Ungdomars inställning till att ta körkort 2002-2009

2020

Detta är en kvantitativ studie som har gjorts genom en enkätundersökning i syfte att undersöka politiska attityder till förskolläraryrkets status och profession ur ett genusperspektiv. Vidare ämnar vi undersöka betydelsen av politikernas partitillhörighet, könsidentitet, utbildningsnivå och ålder i relation till deras attityder. Svar från 84 politiker i fem kommuner i Västra Götalands län ligger till grund för resultatet i studien. Studien utgår från frågeställningen "vilka attityder till förskolläraryrket som profession blir synliga och hur skiljer sig dessa åt?". Genom tabeller och diagram redovisas ett resultat som bland annat tyder på att det är en majoritet av politikerna som är är positivt inställda till att förskolläraryrkets status höjs och att det fortfarande finns vissa könsstereotypa åsikter kring hur lämpligt det är med förskollärare med manlig könsidentitet. Det blir också synligt att det finns attitydskillnader mellan politikernas kön och partitillhörighet. Studien utmynnar i en diskussion där de attityder till förskolläraryrket som blev synliga bearbetas. Diskussionen av studiens resultat landar i en slutsats om att förskolläraryrkets status som profession handlar om tolkningen av professionsbegreppet. Utifrån begreppet "hybridprofession" kan vi tolka förskolläraryrket som en profession.

2000

Bakgrund och syfte 1.1 Attityder 1.2 Risktagning i trafiken 1.3 Bilbältesanvändning 1.4 Säkerhetsutrustning för barn 1.5 Är invandrare en särskild riskgrupp? 1.6 Syfte 2 Trafikbeteende i invandrarnas ursprungsländer 2.1 Metod 2.1.1 Urval 2.

rapport nr.: CFK-rapport 2003: 02a, 2003

Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden 55 En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad En snårig stig på en överbelastad bostadsmarknad Jag vill börja med att berätta historien om Peter 26 år gammal och hans erfarenheter av jakten på ett boende i Göteborg. För Peter har det inte varit aktuellt att köpa en bostadsrätt, utan han har satsat sina resurser på att söka efter något som han kan hyra. Han är student och har därför en relativt begränsad budget, som utgörs av de studielån som betalas ut via CSN. Vidare inser Peter att för att överhuvudtaget ha möjlighet att kunna skaffa ett boende, måste han vara beredd att lägga en ganska stor del av studielånet på hyran. Han säger att han är beredd att göra det och att i Göteborg ges det inte många möjligheter till att vara en kräsen bostadskonsument, utan det är bara att hålla tillgodo med det som erbjuds. Anledningen till att jag väljer att presentera Peter separat, är att jag vill lyfta fram hans erfarenheter av bostadsmarknaden. Han får statuera belysande exempel på hur det kan gå om man ger sig in i den snåriga djungel av svarta hyreskontrakt, brutna löften och stunder av hopp och förtvivlan, som utgörs av Göteborgs bostadsmarknad. I: Du kan väl berätta lite om ditt boende och om du är nöjd osv.? Peter: Bor på Kjellmansgatan i stadsdelen Masthugget i Göteborg. I studentkorridor, 8 personer i korridoren, med var sitt rum på 19 kvadrat med badrum och delat kök. Ja… jag är nöjd. Läget är jättebra, läget i stan. Men sedan är det ju både plus och minus med korridorslivet. Det är inte det att det är så många, för det alltid några som inte är här eller som man inte ser. Några forskar… så det är väl fem-sex stycken som man ser hela tiden. Men man får ju inte välja vilka man bor med. Om man skulle jämföra med ett kollektiv eller någonting. Då kan man ju handplocka personer som man vet att man kommer överens med. Men, alla är ju… (tänker efter) alla är ju i samma situation liksom. Så det är ingen som vinner på att köra någon tuff stil eller tro att det är någon som bestämmer i hela köket, alla gör lite som dom vill. Flyttar runt i lådor och skåp och sånt. Men ändå, man får ju inte välja, jag hade ganska mycket tur (ang. de andra i korridoren). Jag är ensam kille på sex stycken tjejer, men där min kompis bor är det en tjej och sex killar, jag tror att balans är det bästa, så nära hälften tjejer och killar som möjligt. Det kan bli lite hysteriskt där ute ibland känns det som. I: Vad kom i första hand när du sökte efter boende? Peter: Det var överhuvudtaget att skaffa. I: Det är så pass svårt? Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden 66 Peter: JA. Jag hade extrem otur. Jag blev ju lovad en lägenhet och så blev det aldrig av… jag gick ju och hoppades på den hela tiden. Så jag fick ju flytta runt då hos kompisars kompisar och jag hade ju väldig tur i oturen och hittade liksom genom annonser i tidningen också. Hittade ett studentrum, som visade sig vara ett förråd, för 3000kr i månaden. Det var genom en annons i GP. Jag bodde där i två eller tre veckor och vantrivdes något fruktansvärt. Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden 77 Peter: Här i stan tror jag det kommer att bli bättre. Jag har svårt att se att skulle kunna bli sämre faktiskt. Jag tror på en ljusare framtid. Jag tror det blir bättre, det kan inte bli sämre. Tyvärr blir det nog mer bostadsrätter, för folk är villiga att betala för att bo centralt. Något positivt är att folk kanske kommer att engagera sig mer kollektivt och bo mer kollektivt I: Vad tror du det är som möjliggör en förbättring? Peter: Att det byggs fler bostäder. Nu talar jag bara bostadsbrist, att ha eller inte ha. Om ett tag kommer det bli bättre, om det inte blir mer så privatägda bostadsbolag och så, som enbart vill göra det för att tjäna pengar. Det gick ju ganska bra för Peter till slut, som vi ser i den första sekvensen av dessa citat, och han förefaller vara relativt nöjd med sitt nuvarande boende i sitt korridorsrum. Det går inte att undgå att reagera över hans, trots alla motgångar, kvardröjande optimism och framtidshopp angående dels sin egen bostadssituation, dels utvecklingen av situationen i Göteborg i stort. Al CFK-rapport 2003:02a Unga konsumenter på bostadsmarknaden

