Lärarskap

Pedagogisk forskning i Sverige, 2020

Pedagogisk forskning i Sverige, 2018

Barn – forskning om barn og barndom i Norden, 2019

Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskni...

Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk

Teachers' Professional Autonomy During the New Public Management Epoch. The last few decades of intensive school reform has affected and continue to affect teachers' work and the construction of the teaching profession. This article examines how upper secondary school teachers perceive and respond to the consequences for their professional autonomy of recent school reforms and restructurings. Based on empirical material from interviews of 119 teachers in three studies conducted between 2002 and 2014, the findings indicate that teacher autonomy has been reduced by school reforms and restructurings since the late 1980s. Most of these policies are neo-liberal policies or New Public Management technologies. The findings testify to the ongoing emphasis on the significance of market logics as well as on how these work together with bureaucratic logics to shift occupational professionalism to organizational professionalism and licensed autonomy to regulated autonomy.

2006

HumaNetten, 2019

2016

Högre utbildning

Bedömning av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet ska göras med lika stor omsorg vid tjänstetillsättningar. Trots att detta har varit lagstadgat i Sverige sedan 1960-talet visar forskning att det finns utmaningar förknippade med granskning av pedagogisk skicklighet. Svårigheten att göra kvalificerade bedömningar gäller inte bara vid anställning och befordran. De allt vanligare systemen för belöning av pedagogisk skicklighet vid svenska lärosäten har ytterligare satt fokus på behovet av kompetenta bedömare. Behovet har bland annat bemötts genom en nationell utbildning i sakkunniggranskning av pedagogisk skicklighet som genomförts som ett samarbete mellan ett flertal svenska lärosäten. Under tre utbildningsomgångar, mellan 2017 och 2020, fick deltagarna svara på frågor om upplevda utmaningar vid granskning av pedagogisk skicklighet. Svaren analyserades med tematisk innehållsanalys som resulterade i fem teman med fokus på: organisatorisk legitimitet, reliabilitet, validitet, konstru...

Pedagogisk forskning i Sverige

Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.

Tidskrift för litteraturvetenskap, 2013