mer så privatägda bostadsbolag och så, som enbart vill göra det för att tjäna pengar. Det gick ju ganska bra för Peter till slut, som vi ser i den första sekvensen av dessa citat, och han förefaller vara relativt nöjd med sitt nuvarande boende i sitt korridorsrum. Det går inte att undgå att reagera över hans, trots alla motgångar, kvardröjande optimism och framtidshopp angående dels sin egen bostadssituation, dels utvecklingen av situationen i Göteborg i stort. Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden

2004

Den mentalhygieniska rörelsen under 1900-talet har kallats för den nya psykiatrins korståg i västvärlden. Det nya var ambitionen att utvidga den psykiatriska vetenskapen till att omfatta definitioner av psykisk hälsa och inte enbart definitioner av sjukdomstillstånd. Den ...

2012

Ungdomsåren är en dramatisk men också problematisk fas i livet, då många flickor väljer att sluta med sitt idrottsliga engagemang och den fysiska aktiviteten minskar. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är fysisk aktivitet mycket betydelsefull och det behövs därför initiativ för att högstadieflickor ska fortsätta vara fysiskt aktiva inom idrottsrörelsen. Skånes Idrottsförbund och åtta kommuner i nordöstra Skåne

uu.diva-portal.org

Nach den guttern wie sie einbringen undt nach eines jeden Vermuegen. Jacob Steinb[erg]: Von sein Eigenthumb undt nach eines jeden Lohn undt Lehnung. Lov. De Geer: Nao den paorden iss wol gutt maor beter nao Vermoegenheit. Jörgen Schildt: Nach dem Rossdienst undt nach jeder Marck so er verrossdiensten muss. Joh. Appelg[ren]: Effter rosstiensten och marketals förmedelst samma verderingh. Oluf Rosemsch[öld]. Effter rosstiensten och dess verderingh. Class Plantting samma meening. And. Swensche samma manier. Casp. Liliencron blifver vid Louis de Geers mening … (Riksdagsprotokoll, 1904:295f.

Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift

Hur kan kulturaktiviteter komplettera den vanliga vården när det gäller att förbättra människors hälsa? En uppföljande studie av en försöksverksamhet, ”Rehabilitering med kultur”, i Stockholm betonar att kulturaktiviteter kan komplettera, men inte ersätta, sjukvård och rehabilitering. Grundläggande är att olika kunskapsparadigm – studier av mätbara effekter samt kvalitativa studier av de omätbara ges utrymme sida vid sida. I den kvalitativa studien diskuteras mötet mellan två perspektiv. Det ena är performansorienterat och innebär att uppmärksamma människors framträdanden. Det andra perspektivet gäller vad vi menar med hälsa. Förståelsen av hälsa utgår från ett begrepp som tar fasta på människors handlingsförmåga och välbefinnande som det mest användbara i sammanhanget. I artikeln presenteras en performansorienterad modell, som kan tillämpas för att synliggöra hur människor kan mobilisera och ta vara på sina egna resurser.