Fiskundersökningar i större vattendrag

2013

2014

Denna rapport utgor bade en vagledning for standardiserat elfiske i vattendrag och en allman oversikt om elfiske som provfiskemetod. Vagledningen ar utformad enligt de riktlinjer for standardiserat elfiske som Sotvattenslaboratoriet, institutionen for akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, har tagit fram for elfiske inom nationella miljoovervakningsprogram. Syftet ar att rapporten skall kunna anvandas bade som en manual med praktiska rad och som ett allmant uppslagsverk for elfiske. Den skall utgora ett grunddokument for elfiskeverksamheten i Sverige och aven for utbildning i elfiske. I rapporten presenteras information om det mesta som ror elfiske som provfiskemetod; till exempel bestammelser som ror tillstand for elfiske och djuretiska aspekter vid praktiskt elfiske, men ocksa information om olika typer av elektrisk strom och grundlaggande stromlara. I rapporten beskrivs fiskens reaktion pa elektrisk strom, faktorer som paverkar fangsteffektivitet och risken for ska...

2016

Har presenteras en kort genomgang av hur fisk anvands som miljoindikator i vart arbete med miljoovervakning vid institutionen for akvatiska resurser pa Sveriges lantbruksuniversitet. Rapporten behandlar bade sotvatten, kust och hav. I rapporten gar vi igenom de undersokningsmetoder vi anvander och hur och varfor fisk reagerar pa olika typer av miljopaverkan. Vi beror narmare effekter av forsurning, overgodning, klimatforandringar, miljogifter, frammande arter, vattenkraft och annan fysisk paverkan pa miljon. Effekten av for hart fiske kan naturligtvis ocksa tydligt ses pa drabbade fiskbestand, till exempel genom en forandrad storleksoch aldersstruktur, svag foryngring eller fa lekfiskar. Fisken indikerar saledes bade resursutnyttjandet och miljotillstandet. Fisk ar en bra indikator, till stor del darfor att vi val kanner till vad som ar normalt - hur mycket och vilka arter som bor forekomma, hur de tillvaxer, vilken variation i arvsmassan de har, hur gamla de brukar bli, vart de van...

2015

Foreliggande rapport utgor biologisk radgivning till Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag om forvaltning av lax och oring i svenska vattendrag upp till forsta vandringshindret. Fokus ar pa lax, underlag for forvaltning av oring presenteras i separat rapport. I Sverige finns tva storre indelningar av den havsvandrande laxen – Atlantlax pa vastkusten och Ostersjolax i Ostersjon. Laxen i vattendrag langs svenska vastkusten forvaltas via NASCO (North Atlantic Salmon Conservation Organisation). For laxen i Ostersjon har EU-kommissionen utformat ett forslag pa internationell forvaltningsplan, men nagot beslut om denna forvaltningsplan har annu inte tagits. For bade Atlanten och Ostersjon baseras den biologiska radgivningen framst pa Internationella Havsforskningsradets (ICES) analyser. Forvaltningsmalen for Ostersjolax och lax i Atlanten ar baserade pa MSY(Maximum Sustainable Yield)-principen. MSY-malet ar ett produktionsmal i syfte att maximera uttaget av fisk och tar inte hansy...

2015

2017

2017

In Situ Archaeologica

During 2017–2020, the Archaeological Museum, University of Stavanger, has conducted approximately 40 GPR ( Ground penetrating radar ) investigations in Rogaland, Norway. This is done prior to, or during, archaeological excavations and registrations. This article briefly presents the results from six different sites, discussing results, the potential and limitations to the method as we see it so far. Taking into consideration that the subsoil of the county mostly consists of moraine and/or gravel and stony sand, our investigations indicate that the most common archaeological features are avoiding discovery in the radar sheets. If the benefits of GPR include non-intrusive investigations, seeing several metres into the ground, the drawback is that what we identify is still largely an interpretation, needing further investigation to be validated or rejected. It is therefore important to have a firm and extensive archaeological knowledge and geophysical knowledge for interpretation of th...

2017

Denna rapport beskriver oversiktligt omfattningen av antropogen paverkan pa vara sjoar och vilka effekter detta fatt pa biologisk mangfald, ekosystemets funktion och pa ekosystemtjanster. Fokus ligger pa att beskriva mojliga fysiska restaureringsatgarder. Vi gar igenom exempel fran ett antal genomforda sjorestaureringar, bade nationellt och internationellt, och forsoker ge generella rekommendationer for olika atgarder. Det kan dock inledningsvis konstateras att det finns mycket fa redovisade arbeten om fysisk sjorestaurering, fransett olika atgarder i eutrofierade vatten. Det gor att detta inte ar en litteratursammanstallning eftersom en sadan hade dominerats helt av olika typer av paverkan och endast motatgarder mot overgodning. Utav de cirka 4000 restaureringsatgarder som finns redovisade i databasen ”Atgarder i Vatten” beror endast ett tiotal sjorestaurering. De problemomraden som tas upp ar reglerade sjoar, sankta sjoar, overgodning, forlorad funktion av strandzon och kantzon sa...

2015

Det svenska miljöarbetet inriktas mot de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Varje mål har försetts med preciseringar som skall vara vägledande för aktörerna på miljöområdet i deras arbete med att uppnå måluppfyllelse. Uppföljningen, det vill säga den analys som skall visa om målen är på väg att uppnås eller inte, är baserad på indikatorer. För varje miljökvalitetsmål finns ett antal indikatorer utpekade vars utveckling årligen följs upp.