Demokrati, socialt kapital och förtroende

2004

People are constantly using there friends in order to ask for a favor or to get hold of some information. This is usually done unconsciously and it is just viewed as everyday life behavior. The function and the use of these links definitely have a value, which means that it can be viewed as a form of capital. But this capital is not caught in the traditional theories of physical capital or human capital; it demands it's on theorization. The collective name for these theories is social capital theory. Social capital is connected to human capital theory but there is one significant difference and that is that social capital focus on the value that arise in the relation between people, while human capital focus on the individual. The importance of social capital should not be underestimated especially not in relation to the labor market, which is the focus for the essay. The main purpose for this essay is to look at how social capital works and how it can be used for an unemployed person in his or hers search for a job. I do this by first look at social capital theory in general; this is done both from an individual and a collective perspective. I then combine the insights from these chapters with the specific problems that arise when a person is in a job searching process. This creates the right tools for the final analyze that are based on the results from my empirical qualitative investigation of an organization for unemployed people above the age of 50. This organization, called Sera, tries to get people in to the labor market by establishing personal contacts with different companies. The result from this analyze is that social capital plays an important part in the job searching process both in form of strong ties and weak ties. The strong ties are important in order to motivate the members to keep up the search, and to raise the member's confidence and life quality. The weak ties have its advantages in the transmission of information between Sera and companies but also between Sera and other similar organizations. The overall impression is that social capital has a potential to be a good tool for marginalized groups to overcome the existing discrimination on the labor market and that it is possible to build up relevant social capital on a collective level even though its individuals lacks it.

2012

Forhallandet mellan islam och demokrati har diskuterats ur manga olika perspektiv. Det finns manga roster bland religiosa och sekulara tankare som avfardar en forening mellan islam och demokrati. A ...

Socialvetenskaplig tidskrift, 2016

I denna artikel diskuterar vi expertisbildning och professionalisering i frivilliga organisationer på det sociala området. Det finns två infallsvinklar i texten: dels vill vi se den allt större tonvikten på expertis och professionalitet som en följd av professionaliseringsdiskussionen i socialt arbete, dels undersöker vi hur denna utveckling förhåller sig till organisationernas demokratiska karaktär.

Socialvetenskaplig tidskrift, 2016

Syftet i denna artikel är att med fokus på kön och etnicitet undersöka och problematisera kategorianvändning i praktiskt socialt arbete. Utgångspunkt tas i den kritiska teoritraditionen i socialt arbete, som betonar relationen mellan strukturell nivå och individnivå.

2007

2012

This dissertation deals with how Swedish society is confronting the democratic challenge of finding ways to integrate individuals and groups with a diversity of cultural and religious beliefs and s ...

2006

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska börsnoterade företag redogör för sitt sociala ansvar i årsredovisningar. Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Vi har valt att göra en innehållsanalys för att strukturera det material som företag ger oss angående deras sociala ansvar. Teoretisk Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i referensram: legitimitetsteorin. Därefter använder vi oss av intressentteorin för att kunna förklara vem företaget ska vara socialt ansvarsfulla emot. Teorier kring corporate social responsibility används för att förklara hur företag kan vara socialt ansvarsfulla. Utav de teorier som finns inom forskningsområdet CSR har vi valt att framförallt fokusera på corporate social performance. Empiri: Det empiriska material som presenteras i uppsatsen bygger uteslutande på uppgifter som företag lämnat i sin årsredovisning. Slutsatser: Slutsatserna i denna uppsats har vi valt att presentera på två sätt. Dels har vi gjort en matris i vilken det är möjligt att placera in företagen efter olika kriterier. Därefter presenterar vi åtta hypoteser som vi tycker skulle vara intressanta att utforska närmre.

1989

K & K/K&K, 2023

Även om det inte råder någon konsensus kring den liberala demokratins specifika karaktär eller orsak så finns det en utbredd föreställning om att den idag befinner sig i kris (Notle; Diamond; Klassen et al). Men som Reinhart Koselleck visat är den liberala demokratin också det moderna samhällsskick som allra tydligast gjort grekernas krínein, det vill säga separation, kris och kritik, till sin grundförutsättning (Koselleck), varför dess "frammarsch (…) varit åtföljd av ett konstant trumslag av intellektuell oro" (Runciman xii.) Som offentligt uttryck för denna kris kan protesten förstås som ett konstitutivt gränsfenomen som kännetecknar den liberala demokratins kärna och lagliga begränsning (Terwindt). När enskilda individer, eller politiska rörelser från höger till vänster protesterar och vill påverka partipolitiken och organiseringen av samhället kan de alltså ses som ett symtom på en konstitutiv kris för och i den liberala demokratin. Oavsett om protesten manifesteras av en politisk rörelse eller ett konstverk innebär denna breda förståelse av begreppet protest att den antingen kan peka mot ett övervinnande av den liberala demokratin eller mot en reformation av dess organisation. Protesten som form sätter i denna mening den liberala demokratin i kris genom att uppmärksamma dess inre motsättningar

Sociologisk Forskning

Hur kan man gå med på att medarbeta i detta? Sociologisk Forskning (2013/3-4) innehåller tre berömda inlägg ur tidskriftens samtidshistoria. Det är Hans Zetterbergs "Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi" (1966), där han beklagar ensidigheten i svensk sociologis inlån av amerikanska förebilder, Walter Korpis "Om undran inför sociologerna" (1990) där han gör sig lustig över alla sociologer som inte är som han, och som han därför inte begriper, och Rita Liljeströms "Individen, paret och banden mellan generationer" (1986) som presenterar ett forskningsprogram från Göteborgsinstitutionen som skulle ha blivit intressant om det hade genomförts. Redaktionen motiverar detta, främst Korpis inlägg: "Sociologin är ju en på många sätt både självupptagen och självspäkande disciplin, med ett exceptionellt beroende av de klassiska texterna och med ständigt återkommande föreställningar om det egna ämnets 'kris'. Samtidigt har disciplinens institutionella förutsättningar och dess informella hierarkier och värdesystem ofta undandragit sig sociologernas kritiska blick." Det här är vanliga föreställningar-men vad jämför man med? Hur utvecklas en "disciplin" om den inte är upptagen med att granska sina grundläggande försanthållanden och en ofta institutionsberoende oförmåga att ändra dessa eller ens visa deras hållbarhet? Skulle det vara ett fel? Vad menas med "exceptionellt beroende" av klassiska texter? Vad jämför de med i en tid då Darwin och Einstein ständigt diskuteras inom sina vetenskaper och till och med Lamarck börjar tas på allvar igen? Och det andra påståendet då, bristen på kritisk blick-vad betyder det? Innehåller det en jämförelse (t.ex. med statsvetenskap?) eller har sociologikritikerna helt enkelt gjort fel? Gäller det Sverige? Annars finns ju mängder av material, som Sociology of