Ålderism – Ett Fruktbart Begrepp?

2013

2009

Syftet med foreliggande kapitel ar att bidra till forstaelsen for funktionsned-sattningars och sjukdomars betydelse for upplevd alder genom att rikta uppmarksamheten mot hur manniskor som sjalva le ...

VTI Rapport, 2010

Huvudresultaten av undersökningen visar att majoriteten har för avsikt att ta körkort vid 18-19 års ålder. Deras främsta motiv för att ta körkort är ökad rörelsefrihet, minskat beroende av andra för sitt resande, att det underlättar fritidsresor och att det ökar deras möjligheter att få arbete. Främsta motiven för att inte ta körkort är tidsbrist och bristande ekonomi. Ett ytterligare viktigt motiv är bilens negativa inverkan på miljön, vilket ökat något över åren. På frågan om grupptryck visar resultaten att ungdomarnas föräldrar i betydligt högre grad än syskon och vänner anser att det är viktigt att de tar körkort. Resultaten visar också att ungdomarna har ett relativt gott självförtroende då det handlar om att klara av både uppkörningen och teoriprovet. Tillgång till bil bedöms också vara god, däremot är det inte lika lätt att få hjälp från en handledare. Skillnaden mellan pojkar och flickor var i de flesta fall liten och den varierar även över åren. De skillnader som är något större, det vill säga omkring 10 %, och som är relativt konstanta över åren gäller bland annat att pojkarna upplever ett större tryck från sina vänner att ta körkort medan flickorna upplever att de har mindre tillgång till handledartid samt att bristen på ledig tid försvårar för flickorna att ta körkort. Den teoretiska modellen "Theory of planned behaviour" förklarar ungdomars beteende och intentioner med avseende på körkortstagande vid en tidig ålder på ett tillfredställande sätt. I enlighet med teorin påverkas beteendet av deras intention men även av den subjektiva normen. Deras avsikt att ta körkort förklaras främst av en positiv attityd till körkort. En positiv attityd förklaras i sin tur av att man instämmer med att ett körkort ger ökad rörelsefrihet, att man blir bekräftad som vuxen, att ett körkort för bil underlättar då man skall ta sig till och från olika fritidsaktiviteter och att det ökar möjligheterna att få arbete. Med avseende på det tryck som man upplever från andra, visar resultaten att detta tryck framförallt kommer från föräldrarna. Slutligen analyserades vad som kunde göra det lättare för ungdomar att ta körkort. Resultaten visar att det främst handlar om den egna självbilden, vilken i detta fall är kopplat till om de tror att de kan klara av det praktiska provet. Därefter är tillgång till bil att övningsköra med, den egna ekonomin, förmågan att klara av det teoretiska provet, tillräckligt med tid och att de har tillgång till en kursplan viktiga faktorer som kan underlätta körkortstagandet.

2009

2002

2015

Socialvetenskaplig tidskrift, 2024

Svensk Teologisk Kvartalskrift, 2012

är professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och för närvarande dekanus vid Teologiska fakulteten. Hans senaste bok på svenska är Religioner i konflikt: relationen mellan kristen och muslimsk tro (Dialogos, 2012) och den senaste på engelska är How to relate science and religion (Eerdmans 2004). Stenmark har skrivit ett flertal artiklar bland annat om relationen mellan vetenskap och religion, om tro och vetande, om olika människosyner, om etik och hållbar utveckling och om religiös dialog och polemik.

Tidskrift för genusvetenskap

In this article, I question hierarchies of temporality by a critical examination of difference, that is, the time conception of a still indicative demarcation between past, present and future characteristic of the historical consciousness in Western society. My approach consists of a tripartite theoretical argument, which makes up for the first part of the article. The first step is constituted by my thesis in which I claim that a pivotal driving force in Western hierarchical historiography consists of the desire for the past, implicating a desire for difference. The second step complicates this desire by establishing a multidimensional model of desire, in which difference is diffused into differences motivated by cognition, emotion, politics and sexuality. The third step raises the possibility of dissolving difference altogether by an analytical concept I name retrophilia, love of the past, where time levels are claimed to be encouraged to collapse. In the second part of the articl...

2019

Syfte: Syftet med denna studie ar att undersoka om det finns nagra skillnader mellan hur foretag i Sverige respektive Tyskland rapporterar om FN:s globala mal for hallbar utveckling. Vidare ger uppsatsen exempel pa mojliga forklaringar till resultaten. Teoretiska perspektiv: Genom att kombinera tva valkanda teorier, namligen legitimitets- och intressentteori, samt Varieties of Capitalism som en kompletterande teori, mojliggors en analys av studiens resultat. Metod: Denna uppsats jamfor Sverige och Tyskland genom att undersoka ars- och hallbarhetsrapporter fran de 80 storsta borsnoterade foretagen i bada landerna. Studien tar i huvudsak sin utgangspunkt i den kvantitativa forskningsstrategin, men har aven drag av kvalitativ forskningsstrategi da citat anvands. Data insamlas fran rapporterna och behandlas darefter i statistikprogrammet SPSS. Empiri: Empirin bestar av ett antal fragor som besvaras under varje rubrik genom sammanstallningar av studiens resultat samt citat. Resultat: Stu...