VTI Rapport, 2012

Referat Den 1 oktober 2009 infördes AM-behörigheten för att få köra moped klass I och samtidigt infördes krav på att föraren måste genomgå en praktisk och teoretisk utbildning hos behörig utbildare. Syftet med denna studie var att med hjälp av en för-och en efterstudie undersöka effekten av den nya utbildningen. Enkäten baserades på två olika teorier; theory of planned behaviour och prototype willingness model. Ett ytterligare syfte var att beskriva hur ungdomar ser på risker och vilka faktorer som påverkar dem att agera på ett eller annat sätt. I studien deltog personer i åldern 15-24 år; 901 personer i förstudien och 946 personer i efterstudien. Resultaten visade på relativt små skillnader mellan för-och efterstudien. Inställningen till att köra i 65 km/tim i tätort visade att mopedisterna i efterstudien inte ansåg att beteendet var lika vanligt bland kamrater och de hade en mindre tro på sin egen förmåga att köra fort. Med avseende på deras inställning till att dricka två starköl och sedan köra hem noterades också några signifikanta skillnader. Mopedisterna i efterstudien var i mindre grad bekymrade över att bli stoppade av polisen eller att råka ut för en trafikolycka. Resultatet gick i detta fall i en för trafiksäkerheten ogynnsam riktning. Rent allmänt fick den nya utbildningen ett gott betyg eftersom ungdomarna tyckte att den var bra och att man hade lärt sig mycket. Det man främst hade lärt sig handlade om regler och bestämmelser i trafiken. Resultaten från teorin prototype willingness model visade att de som själva ville köra för fort eller med alkohol i kroppen ansåg i högre grad än de andra att en sådan person var tuff, säker och klok. En modell testades utifrån de två olika teorierna. Resultaten visade att modellen förklarade 52 procent av deras vilja att köra för fort och 19 procent av deras vilja att köra hem efter festen. Med hänsyn till hastigheter var det först och främst att det var kul som förklarade deras vilja. En annan viktig faktor var att man kunde identifiera sig med en person som agerade på detta sätt och att man tyckte om en sådan person. Gällande alkohol så handlade det om att ungdomarna kunde identifiera sig med en person som skulle agera på detta sätt, men även att de tyckte om denna person. I detta fall var föräldrars acceptans viktig och dessa ungdomar upplevde ett visst tryck från kompisar. Sammanfattningsvis noterades ringa effekter av AM-utbildningen på riskbeteenden och attityder till dessa beteenden, samtidigt som utbildningen uppfattades som nyttig av många. En möjlig förklaring är att riskmedvetenhets-och självvärderingsaspekten inte fått genomslag och att fokus fortfarande är på kunskaper och regler trots den nya kursplanen.

