Ett maktbaserat perspektiv på projektledning

Socialvetenskaplig tidskrift, 2024

Utvecklingsarbete som styrteknik-en analys av hur utvecklingsledare erfar makt i de regionala stöd-och samverkansstrukturerna Development work as governance technique-an analysis of how development leaders experience power in Swedish regional support and cooperation structures. In this article, we study the experiences of power carried out by regional development leaders in Swedish regional support and cooperation structures (RSS) within the state's governance of social services. The article answers two questions regarding: 1) the development leaders' experiences of power in vertical and horizontal control rationalities in governmental knowledge management, and 2) the significance these experiences have for their understanding and comprehension of governance. The context is the national strategy on the knowledge management of social services. Knowledge management is exercised through interaction between the state, regional structures, government agencies, and RSS, implemented as a partnership. Our analysis is based on a series of recurring group interviews carried out as research circles with six regional development leaders. The analysis model in the article is primarily based on concepts such as control rationality, social technologies, and the relational exercise of power as a manifestation of normative power through subtle forms of control. The analysis reveals that the development leaders' diverse experiences with power are shaped by the underlying governance rationalities in their operating context. In horizontal governance, they describe feeling a sense of participation and autonomy. In contrast, their experience of vertical governance is characterised by a feeling that someone else is in control. Their understanding of how power is constructed influences how they perform governance. They define governance as development, meaning a governance technique that allows for action and a sense of participation. We argue that development work should be considered a subtle social technology based on relational power, which organisations and professionals should recognise and put into concrete action.

OTEC Matters

2012

Syfte: Vi vill undersöka hur arbetet med kreativitet hanteras i praktiken. Huvudfokus ligger på att öka förståelsen för ledarskap i kreativa miljöer och strategiskapande inom kunskapsintensiva verksamheter. Metod: Studiens datainsamling baseras på nio personliga intervjuer med ledare inom kunskapsintensiva verksamheter. Datan analyseras sedan med hjälp av utvalda teoretiska referenser för att efter detta mynna ut i en sammanfattande diskussion och tillhörande slutsatser. Resultat och slutsatser: Ledarskap i kreativa miljöer kännetecknas av faktorer som är kontextuella, exempelvis organisationens specifika historik och graden av byråkratiskt behov. Generella tendenser för ledarens villkor kan likväl identifieras, dessa kännetecknas av faktorer som delaktighet, lagbyggande och värderingsstyrning. Det finns en skillnad mellan större och mindre företag i kreativt strategiskapande. De större företagen planerar mer, medan de mindre utmärks av ett framväxande strategiskapande. Mindre företag har kortare interna avstånd mellan centrum och periferi, vilket gynnar förmågan att realisera kreativa idéer. Kreativa arbetsprocesser kostar i form av minskad effektivitet och minskad möjlighet till kontroll. Kreativt arbete utförs inom en kreativ fas, inom en i övrigt rationell process.

Pedagogisk forskning i Sverige

Intresset för praktiknära skolforskning är idag stort. Aktionsforskning är en populär form för samarbete mellan forskare och lärare där handledning är centralt. Syftet med denna studie är att problematisera handledning och handledarroller i aktionsforskningsprojekt. Som teoretisk grund ligger den amerikanska utbildningsfilosofen Nel Noddings omsorgsetik. Deltagarna i studien är en forskare och tre lärare som alla har erfarenheter av att leda aktionsforskningsprojekt genomförda inom kommunal skolverksamhet. Datainsamling har skett genom skriftliga reflektioner och kollegiala samtal om handledning och handledarroller. Analysen har utgått ifrån tematisk analys och domäninteraktionsmodell. I analysen framträder fyra handledningsmetaforer i aktionsforskning: trädgårdsmästaren, herden, läraren och brobyggaren. Alla rollerna kan praktiseras samtidigt och fingertoppskänsla avgör när en handledare går in i och ut ur olika roller. Slutsatsen är att omsorgsetik kan bidra till ökad förståelse f...

2002

2004

This article applies an information policy perspective on electronic document research, technology and practice. Notions of emergent, global, information and knowledge economies, some of whose basic requirements are the proliferation and commodification of flexibly accessible information in the form of electronic documents, serve as conceptual background. In this setting, electronic document technologies are developed in a social context characterised by strong interests and actors, a context which is also, in turn, affected by new technology. Therefore, power, control and negotiations are central concepts in the analysis of this low transparent process of mutual shaping. The conclusions suggest that an information policy analysis of electronic documents can help disclose ontological elements in the form of embedded ideologies and epistemologies; norms and values that de facto determine the issue of power and control over information resources in society. In conclusion, promising avenues for future research on electronic documents from information policy perspectives are presented.

2001

2010

The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to ...

Socialvetenskaplig tidskrift, 2016

Syftet i denna artikel är att med fokus på kön och etnicitet undersöka och problematisera kategorianvändning i praktiskt socialt arbete. Utgångspunkt tas i den kritiska teoritraditionen i socialt arbete, som betonar relationen mellan strukturell nivå och individnivå.

liu.diva-portal.org