Brottsförebyggande arbete som politisk profilering

2010

2007

2010

Boken kritiserar förenklingar i det politiska samtalet där människor klumpas samman i kategoriska och grova kategorier. För det politiska partiet SD hamnar alla invandrare i en liknande kategori där deras individuella särdrag försvinner. För de sekulära humanisterna blir kritiken av all religion lätt onyanserad. Genom att framställa religion i motsats till upplysning bidrar diskursen till att misstänkliggöra särskilt de religioner som ses som mer exotiska som islam och judendom. Boken i innehåller också ett antal resonerande kapitel om det religiösa och sekulära språket som författaren hävdar inte är varandra uteslutande.

Socialmedicinsk Tidskrift, 2011

2016

Misshandel och sexuellt utnyttjande av barn ar mangfacetterade fenomen. Utredningen av dem kraver kunnande och mangsidigt myndighetssamarbete. Ur brottsutredningens synpunkt ar utredningen av valds-och sexualbrott mot barn alltid sa kallad kravande brottsutredning. Speciellt horande av barnet ska alltid koncentreras till poliser som ar specialiserade pa dessa fall. I verkligheten utreds valds-och sexualbrott mot barn ocksa av poliser som inte ar specialiserade pa utredning av dylika brott, eftersom det inte finns tillrackligt manga poliser som fatt specialutbildning ens for horanden av barn. A andra sidan finns det ocksa i utredningen av dessa brott sadana forundersokningsatgarder som inte kraver specialutbildning. Darfor bor varje polis kanna till de utmarkande dragen i utredningen av valds-och sexualbrott mot barn och ha beredskap att fordjupa sig i dem nar ett fall av detta slag kommer upp bland de egna arbetsuppgifterna. I den har boken har samlats de utmarkande dragen i brottsu...

2020

Detta är en kvantitativ studie som har gjorts genom en enkätundersökning i syfte att undersöka politiska attityder till förskolläraryrkets status och profession ur ett genusperspektiv. Vidare ämnar vi undersöka betydelsen av politikernas partitillhörighet, könsidentitet, utbildningsnivå och ålder i relation till deras attityder. Svar från 84 politiker i fem kommuner i Västra Götalands län ligger till grund för resultatet i studien. Studien utgår från frågeställningen "vilka attityder till förskolläraryrket som profession blir synliga och hur skiljer sig dessa åt?". Genom tabeller och diagram redovisas ett resultat som bland annat tyder på att det är en majoritet av politikerna som är är positivt inställda till att förskolläraryrkets status höjs och att det fortfarande finns vissa könsstereotypa åsikter kring hur lämpligt det är med förskollärare med manlig könsidentitet. Det blir också synligt att det finns attitydskillnader mellan politikernas kön och partitillhörighet. Studien utmynnar i en diskussion där de attityder till förskolläraryrket som blev synliga bearbetas. Diskussionen av studiens resultat landar i en slutsats om att förskolläraryrkets status som profession handlar om tolkningen av professionsbegreppet. Utifrån begreppet "hybridprofession" kan vi tolka förskolläraryrket som en profession.

Nordisk tidsskrift for kriminalvidenskab, 2019

In this article I address the question of whether there has been a punitive turn in Swedish crime policy or not. Since the punitive turn is connected to the downfall of the rehabilitative ideal, and to what David Garland has termed penal welfarism, I make my argument with reference to these phenomena in Sweden. I claim that there were two rationales behind the penal welfare state and the rehabilitative ideal in Sweden: a social liberal rationale built on paternalism and interventionism, and a social democratic rationale built on Marxist class analysis. My argument is that while penal welfarism is still operating in Sweden, the social liberal rationale has been discarded. This means that the social democratic rationale built on Marxist class analysis is now the single dominating force behind Swedish penal welfarism. The argument for a punitive turn in Sweden therefore has no support.

Socialt Arbete En Nationell Genomlysning Av Amnet, 2003

Socialvetenskaplig tidskrift, 2016

I denna artikel diskuterar vi expertisbildning och professionalisering i frivilliga organisationer på det sociala området. Det finns två infallsvinklar i texten: dels vill vi se den allt större tonvikten på expertis och professionalitet som en följd av professionaliseringsdiskussionen i socialt arbete, dels undersöker vi hur denna utveckling förhåller sig till organisationernas demokratiska karaktär.

2001