Socialt arbete - en bakgrund till ett forskningsämne

2012

Socialvetenskaplig tidskrift, 2016

I denna artikel diskuterar vi expertisbildning och professionalisering i frivilliga organisationer på det sociala området. Det finns två infallsvinklar i texten: dels vill vi se den allt större tonvikten på expertis och professionalitet som en följd av professionaliseringsdiskussionen i socialt arbete, dels undersöker vi hur denna utveckling förhåller sig till organisationernas demokratiska karaktär.

Socialvetenskaplig tidskrift, 2016

Syftet i denna artikel är att med fokus på kön och etnicitet undersöka och problematisera kategorianvändning i praktiskt socialt arbete. Utgångspunkt tas i den kritiska teoritraditionen i socialt arbete, som betonar relationen mellan strukturell nivå och individnivå.

2017

A quantitative survey was used to investigate how experiences of work and organizational factors linked to support and resources affect job satisfaction and turnover intentions among social workers within social assistance. The main findings shows that the work is characterized by time conflicts, but that organizational support, staff orientation and experience of an attractive workplace can weigh up the negative effects of time conflicts. Staff orientation, organizational support and the experience of an attractive workplace decrease turnover intentions and increases job satisfaction. There is however a need for future research to further examine those variables among social workers within social assistance and to try to identify illegitimate (unnecessary or unreasonable) work tasks which can affect the experiences of time conflict so those can be reduced.

2004

People are constantly using there friends in order to ask for a favor or to get hold of some information. This is usually done unconsciously and it is just viewed as everyday life behavior. The function and the use of these links definitely have a value, which means that it can be viewed as a form of capital. But this capital is not caught in the traditional theories of physical capital or human capital; it demands it's on theorization. The collective name for these theories is social capital theory. Social capital is connected to human capital theory but there is one significant difference and that is that social capital focus on the value that arise in the relation between people, while human capital focus on the individual. The importance of social capital should not be underestimated especially not in relation to the labor market, which is the focus for the essay. The main purpose for this essay is to look at how social capital works and how it can be used for an unemployed person in his or hers search for a job. I do this by first look at social capital theory in general; this is done both from an individual and a collective perspective. I then combine the insights from these chapters with the specific problems that arise when a person is in a job searching process. This creates the right tools for the final analyze that are based on the results from my empirical qualitative investigation of an organization for unemployed people above the age of 50. This organization, called Sera, tries to get people in to the labor market by establishing personal contacts with different companies. The result from this analyze is that social capital plays an important part in the job searching process both in form of strong ties and weak ties. The strong ties are important in order to motivate the members to keep up the search, and to raise the member's confidence and life quality. The weak ties have its advantages in the transmission of information between Sera and companies but also between Sera and other similar organizations. The overall impression is that social capital has a potential to be a good tool for marginalized groups to overcome the existing discrimination on the labor market and that it is possible to build up relevant social capital on a collective level even though its individuals lacks it.

2005

Sammanfattning: Studien avser coaching inom det sociala arbetet. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Utgångspunkterna i användning inom studien och inom projktet var socialkonstruktionistiska. Syftet var att utforska med vilken eller vilka betydelser som coachingen användes. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig utveckling och ökad vaksamhet i responsiviteten i dialogiska samtal. på sin egen med-och inverkan i kommunikation samt hur interaktionen kan uppfattas utifrån andra perspektiv och i synnerhet barns. Dessutom berättas om ökad medvetenhet om egna färdigheter och den egna förmågan samt om lärande i och av egen och andras reflektioner. Coachingen omtalas som dialogiska samtal mellan coach och deltagare där coachen initierar, genom sina frågor, ett nyfiket, utforskande förhållningssätt i samtalet. I dialogen strävade coach och deltagare att komma in i de speciella händelser-once-occurent-events-of-being (Bakhtin 1993)-som deltagaren stannade inför, kände in, kanske också med magen eller "i hela kroppen" (bodily), som vara något där något särskilt inträffat-"striking examples" (Wittgenstein 2001; Shotter 2004 a). Genom att i detalj återberätta eller söka sätta sig in i kommande händelser (förberedelse), gavs tillfällen till reflection-inaction såväl i den kontext som deltagarna "gick in i" i sitt berättande som inom coachingens kontext av lärande och dialog.

Kurasje, 1980

Psykosociala arbetsmiljöfaktorers inverkan på hälsa och produktivitet kan sammanfattas i ett antal balanser; balanserna krav-kontroll, ansträngning-belöning, arbete-återhämtning, mål-resurser och kvantitet-kvalitet. Trots befintlig kunskap saknas interventionsstudier som fokuserat på dessa balanser. Här redovisas resultat från ett pilotprojekt där medarbetare och chefer deltog i en intervention med fokus på dialog om uppdraget och arbetsmiljöns balanser.

2019

När slutar jobbet? En kvalitativ studie kring hur socialsekreterare hanterar sin privata sfär i förhållande till arbetstiden

1999

Den human-och samhällsvetenskapliga forskningen om sjuka/sunda hus Disposition av rapporten 2. Deskriptiva studier Historisk bakgrund 4 Definitioner av sjuka hus och miljörelaterade hälsobesvär Prevalens 10 Riskindikatorer 12 3. Orsaker Multifaktoriell sjukdom Förklaringar till varför människor blir sjuka Ifrågasättande av modellernas kausala riktning 4. Konsekvenser Konsekvenser för individ och anhöriga Konsekvenser för omgivningen 5. Strategier Att åtgärda sjuka hus 35 Vård och hälsopreventiva insatser Sjuka hus som juridisk fråga 6. Efterfrågad forskning Vilken forskning har dominerat och vilken efterfrågas? 7. Sammanfattning av del I Del II 49 8. Utvidgning av sjuka/sunda hus forskningen i ett human-och samhällsvetenskapligt perspektiv Introduktion 49 Grundläggande problematiseringar Slutord 55