2009

En del beslut gäller hela livet. En utvärdering av en cykelhjälmskampanj Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: Syftet med studien är att utvärdera vilken effekt en riktad informationskampanj om cykelhjälmsanvändning i kombination med ett cykelhjälmsavtal fick på deltagarnas inställning till och användning av cykelhjälm. Ytterligare ett viktigt syfte är att tillämpa ett teoretiskt angreppssätt för att förklara vilka faktorer som påverkar avsikten att använda cykelhjälm. Ett icke-representativt urval bestående av anställda inom samma försäkringsbolag beläget på tre olika orter i Sverige valdes. Två fungerade som försöksgrupp och den tredje som en kontroll-eller jämförelsegrupp. Mätningar gjordes före och efter kampanjen. Utbildningskampanjen hölls av anställda vid Falck Ambulans och varade i en timme. Tyngdpunkten i kampanjen var att fokusera på olyckor och skador på hjärnan när man inte bär hjälm. Deltagarna fick också möjlighet att underteckna ett cykelhjälmskontrakt, vilket innebär att de fick en gratis hjälm om de lovade att använda den. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkät. Resultaten visade att andelen personer som använt hjälm vid cykling till arbetet hade ökat betydligt bland dem som deltagit i utbildningen. Undersökningen visade också att efter kampanjen var avsikten att använda hjälm större bland personer i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. Då Teorin om Planerat Beteende (TPB) användes visade resultaten att den på ett övertygande sätt kunde förutsäga avsikten att bära hjälm. Den starkaste prediktorn var upplevd känsla av kontroll följt av subjektiv norm. Den svagaste TPB-prediktorn var attityd. Förklaringen av avsikten att använda hjälm förbättrades även då förväntad ånger och tidigare beteende lades till modellen. Resultaten från den Transteoretiska modellen visade att deltagarna i försöksgruppen i genomsnitt hade flyttat ett steg närmare förändring. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en informationskampanj, som också omfattar inslag av förstärkning (dvs. att få en cykelhjälm efter att ha skrivit under ett avtal om att använda denna hjälm), på ett signifikant sätt ökar sannolikheten att använda cykelhjälm till arbetet.

2010

Resvanor och inställning till färdmedel i Falu kommun Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: För att minska privattransporters negativa effekter på miljön är det viktigt att öka andelen som använder miljövänliga transporter. I denna rapport beskrivs färdmedelsanvändning och orsaker till att människor använder olika färdmedel i Falu kommun. Resultatet från en resvaneundersökning visar att deltagarna hade genomfört i snitt 3,3 delresor under dagen och för majoriteten av resorna, 64 %, användes bil. Buss, cykel och gång användes för omkring 10 % av resorna vardera. De flesta resor var till och från arbetet följt av resor för olika inköp. Resultatet från en attitydundersökning visar att deltagarna främst hade en positiv attityd till cykel men även till bil. Emellertid var det en rad omständigheter som upplevdes hindra cykelanvändning och istället innebar en fördel för bilen. Buss uppfattades något mer negativt och möjligheten att använda buss uppfattades lägre än möjligheten att använda bil. Intentionen att använda bil, buss och cykel påverkades framför allt av upplevd kontroll, sociala normer och attityd gentemot färdmedlet. Därutöver hade även vissa bakgrundsfaktorer såsom körkort och tillgång till bil betydelse för intentionen att använda olika färdmedel. Resultaten pekar på vikten av att förutsättningarna för att resa med alternativa färdmedel förbättras för att fler bilister ska välja att resa miljövänligt.

1994

This is the sixth and final report from the research program Youth Culture in Sweden, FUS. The volume is divided into four themes: gender and identity, spheres and institutions, styles and forms of expressions, and modernisation and history. In an ...

2007

In this interview study, eleven persons participated who had driven under the impairment of alcohol. All had been convicted, but instead of a prison term and as a condition of probation they had been sentenced to undergo a treatment program for drink drivers. In-depth interviews were carried out according to a fixed interview guide with opportunities for spontaneous comments. The interviews dealt with two different areas. The first concerned the respondents' attitude towards alcohol and driving from a general point of view and the second concerned their views on so-called "alcolocks". The results of the first part showed that most of the respondents had driven under the influence of alcohol on several occasions, but only two persons had previous convictions. The reasons for driving whilst impaired on the most recent occasion could be divided into three groups; an extraordinary situation, pure routine, and the morningafter when they believed that they were sober. Most of the participants did not feel that they were noticeably drunk and in general, the risk of being involved in a car accident was felt to be very small. The majority did not consider that alcohol made them poorer drivers. The event of being convicted influenced their self-image to different degrees and, for some, the feeling of guilt was difficult to live with. Those who felt the least shame were those who could transfer the responsibility to the situation, i.e. they did not have any control over what had happened or that they could not have acted in any other way. The subjective norm was also discussed and many thought that those who were nearest to them would object. Nevertheless, there were few who felt that others condemned them. The participants in the study were undergoing a program of treatment and everybody agreed that the punishment in itself, i.e. losing the driving-licence, would not have been sufficient but that they also needed the support and help which the treatment could offer. The second part of the study dealt with the respondents' opinions regarding alcolocks. From a general viewpoint, they were positive to an alcolock device, but this depended on how long it was to be fitted and the cost. All the respondents said that it was expensive both to acquire and to possess an alcolock. Several respondents had refrained and considered that it was only possible for persons with sufficient economic resources. Some of those who participated in the study considered that alcolocks should be fitted into all cars. Different reasons were given, but the main one was related to the problem if alocolock did not become part of all cars. In that case the respondents' would feel exposed when it was discovered that they had had an alcolock installed. The alcolock used by the respondents had been manufactured in Canada in the 1980s, and it was therefore not surprising that it was considered to be very complicated, unreliable and conspicuous. With regard to the risks associated with alcolocks, several respondents considered that blowing in the alcolock during a journey was associated with a large traffic safety risk. The participants also emphasized that alcolocks and treatment programs are two separate measures and many would have liked to have seen a better interaction. Some emphasized the importance of treatment and were of the opinion that an alcolock alone did not have the same positive effect as when it was combined with treatment.

2015

Bakgrund: Dopinganvändning är inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor påverkan på individers uppfattningar. Idrottande ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en påverkan på ungdomars uppfattningar om doping inom elitidrotten. Syfte: Att undersöka uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 år som har idrott som en del av sin utbildning i Gävleborgs län. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkätundersökning med 28 deltagare. Enkäten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrågor samt frågor som berörde doping och prestationer. Inkluderingskriterierna var att ungdomarna gick i skola i Gävleborgs län, läste idrottskurser och var över 18 år. Resultat och diskussion: Deltagarna menar att doping är fel, orättvist och varken äkta eller naturligt. Majoriteten anser att det går att nå den yttersta världseliten inom idrotten idag utan att dopa sig. Människors uppfattningar skapar miljön och den miljö som individer befinner sig i påverkar deras uppfattningar och beteenden. Detta gör att människors uppfattningar gällande doping kan leda till att andra människor får liknande uppfattningar. Slutsats: Ungdomsidrotten bör förespråka en dopingfri idrott, detta för att skapa en miljö som förhoppningsvis gör att ungdomar adapterar uppfattningar om att doping inte borde vara tillåtet inom elitidrotten. Dessa ungdomar skapar miljön för de kommande generationerna.